Som bekant för flera av er så blev jag under veckan som gick inbjuden till Valet med Nordegren i P1, för att prata litet om de olika partitester som finns på nätet. Upprinnelsen var att jag publicerade ett »facit« till TT Spektras valkompass, som bland annat SvD använder sig av. Jag har tidigare utvecklat några tankar kring ämnet i den här krönikan.

Hos Nordegren hann jag tyvärr inte säga allt som var tänkt, och den sista – men viktigaste – poängen blev aldrig riktigt utredd.

Det handlade om vad sådana här partitester i bästa fall är kan bli – eller kanske snarare om vad de aldrig kommer att kunna bli.

Utgångspunkten för resonemanget är att man i partitesterna endast får ta ställning för eller emot vissa enskilda förslag. Här uppstår ett första bekymmer, eftersom politiska ställningstaganden, även när det enbart handlar om isolerade sakfrågor, är mycket mera komplexa än bara att svara ja eller nej.

En annan aspekt som jag hann ta upp i programmet var att det är svårt att ta någon hänsyn till hur hållbara ett partis svar på de olika frågorna är – går helheten ihop, eller räcker pengarna inte? Stöder partiet till exempel sin politik på att de hittat en magisk statlig jätteutgiften Allan som de kan ta bort, en utgift som inga andra partier funnit? (Jag tror ni vet vilket parti jag syftar på.)

Den problematik som jag sist i programmet tog sikte på att förklara, men inte blev färdig med, den kräver dock en litet mera djupgående förklaring.

Henrik Oscarsson, som är professor i statsvetenskap i Göteborg, räknar i ett blogginlägg upp olika så kallade utvärderingskriterier som människor använder sig av när de väljer parti:

[…] duglighet och kompetens, erfarenhet, tidigare uppnådda resultat, förmåga att leda, beslutsamhet även de dagar då solen inte skiner, trovärdighet, partisammanhållning, grad av interndemokrati, förmåga att samarbeta, förhandla och kompromissa, lyhördhet, folklighet, uppträdande, egenskaper hos ledande företrädare, moraliskt handlande, pålitlighet.

Därutöver bör inte minst ideologiska hänsyn tillmätas betydelse. Vi frågar oss hur olika partiers och deras företrädares analyser av tillståndet i världen ser ut, vad de anser bör åtgärdas, vilka metoder de tycker är goda eller dåliga, och inte minst vad de anser bör prioriteras, i det fall att allt inte kan genomföras på en gång (och så är det ju vanligtvis).

Om en i dag nästan helt okänd fråga seglar upp och blir störst på dagordningen om två år, vilket parti kommer troligtvis att hantera den bäst – enligt hur du ser det? Vilket parti kommer att förvalta din röst bäst i ett parlamentariskt läge där blocken inte är lika givna längre? Jag känner personligen flera som röstade på Miljöpartiet 2002, som efter att partiet givit sig in i förhandlingar med de borgerliga partierna sade aldrig, aldrig igen.

Allt detta är exempel på frågor som är i högsta grad relevanta för utslaget i ett partitest. Men testerna tar ingen som helst hänsyn till detta.

Skulle man ändå försöka sig på att baka in den typen av samband i testmekanismen, så skulle de förstås bli mera rättvisande. Det enda realistiska sättet att göra något sådant är att basera dem på statistik om hur personer som svarar si och så på en uppsättning frågor ställer sig till olika partier.

Och detta för oss fram till min poäng.

Du som genomför ett partitest kan nämligen aldrig räkna med någonting mera än ett statistiskt svar. Du får reda på hur du, om du vore typisk för dem som svarat som dig, skulle rösta i riksdagsvalet.

Med andra ord: Svaret i ett partitest, när det är som mest träffsäkert, kan aldrig bli rådgivande. Det bästa man kan hoppas på är att få reda på hur man rent statistiskt troligtvis kommer att rösta.

Så bra är förstås inte de partitester som finns på nätet i dag. De är sämre.

Men smaka ändå på skillanden mellan de följande formuleringarna:

1. Vilsen? Gör vår valkompass och se vilket parti du står närmast!
2. Vilsen? Gör vår valkompass och få reda på hur den vetenskapliga forskningen om väljarbeteende säger att du kommer att rösta!

Visst tycks det som att den första formuleringens valkompass måste vara mera träffsäker? Det är helt fel. Däremot är de så de marknadsförs i dag, trots att de inte nått fram till att kunna kallas ens försöksvis forskningsbaserade.

Om vi ställda för ett partitest får förklarat för oss att det utgår ifrån vad vetenskapen säger om hur vi borde rösta, då blir vi genast mera skeptiska till resultatet. Inte vet väl vetenskapen vad jag tycker? Och så genomarbetade är kompasserna dessutom inte, åtminstone inte ännu.

Resultaten man får av partitester kan alltså aldrig bli några rekommendationer. Däremot kan de komma att bli bra gissningar. I dag är kompasserna däremot bara roliga datorspel, och ingenting mera än så.

Därför är det direkt farligt att media basunerar ut dem som hjälpredor åt osäkra väljare. I förra valet sade sig 7 procent av väljarna ha påverkats av partitester på nätet, och utslaget på valresultaten kan för Centerpartiet och Socialdemokraterna ha varit i samma storleksordning som dataintrångskandalen för Folkpartiet, alltså över 1 procentenhet.

Det var i grund och botten av den anledningen som jag öppnade partitesterna och publicerade något av deras innanmäten. Då ser man hur simpla de faktiskt är.

