Transkription av kastreringsdebatten

Här följer en transkription av debatten om obedövad kastrering av grisar, som sändes i Aktuellt i går kväll.

Inlägget som transkriptionen hör till finner du här.

I studion fanns landsbygdsminister Eskil Erlandsson, Camilla Björkbom från Djurens rätt och Jon Nilsson som är Aktuellt-ankare.

Jon: Välkomna nu, landsbygdsminister Eskil Erlandsson, och välkomna också Camilla Björkbom från Djurens rätt. Camilla Björkbom, vad tänker du om att det är olika för olika djur?

Camilla: Givetvis så är det ingen skillnad på grisar och till exempel hunden som vi såg i början av inslaget. Det som jag skulle vilja påpeka, det är att det är viktigt att komma ihåg att kastreringen av grisar, den görs ju främst för konsumenterna, inte för grisen. Okastrerade grisar är inget problem i det naturliga, det är den grishållning som vi har, man sätter ihop grisar i trånga, smutsiga och stressiga miljöer, och det påverkar galtlukten, den utvecklas mer i sådana miljöer.

Jon: Eskil Erlandsson, varför gäller inte samma regler för grisar som för andra djur?

Eskil: Nu är jag ju lycklig och glad över att det har kommit fram alternativa metoder att få bort den här odören som kan följa med hangrisar – djur som vi använder för humankonsumtion, som mat, och det är ju skälet till att man varit väldigt försiktig att använda de preparat tidigare som har funnits tillgängliga på andra djur till exempel, av skälet att vi faktiskt använder fläsket som mat.

Jon: Så varför ser det fortfarande ut så här då?

Eskil: Nu har det pågått forskning, och nu har vi alternativ, och jag hoppas att branschen – men också att handeln och konsumenterna – kommer till att efterfråga det här nu.

Camilla: Där håller ju inte vi med egentligen. Alltså, vi ser ju inte att branschen gör det den borde göra. Branschen har haft alternativet med vaccinering sedan 2009. De har inte visat alls att de tar några krafttag för att förbättra för djuren eller för att minska lidandet för grisarna.

Jon: Anser du att Eskil Erlandsson borde lagstifta för att man skulle komma ifrån det här?

Camilla: Absolut! Den här hanteringen är helt oacceptabel, och jag tror att det enda [som hjälper] är en lagstiftning, för den här frivilliga [vägen] – att de har möjlighet att bedöva – det är väldigt tandlöst. Jag tycker att det här förslaget, det är väldigt tamt.

Jon: Eskil Erlandsson, varför lagstiftar ni inte för att komma ifrån det här?

Eskil: Nu har vi en nivå på djurskyddet i vårt land som är väldigt hög i förhållande till omvärlden, och det kostar pengar. Nu förväntar jag mig en efterfrågan ifrån konsumenter och handel på den höga djurskyddsstandard och -nivå som vi har i vårt land. Är man beredd att betala för den här kostnaden och den här saken, så kommer vi att få en användning av det här – vilket jag verkligen hoppas att vi får. I annat fall så slår vi ut den höga djurskyddsstandard som vi har i vårt land på grisproduktionen, och får importerat kött istället, med en nivå på djurskyddet totalt sett som är väldigt, väldigt mycket längre och lägre ned än vad vi har i vårt land, och så vill jag inte ha det, utan jag vill ha en användning av det här.

Jon: Så om jag förstår dig rätt, för att då skydda branschen, så är det okej att det ser ut så här som vi ser i inslaget?

Eskil: Det handlar inte om att skydda branschen. Det handlar om att det blir ju inte bättre för djuren om det här sker någon annanstans i världen, och vi får in det köttet istället, med den sämre djurskyddsstandard som man har i andra delar utav världen. Jag förväntar mig att handeln och konsumenterna efterfrågar den höga djurskyddsnivå som vi har i vårt land.

Här spränger Aktuellt in ett inslag om att hundra grisbönder har fått slå igen på grund av för dålig lönsamhet. En kvinna – i pälsjacka – berättar också att hennes beteende styrs dels av hennes plånbok, dels av hennes medvetande om hur djuren behandlas.

Jon: Camilla Björkbom, hundra grisbönder har redan gett upp i år. Vill du stänga hela näringen?

Camilla: Det är klart att det bästa djurskyddet, det är att inte efterfråga de här produkterna. Men nu har vi den här uppfödningen som det ser ut i dag, och då måste djurskydd få kosta. Det spelar ingen roll för en gris om den utsätts för lidande i Sverige eller i något annat land.

Jon: Men om då konsumenterna vänder sig till andra länder, och köper det som de har, med ännu sämre djurskydd än vad vi har i Sverige?

Camilla: Mm, och där menar jag att där har vi alla ett ansvar, alltså att djurskydd, det måste få kosta, helt enkelt. Men sedan är det också så, att det bästa alternativet om man värnar om djurskydd, det är att inte efterfråga de här produkterna och välja vegetariskt.

Jon: Eskil Erlandsson, hur länge ska det få se ut så här?

Eskil: Ja, nu finns det alternativ, och det är jag jätteglad över att det finns, och jag förväntar mig nu att handeln och konsumenterna efterfrågar den nivå och den standard som vi har på det svenska djurskyddet – vilken är hög – och att man då är beredd att betala också för den kostnad som det innebär att utföra det här ingreppet på ett mer humant sätt än vad som är förekommande och frekvent i andra delar utav världen i dag.

Jon: Men vi ser ju här i inslaget att kunderna inte är beredda att ta det steget?

Eskil: Nej, och då måste vi ju se till att göra det här på ett sätt så att det blir kostnadseffektivt, och det är ju skälet till att man nu låter utbilda lantbrukare så att man kan göra det här själv, för i annat fall hade det blivit än väldigt, väldigt mycket dyrare, till del, och därtill så kommer ju att det går ju åt en väldigt massa veterinärer för att utföra alla de här ingreppen, och jag är inte säker på att vi ens har kapacitet till det i landet.

Som vanligt tar jag tacksamt emot rättelser.