Här följer frågornas viktning i Dagens Nyheters partitest, i samma utformning som jag tidigare publicerat vikterna för TT Spektras valkompass och för den äldre valkompassen i Göteborgs-Posten.

Jag är inte lika säker på att vikterna är riktiga den här gången, eftersom de inte lagrats i klartext. Istället räknas de ut av programkoden, och jag är inte särskilt bra på att läsa sådan. Däremot vet jag att ettorna i tabellerna stämmer. Felsökare, gör er därför redo! :-)

Vikterna verkar vara normaliserade, vilket medför att man kan komma »ända inpå« ett parti och få 100 procents överenstämmelse om man svarar helt »rätt«. När du gjort testet, så kan du dessutom klicka dig igenom frågorna en gång till och se vad de olika partilinjerna antas vara. DN uppger att de tagit hänsyn till överenskommelser inom blocken.

Uppdatering 18 juli 17.25. Henrik Oscarsson tipsar på Twitter om ett blogginlägg han skrev för ett par år sedan, som handlar om partitesternas effekter på valutgången.

Uppdatering 19 juli 14.20. Mikael Nilsson har bloggat om testet med distansdiagram och grejor.

1. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. Det bör nu införas en skatt på förmögna.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	0,6
   Instämmer delvis	0	0	0	0	0,6	0,6	1
   Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0	0,25
   Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	0	0	0

2. Ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster infördes 2007. Det bör bibehållas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	1	1	1	1	0	0	0
   Instämmer delvis	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0	0,25
   Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0	0	0,6	0,6	1
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	1	1	0,6

3. De som tjänar över 45 000 kr/mån betalar en extra så kallad värnskatt på 5 procent. Värnskatten bör avskaffas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0,6	1	1	0,6	0	0	0
   Instämmer delvis	1	0,6	0,6	1	0	0	0
   Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0	0	0,25	0,6	0,6	0,6
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	1	1	1

4. Inkomstskatterna för löntagare har sänkts de senaste åren genom jobbskatteavdraget. Inkomstskatterna bör nu höjas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0	0	0	0	0,6	0,6	0,6
   Instämmer delvis	0	0	0	0	1	1	1
   Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0,25	0,25	0,25
   Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	0	0	0

5. Sverige införde 1997 en lag om att kärnkraften ska avvecklas. Den lagen bör nu upphävas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	1	1	0,6	1	0	0	0
   Instämmer delvis	0,6	0,6	1	0,6	0	0	0
   Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0,25	0	0,6	0,6	0,6
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	1	1	1

6. Förbifart Stockholm är ett motorvägsprojekt för att leda trafiken väster om huvudstaden. Förbifarten bör byggas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	1	1	1	1	1	0	0
   Instämmer delvis	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0
   Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0	0	0	0,6	0,6
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	0	1	1

7. Bensin- och dieselskatterna bör höjas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	1
   Instämmer delvis	0	0,25	0,25	0,25	0,6	0,6	0,6
   Tar delvis avstånd ifrån	0,6	1	1	1	0	0	0
   Tar helt avstånd ifrån	1	0,6	0,6	0,6	0	0	0

8. 2003 röstade en majoritet av svenskarna nej till att byta kronan mot euron. Men Sverige bör i framtiden gå med i eurosamarbetet.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0,6	1	0	1	0,6	0	0
   Instämmer delvis	1	0,6	0,25	0,6	1	0	0
   Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0	1	0	0,25	0,6	0,6
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0,6	0	0	1	1

9. De svenska soldaterna i Afghanistan bör tas hem snarast.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0	0	0	0	0	1	0,6
   Instämmer delvis	0	0	0	0	0	0,6	1
   Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0,25
   Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	1	0	0

10. Sverige bör ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0,6	0,6	0	0	0	0	0
    Instämmer delvis	1	1	0	0	0	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0,25	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	1	1	1	1	1

11. I dag får skolelever betyg från årskurs 8. Betyg bör ges tidigare.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	1	1	1	1	1	0	0
    Instämmer delvis	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0	0	0	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	0	1	1

12. Sedan 1992 kan friskolor drivas i Sverige med kommunal skolpeng för eleverna. Friskolor bör kunna få gå med vinst.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	1	0,6	1	1	0,6	0	1
    Instämmer delvis	0,6	1	0,6	0,6	1	0	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0	0,25	0	0	0,25	0,6	0
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	0	1	0

13. Arbetslösa får 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a-kassan upp till 18 700 kr/mån. Även de med högre inkomst bör få 80 procent i ersättning.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0,6	0,6	0	0,6	1	1	0,6
    Instämmer delvis	1	1	0	1	0,6	0,6	1
    Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0,25	0,6	0,25	0	0	0,25
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	1	0	0	0	0

14. Det bör införas en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för alla löntagare.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	1	1	1	0,6	0	0	1
    Instämmer delvis	0,6	0,6	0,6	1	0	0	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0	0,25	0,6	0,6	0
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	1	1	0

15. I dag är normalarbetstiden 40 timmar/vecka. Den bör sänkas med sikte på 30-timmarsvecka.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	0	1	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0	0	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	1	0	0

16. Möjligheten för löntagare att ta ett friår med betald ledighet medan en arbetslös tas in som vikarie bör återinföras.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	0	0	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0	0	0	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	1	1	0

17. Lagen om anställningsskydd bör förändras så att arbetsgivare kan undanta fler av sina anställda vid uppsägningar.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	1	1	0	0	0	0
    Instämmer delvis	0	0,6	0,6	0,25	0	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0	0	1	0,6	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	1	0	0	0,6	1	1	1

18. Papperslösa flyktingar som befinner sig i Sverige bör få amnesti och ges uppehållstillstånd.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	0	1	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0,25	0	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	1	0,6	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	0,6	1	0	0

19. I föräldraförsäkringen är två av de 13 månaderna reserverade för respektive förälder och kan inte överlåtas. Fler månader bör öronmärkas.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0	0,6	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	0	0	0

20. Samtliga kommuner bör åläggas att erbjuda vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	1	0	0	0
    Instämmer delvis	0,25	0	0	0,6	0	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	1	0,6	0,6	0	0,6	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0,6	1	1	0	1	1	1

21. Stora sjukhus bör inte få säljas till privata företag.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	0,6	1	1
    Instämmer delvis	0,25	0,25	0	0,25	1	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	1	1	0,6	1	0,25	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	0,6	0,6	1	0,6	0	0	0

22. Det bör införas en lag om kvotering för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	1
    Instämmer delvis	0,25	0	0	0	0,6	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	1	0,6	0,6	0,6	0	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	0,6	1	1	1	0	0	0

23. FRA-lagen, som ger staten rätt att avlyssna internet och telefontrafik om man misstänker yttre hot mot Sverige, bör rivas upp och göras om.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0	0,6	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	0	0	0

24. Det bör vara tillåtet att fritt sprida och ladda ner upphovsättsskyddat material som musik och film på internet för icke-kommersiellt bruk.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0,6	0	0	1	1
    Instämmer delvis	0	0	1	0	0	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,25	0,6	0,6	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	0	1	1	0	0

25. Polisen bör få drogtesta barn under 15 år även mot deras vilja.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0,6	0,6	0	1	0	0	0
    Instämmer delvis	1	1	0,25	0,6	0,25	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0,25	1	0	1	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0,6	0	0,6	1	1

26. Licensjakt på varg bör vara tillåten.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	1	0,6	1	1	1	0	0
    Instämmer delvis	0,6	1	0,6	0,6	0,6	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0	0,25	0	0	0	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	0	1	1

27. Den fria entrén för vuxna till statliga museer bör återinföras.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	1	0	0	1	1	1
    Instämmer delvis	0,25	0,6	0	0	0,6	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	1	0	0,6	0,6	0	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	0,6	0	1	1	0	0	0

28. Det statliga spelmonopolet bör avskaffas.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0,6	1	1	0	0	0	0
    Instämmer delvis	1	0,6	0,6	0	0	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0	0	0,6	0,6	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	1	1	1	1

Uppdaterat 13.25. Små skillnader i skolkompassen och vårdkompassen.

Den berömda valkompassen har blivit uppdaterad. Tommy Möller, Stig-Björn Ljunggren och Christer Isaksson skriver om förändringarna på TT Spektra-bloggen. Några nya frågor har dykt upp, samt en del nya svar på gamla frågor. Alla förändringar är markerade med rött.

Piratpartiets Mikael Nilsson slog mig med fem minuter. Han sammanfattar förändringarna.

1. Nato-operationer

Påstående: Sverige ska delta i Nato-ledda militära operationer som exempelvis i Afghanistan.

Mer information: Sverige har ett nära samarbete med Nato, i första hand inom det individuella partnerskapsprogrammet (IPP). De viktigaste områdena är säkerhetssamarbete, krishantering, fredsbevarande samarbete och civil beredskapsplanering. Sverige har samarbetat med Nato i bland annat Kosovo och Afghanistan.

Argument för: Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och internationell krishantering och får ofta leda FN-stödda fredsbevarande aktioner. Sverige ska delta för att agera för fred och säkerhet.

Argument emot: Vårt eget militära försvar ska i första hand försvara Sverige. Vårt deltagande i internationella uppdrag ska utgå från ett klart FN-beslut. Ger vi oss in i olika konflikter riskerar vi att bli en del av konflikten i stället för en del av lösningen.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	3	0	4	4	5	5	0	0	0
Sympatiserar	0	2	0	3	3	4	4	0	0	0
Emot	4	0	4	0	0	0	0	3	3	0
Helt emot	5	0	5	0	0	0	0	4	4	0

2. Global skatt

Påstående: En global skatt ska motverka valutaspekulation.

Mer information: Ekonomiprofessorn och Nobelpristagaren James Tobin har föreslagit en skatt på valutatransaktioner för att minska spekulation och stabilisera valutasystemet. En sådan skatt kan också fungera som ett verktyg för att omfördela pengar från rika till fattiga länder.

Argument för: En Tobinskatt skulle motverka kortsiktig spekulation i utländska valutor och därmed mildra hot mot enskilda länders valutor. Intäkterna från en global skatt ska användas internationellt och bör främst gå till att höja välståndet i tredje världen.

Argument emot: Tobinskatt kräver total global anslutning för att kapital och finanstransaktioner inte ska utnyttja länder utanför systemet. Skatten försämrar effektiviteten i ekonomin, men spekulationen stoppas inte eftersom vinsterna är större än skatterna.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	3	5	0	0	0	0	0	4	0
Sympatiserar	4	2	4	0	0	0	0	0	3	0
Emot	0	0	0	4	4	4	4	0	0	1
Helt emot	0	0	0	5	5	5	5	0	0	2

3. Privat sjukvårdsförsäkring

Påstående: Privata sjukvårdsförsäkringar ska kunna komplettera den offentliga sjukvården.

Mer information: Antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökade i början av 2000-talet som en följd av problem i vården. Utvecklingen speglar ökade förväntningar hos många företag och privatpersoner. Man vill ha vård snabbt – även för enkla åkommor.

Argument för: Den privata sjukvårdsförsäkringen gör att patienten får vård snabbt och den offentliga vården blir avlastad. Privat finansierad vård är redan ett viktigt inslag i svensk sjukvård, men behöver bli det i ännu högre utsträckning.

Argument emot: Vården ska finansieras gemensamt via skattsedeln och vara behovsstyrd – inte beroende av hur tjock plånboken är. Den som har störst behov ska få vård först och den vars behov är mindre får vänta tills den akut sjuke fått vård.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	0	0	4	3 4	5	5	3	0	0
Sympatiserar	0	0	0	3	2 3	4	4	2	0	0
Emot	4	3	1	0	0	0	0	0	2	0
Helt emot	5	4	2	0	0	0	0	0	3	0

4. Gratis museum

Påstående: Statliga museer ska ha fri entré.

Mer information: Den fria entrén vid statliga museer, som infördes den 1 januari 2005, blev ekonomiskt och publikt en av de mer omfattande kulturpolitiska reformerna under senare år. Studier visar att reformen kom att öppna museer för nya besökare.

Argument för: Fri entré till statliga museer öppnar våra kulturinstitutioner för en bredare allmänhet och medverkar därmed till ökad kunskap och en mer jämlik tillgång till vår gemensamma historia och konst.

Argument emot: Staten ska inte med skattemedel stå för fri entré till evenemang för vuxna och på så sätt subventionera vissa kulturaktiviteter. Det är bättre att hålla skatterna låga så att människor själva har råd att välja kulturaktiviteter.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	5	5	0	0	0	0	3	4	3
Sympatiserar	4	4	4	0	0	0	0	2	3	2
Emot	0	0	0	4	4	4	1	0	0	0
Helt emot	0	0	0	5	5	5	2	0	0	0

5. Euro

Påstående: Sverige ska snarast införa euro.

Mer information: Vid folkomröstningen 2003 röstade en klar majoritet nej till att införa EU:s gemensamma valuta euro. I dag har närmare hälften av EU:s medlemsstater Euron som valuta.

Argument för: Sverige ska tillhöra kärnan av EU:s länder, vilket kräver att vi också accepterar den gemensamma valutan. Att stå utanför valutaunionen med en egen liten valuta ökar vår utsatthet och de ekonomiska risker det medför.

Argument emot: Sverige har visat att det går att stå utanför EU:s gemensamma valuta och samtidigt vara en ledande EU-stat. Den senaste ekonomiska lågkonjunkturen visar att vi klarar oss bra med en egen valuta.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	2	0	3	3 2	4	5	0	0	0
Sympatiserar	0	1	0	2	2 1	3	4	0	0	0
Emot	4	0	4	0	0	0	0	4	3	0
Helt emot	5	0	5	0	0	0	0	5	4	0

6. Vargjakt

Påstående: Licensjakt på varg ska tillåtas.

Mer information: Riksdagen har godkänt en vargstam på totalt 210 vargar i Sverige. Naturvårdsverket tillät licensjakt på 27 vargar i Dalarnas, Gävleborgs, Västra Götalands, Värmlands och Örebro län från den 2 januari 2010 i syfte att få ner antalet vargar.

Argument för: Vargen utgör ett hot mot tamdjur på landsbygden, förstör människors inkomstmöjligheter och får många att känna oro. Vargstammen lider dessutom av inavel. Licensjakt behövs för att förhindra utbredning av sjuka vargar.

Argument emot: Licensjakten innebär ett kraftigt angrepp på en hotad djurstam. När vi nu har utrotat tio procent av vår vargstam, vad ska vi då säga om Indien gör detsamma mot tigrarna, Japan mot valarna eller Australien mot vithajen?

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	0 4	0	5	5	5	5	0	0	0
Sympatiserar	0	0 3	0	4	4	4	4	0	0	0
Emot	4	2 0	4	0	0	0	0	2	4	0
Helt emot	5	3 0	5	0	0	0	0	3	5	0

7. Värnskatten

Påstående: Värnskatten ska avskaffas.

Mer information: Som en del av de offentliga finansernas sanering infördes 1995 en särskild värnskatt, som innebar att den statliga skatten höjdes för högavlönade. Värnskatten avskaffades 1999, men ersattes direkt av en ny extra statlig inkomstskatt på fem procent, kallad den nya värnskatten.

Argument för: Värnskatten missgynnar den som tar ett arbete med högre lön eller jobbar extra och skickar fel signal till den som vill satsa på en utbildning. Denna straffskatt ger inte staten mer än 6 miljarder per år.

Argument emot: Med extra värnskatt bidrar de som tjänar mest och har störst förmåga med lite extra till en välfärd av hög kvalitet som når alla, vilket är särskilt viktigt i ett läge då klyftorna i samhället ökar.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	0	0	4	3 4	2	5	3	0	0
Sympatiserar	0	0	0	3	2 3	3	4	2	0	0
Emot	4	3 4	3	0	0	0	0	0	3	0
Helt emot	5	4 5	4	0	0	0	0	0	4	0

8. Könskvotering

Påstående: Det behövs en lag om kvotering i bolagsstyrelser.

Mer information: Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men fortfarande är det betydligt vanligare med män än kvinnor i företagens bolagsstyrelser. Åtta av tio ledamöter i bolagsstyrelser är män. I Norge finns en lag om att 40 procent av ledamöterna ska vara kvinnor.

Argument för: Kvinnor är i praktiken utestängda från bolagens styrelser. Kvinnor måste kvoteras in i styrelserna om samhället ska kunna bli fullt jämställt och för att näringslivet bättre ska få tillgång till kvinnors kunskap och kompetens.

Argument emot: Politiker ska riva hinder och bekämpa fördomar liksom könsdiskriminering, men inte detaljreglera hur företag rekryterar ledande personer. Så länge jämställdheten utvecklas åt rätt håll är det fel att tvinga företag.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	4	5	0	2 0	0	0	0	5	0
Sympatiserar	4	3	4	0	3 0	0	0	0	4	0
Emot	0	0	0	4	0 2	1	2	4	0	0
Helt emot	0	0	0	5	0 3	2	3	5	0	0

9. Buggning FRA

Påstående: Buggning krävs för att bekämpa terrorism FRA:s signalspaning på kabelburen trafik ska inte tillåtas.

Mer information: Sedan attentaten den 11 september 2001 har de flesta länder utökat befogenheterna för sina rättsapparater och polis för att offensivt motverka terrorism och kunna gripa och döma terrorister. Försvarets Radioanstalt (FRA) har sedan 2009 rätt att bedriva signalspaning på all kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. Det gäller både telefon- och internettrafik.

Argument för: Nya metoder krävs i kampen mot terrorism och för att öka enskildas säkerhet och trygghet. För att bekämpa en alltmer avancerad brottslighet krävs en flexibel rättsapparat som till exempel tillåter polisen att använda buggning och avlyssning. Signalspaning innebär ett hot mot den personliga integriteten och står i strid med Europakonventionen. FRA-lagen innebär ett stort steg mot ett övervakningssamhälle.

Argument emot: Polisens ökade befogenheter när det gäller spaning är på väg att leda oss in i ett övervakningssamhälle, som innebär att inte bara terrorister utan alla medborgare ska övervakas och registreras. I sådana samhällen sätts personlig frihet och integritet på undantag. Att låta FRA spana i den trafik som går i tråd över gränsen är nödvändigt för att möta hot mot Sveriges säkerhet.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0 5	4 5	0 5	3 0	0	4 0	5 0	5 0	0 5	0 5
Sympatiserar	0 4	3 4	0 4	2 0	0	3 0	4 0	4 0	0 4	0 4
Emot	4 0	0	3 0	0 3	2 3	0 3	0 3	0 4	4 0	4 0
Helt emot	5 0	0	4 0	0 4	3 4	0 4	0 4	0 5	5 0	5 0

10. Invandring

Påstående: Invandringen berikar Sverige.

Mer information: Efter andra världskriget ökade arbetskraftsinvandringen till Sverige för att nå sin topp i slutet av 1960-talet. Sedan dess dominerar familje-, anhörig- och asylinvandring. En av fem svenskar har idag invandrarbakgrund.

Argument för: Invandring har alltid förekommit och utan människor från andra länder hade Sverige inte blivit en högt utvecklad nation. De senaste årens invandring från länder utanför Europa har lett till ett kulturellt rikare, mer pluralistiskt och öppet Sverige.

Argument emot: Mångkultur och bristande respekt för det svenska kulturarvet har underminerat den svenska identiteten och sammanhållningen i vårt samhälle. På så sätt utgör den omfattande invandringen ett allvarligt hot mot Sveriges frihet och självständighet.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	4	5	3	4	4	5	0	5	0
Sympatiserar	4	3	4	2	3	3	4	0	4	0
Emot	0	0	0	0	0	0	0	4	0	0
Helt emot	0	0	0	0	0	0	0	5	0	0

11. Las för unga

Påstående: Fler unga kan få jobb om las ändras och regeln sist in först ut stryks.

Mer information: En av fyra under 25 år var arbetslös under 2009 enligt Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik. Nuvarande turordningsregler i lagen om anställningsskydd (las) säger "sist in, först ut". Småföretag med färre än tio anställda har rätt att göra undantag för två personer.

Argument för: Nuvarande regler i las, sist in först ut, har skapat en stel situation på arbetsmarknaden, låst fast människor vid sina jobb och försvårat för företagare att anställa unga som kan fylla på företagen med ny kraft och fräscha kunskaper.

Argument emot: LAS och principen sist in först ut är mycket sällan orsak till ungdomsarbetslöshet. Utvärderingar visar att ett fåtal drabbas på grund av reglerna. Företagare som vill slopa las vill rasera tryggheten för att kunna välja och vraka bland folk.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	0	1	4	5	2 1	5	5	0	0
Sympatiserar	0	0	2	3	4	1 2	4	4	0	0
Emot	4	4	0	0	0	0	0	0	4	0
Helt emot	5	5	0	0	0	0	0	0	5	0

12. Föräldraförsäkring

Påstående: Individualiserad föräldraförsäkring ökar jämställdheten.

Mer information: Kvinnor stannar oftare än män hemma för att ta hand om familjens små barn. Den stora majoriteten män tar bara ut de öronmärkta pappamånaderna, medan en tredjedel inte tar ut någon föräldraledighet alls.

Argument för: Individualiserad föräldraförsäkring skulle innebära att män kan ta lika stort ansvar som kvinnor för barnen – och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärks. Lika delning av föräldraförsäkringen skulle minska orättvisorna mellan män och kvinnor.

Argument emot: Individualiserad föräldraförsäkring innebär ett slags kvotering. Politiker ska inte styra hur människor löser förhållanden inom familjen. Familjerna vet vad som passar deras barn bäst och det är föräldrarnas ansvar att bestämma sin barnomsorg.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	3	4	0	0	0	0	0	5	0
Sympatiserar	4	2	3	0	0	0	0	0	4	0
Emot	0	0	0	4	4	4	2	4	0	0
Helt emot	0	0	0	5	5	5	3	5	0	0

13. Hushållsnära tjänster

Påstående: Avdraget för hushållsnära tjänster ska avskaffas.

Mer information: Avdraget för hushållsnära tjänster, av kritikerna kallade "pigjobb", minskar skatten motsvarande 50 procent av arbetskostnaden, dock med högst 50 000 kronor under ett beskattningsår. Tjänsterna kan gälla till exempel städning, barnpassning och lättare trädgårdsarbete.

Argument för: De så kallade pigjobben leder till djupare klassklyftor och gynnar välbeställda. Det är de tio rikaste procenten som köper nästan hälften av tjänsterna. På så sätt får den rikaste delen av befolkningen en statlig subvention.

Argument emot: Avdraget behövs för att motverka svartarbete och öka sysselsättningen. Jobben ger ungdomar och nyanlända en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Andra får en chans att starta eget företag.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	5	3	0	0	0	0	0	5	0
Sympatiserar	4	4	2	0	0	0	0	0	4	0
Emot	0	0	0	4	4	4	2	4	0	0
Helt emot	0	0	0	5	5	5	3	5	0	0

14. Nedladdning

Påstående: Det ska vara förbjudet att för eget bruk fritt ladda ner upphovsrättsskyddat material från Internet.

Mer information: Internets utveckling innebär att piratkopieringen ökar och att det är enklare och billigare att hitta, ladda ner och dela exempelvis film och musik . En stor del av materialet som fildelas är upphovsrättsskyddat och görs tillgängligt utom upphovsrättsägarens kontroll och utan ersättning till denne.

Argument för: Upphovsrätten ger exempevis författare och producenter möjlighet till ersättning för arbete. Helt fri och tillåten fildelning hotar allt konstnärligt arbete och hela företagssektorer. Fildelning används framförallt för att sprida skräp.

Argument emot: Internet är skapat för att dela filer mellan användare och därmed sprida kunskap. Omvärlden måste anpassas och nya sätt att tjäna pengar utvecklas. Kriminaliserad fildelning stämplar hela generationer som kriminella.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	3	0	4	0 5	4	4	0	0	0
Sympatiserar	0	2	0	3	0 4	3	3	0	0	0
Emot	2	0	3	0	1 0	0	0	2	2	4
Helt emot	3	0	4	0	2 0	0	0	3	3	5

15. Sjukförsäkring

Påstående: Sjukförsäkringen ska vara tidsbegränsad.

Mer information: Tidsbegränsningen i sjukförsäkringen innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga prövas med jämna mellanrum av läkare. Efter en längre sjukskrivningstid (max 1,5 år) upphör försäkringen att gälla. Då finns andra ersättningar, till exempel A-kassa eller så kallad aktivitetsersättning. Målet är att fler ska komma tillbaka till arbetslivet. En tidsgräns har införts i sjukförsäkringen som innebär att efter 2,5 år med sjukpenning följer arbetslivsinriktad rehabilitering i 3 månader, innan man åter kan ansöka om en ny period med sjukpenning. Undantag gäller för allvarligt sjuka, personer med permanent nedsatt arbetsförmåga, personer som riskerar allvarligt försämring av sin sjukdom eller som får omfattade vård.

Argument för: Många riskerar att fastna i ett utanförskap med en alltför generös sjukförsäkring. Det ska löna sig att arbeta och det är viktigt att alla som kan arbeta får göra en insats. Alternativ kan vara jobb anpassad till arbetsförmågan.

Argument emot: Den som är sjuk kort eller lång tid har rätt till ersättning. Utförsäkring av sjuka ökar bara utanförskapet och gör sjuka människor till fuskare. Andra insatser, som rehabilitering och anpassning av arbetsplatser, är bättre.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	0	0	5	5	5	5	0	0	0
Sympatiserar	0	0	0	4	4	4	4	0	0	0
Emot	4	4	4	0	0	0	0	2	4	0
Helt emot	5	5	5	0	0	0	0	3	5	0

16. Betyg

Påstående: Betyg ska ges tidigt i skolan Betyg i årskurs sex behövs.

Mer information: Sedan 2008 får eleverna betyg från årskurs sex. Enligt ett regeringsförslag ska eleverna få betyg från årskurs sex. I dag ges betyg först i årskurs åtta.

Argument för: Betyg tidigt i grundskolan ger läraren förfinade verktyg att tidigt upptäcka både de begåvade och elever som behöver hjälp och stöd.

Argument emot: Betyg är dåliga kunskapsmätare och mer verktyg för sortering. Barn ska inte börja livet med att bli värderade utifrån en bokstav eller en siffra.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	0	0	4	3 4	4	5	5	0	0
Sympatiserar	0	0	0	3	2 3	3	4	4	0	0
Emot	4	1	4	0	0	0	0	0	1	0
Helt emot	5	2	5	0	0	0	0	0	2	0

17. Grön skatteväxling

Påstående: Gröna skatter behövs för att förbättra miljön.

Mer information: Grundidén med grön skatteväxling är att höja skatter på miljöfarlig verksamhet och att använda intäkterna till att sänka skatter på framför allt arbete. Skatteväxlingen 2001–2006 innebar en höjning av skatt på främst koldioxid och energi med 16,7 miljarder kronor.

Argument för: Samhällets och industrins inriktning måste ställas om till att inte skada eller tära på långsiktiga resurser. Skattesystemet är ett utmärkt verktyg för detta eftersom hushåll och företag kan kompenseras för ökade miljöskatter, så att det totala skattetrycket inte ökar.

Argument emot: Fördelningspolitiskt missgynnar en grön skatteväxling människor på landsbygden. Storstädernas höginkomsttagare lägger 7 procent av inkomsten på el, uppvärmning och drivmedel. För hushåll med låga inkomster i landsorten är motsvarande siffra det dubbla.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	4	2	5	0	1 2	0	0	4	3	0
Sympatiserar	3	3	4	0	2 3	0	0	3	2	0
Emot	0	0	0	2	0	3	4	0	0	0
Helt emot	0	0	0	3	0	4	5	0	0	0

18. Alkoholmonopolet

Påstående: Alkoholmonopolet ska avskaffas.

Mer information: Som medlem i EU har Sverige tvingats ändra reglerna för import av alkohol, däremot har monopolet och Systembolaget kunnat behållas.

Argument för: Ett stort problem med Systembolaget och alkoholmonopolet är olaglig försäljning och smuggling i den begränsade tillgänglighetens spår. Sådan brottslighet tar mycket av samhällets resurser i anspråk. Människor kan själva bestämma sina alkoholvanor.

Argument emot: Systembolaget finns delvis för att hålla nere konsumtionen och motverka alkoholskador. Ett stort antal olyckor, sjukdomstillstånd, misshandlar och annan brottslighet är kopplad till alkohol. De skadliga effekterna och samhällskostnaden ökar med ökad tillgänglighet.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	0	0	0	0	5	5	0	0	5
Sympatiserar	0	0	0	0	0	4	4	0	0	4
Emot	4	4	4	4	4	0	0	3	4	0
Helt emot	5	5	5	5	5	0	0	4	5	0

19. Förmögenhetsskatten

Påstående: Förmögenhetsskatten ska återinföras.

Mer information: Den förmögenhetsskatt som avskaffades 2007 togs ut av privatpersoner, vissa stiftelser och ideella föreningar. Som förmögenhet räknades värdet av tillhörigheter såsom sparande, fastigheter och fordon. Skatten var 1,5 procent av den del som översteg 1,5 miljoner kronor (ensamstående), och 3 miljoner (gifta).

Argument för: Klyftorna har ökat de senaste decennierna. Personer med stora inkomster och förmögenheter ska solidariskt betala sin del till samhället. Den tidigare förmögenhetsskatten inbringade sex–sju miljarder kronor varje år till den gemensamma välfärden.

Argument emot: Förmögenhetsskatten innebar orättvisor och en stor kontrollapparat, men små intäkter för staten. Allvarligast var att skatten bidrog till en kapitalflykt som missgynnade näringslivets utveckling. I bland annat Finland och Danmark har skatten avskaffats av just sådana skäl.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	2 5	0	0	0	0	0	0	4	0
Sympatiserar	4	1 4	0	0	0	0	0	0	3	0
Emot	0	0	4	4	4	4	4	4	0	0
Helt emot	0	0	5	5	5	5	5	5	0	0

20. Friskolor

Påstående: Det behövs en lag som begränsar antalet friskolor.

Mer information: Sedan början av 1990–talet har antalet friskolor ökat kraftigt och det finns nu närmare 4 000 skolor inklusive förskolorna. Ungefär tio procent av alla elever går i friskolor, vilket motsvarar drygt 150 000 elever.

Argument för: Den kraftiga ökningen av antalet friskolor hotar den kommunala skolan. När skolpengen flyttas från kommuners skolor till friskolor, och när de bästa lärarna lämnar kommunens skolor för friskolor, riskerar kvarvarande elever att få undermålig utbildning.

Argument emot: Friskolorna erbjuder speciell pedagogik som tar hänsyn till alla elever. Samtidigt är friskolorna mindre, vilket medför en bra studiemiljö. Ökad trivsel och pedagogisk stimulans ger bättre studieresultat. Friskolor behövs som konkurrent till kommunala skolor.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	2 0	0	0	0	0	0	2	3	0
Sympatiserar	4	3 0	0	0	0	0	0	1	2	0
Emot	0	0 1	3	4	3	3	4 1	0	0	2
Helt emot	0	0 2	4	5	4	4	5 2	0	0	3

21. Jobbskatteavdraget Inkomstskatten

Påstående: Jobbskatteavdraget bör avskaffas "Inkomstskatten ska sänkas ytterligare".

Mer information: Skatteavdraget gäller för den som arbetar, däremot inte den som är pensionär eller har a-kassa, sjukersättning, föräldraersättning osv. Tanken är att stimulera fler att arbeta och att arbeta längre, vilket ska gynna vår tillväxt. Inkomstskatten har sänkts i fyra olika omgångar sedan 2006. För en metallarbetare eller ett vårdbiträde motsvarar dessa sänkningar cirka 1 500 kronor i månaden. Även höginkomsttagare har fått skattesänkningar. Endast förvärvsarbetare kan utnyttja jobbavdraget. Pensionärer och personer som har a-kassa, sjukersättning, föräldraersättning och så vidare, omfattas inte.

Argument för: Jobbavdraget omfördelar på ett orättvist sätt resurser från arbetslösa och sjuka till dem som har arbete. Pension borde ge rätt till jobbskatteavdrag eftersom pension är uppskjuten lön. Sänkta inkomstskatter ökar effektivt skillnaderna mellan människor i arbete och dem som inte arbetar, vilket skapar drivkrafter att arbeta. Detta är grunden i arbetslinjen.

Argument emot: Jobbavdraget ökar effektivt skillnaderna mellan människor i arbete och den som får pension, sjukförsäkring eller a-kassa. Detta är en del av arbetslinjen och ökar viljan att söka arbete. Sänkta inkomstskatter omfördelar på ett orättvist sätt resurser från arbetslösa och sjuka till dem som har arbete. Dessutom försämras statens inkomster med många miljarder. Pension borde ge rätt till jobbskatteavdrag och därmed sänkt skatt eftersom pension är uppskjuten lön.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5 0	4 0	3 0	0 4	0 4	0 5	0 4	0 4	5 0	0
Sympatiserar	4 0	3 0	2 0	0 3	0 3	0 4	0 3	0 3	4 0	0
Emot	0 4	0 4	0 4	4 0	4 0	4 0	4 0	2 0	0 4	0
Helt emot	0 5	0 5	0 5	5 0	5 0	5 0	5 0	3 0	0 5	0

22. Turkiet och EU

Påstående: Turkiet bör bli medlem i EU.

Mer information: EU och Turkiet har en tullunion och Turkiet är ett kandidatland som förhandlar om medlemskap. Turkiet uppfyller ännu inte kriterierna för demokrati och marknadsekonomi. Andra centrala frågor är bristen på mänskliga rättigheter och Cyperns självständighet.

Argument för: De senaste årens EU-utvidgning har bidragit till att människor som nyligen levde i diktaturer nu kan leva i demokrati, fred och frihet. Östutvidgningen har gjort vår omvärld säkrare. Historien visar att kandidatländer är benägna till reformer för att uppfylla EU:s medlemskrav.

Argument emot: Turkiet hör inte hemma i Europa av kulturella, geografiska och religiösa skäl. EU:s gemensamma beslutsfattande försvåras eftersom ett så stort land måste få stort politiskt inflytande. Turkiet har långt kvar innan kraven på demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är uppfyllda.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	2	3	2	3 4	4	4	0	2	2
Sympatiserar	1	1	2	1	2 3	3	3	0	1	1
Emot	0	0	0	0	0	0	0	4	0	0
Helt emot	0	0	0	0	0	0	0	5	0	0

23. Uranbrytning

Påstående: Uranbrytning ska tillåtas i Sverige.

Mer information: Uran är ett grundämne, en mycket tung metall, som används som bränsle i våra kärnreaktorer. Sverige har stora mängder uran i berggrunden. Uranbrytning är formellt inte förbjuden, men lokala veton har stoppat brytningen sedan 1970-talet.

Argument för: Sverige kan ha 15 procent av världens uran. Brytning är intressant inför en global satsning på kärnkraft och stigande uranpriser. Sverige lämpar sig för brytning eftersom vi har en stark miljölagstiftning och miljösäker brytning.

Argument emot: Uranbrytning är mycket miljöförstörande och riskabelt för arbetare och befolkning. Ett ton malm ger normalt mellan 200 g och 2 kg natururan. Avfallet innehållerkemikalier, tungmetaller och 90 procent av den ursprungliga radioaktiviteten.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	0	0	0	4	2 0	5	5	5	0	0
Sympatiserar	0	0	0	3	1 0	4	4	4	0	0
Emot	4	3	4	0	0 4	0	0	0	4	0
Helt emot	5	4	5	0	0 5	0	0	0	5	0

24. Papperslösa Sextimmarsdag

Påstående: Papperslösa ska få fri vård Sextimmarsdag med bibehållen lön ska införas.

Mer information: Asylsökande, gömda och papperslösa personer har endast möjlighet att få akut vård i Sverige. De måste dessutom på egen hand betala de faktiska kostnaderna för vården. Sedan 1919 har Sverige haft åtta timmars arbetsdag, vilket är den vanligaste modellen i Europa. I vissa länder har dock olika varianter av kortare arbetstid prövats. I Sverige har debatten om sextimmars arbetsdag pågått sedan 1970-talet.

Argument för: Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Särbehandlingen i vården gör att människor drabbas av onödigt lidande och tar onödiga risker. Vårdpersonal tvingas i strid mot sin yrkesetik sortera patienter i olika kategorier. Efter snart 100 år med åtta timmars arbetsdag är det dags för en arbetstidsreform. Många människor har svårt att få ihop sina livspussel och ohälsan ökar. Kortare arbetstid innebär också fler jobb.

Argument emot: Papperslösa har samma rätt till vård som andra icke-medborgare som inte är folkbokförda i Sverige. De nekas inte vård vid akut sjukdom, men har inte och ska inte ha rätt till kostnadsfri vård. Inte heller medborgare från andra icke-EU-länder får sin vård subventionerad av svenska staten. Problemet är inte att folk jobbar för mycket utan för lite. Om Sverige ska klara den globala konkurrensen och ha kvar en bra välfärd för alla kan vi inte jobba mindre och dessutom ha kvar samma lön.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	3 0	5 2	5 0	3 0	2 0	4 0	0	4 5	0
Sympatiserar	4	2 0	4 1	4 0	2 0	1 0	3 0	0	3 4	0
Emot	0	0 4	0	0 4	0 4	0 4	0 4	4	0	0
Helt emot	0	0 5	0	0 5	0 5	0 5	0 5	5	0	0

25. Monarkin

Påstående: Monarkin ska avskaffas.

Mer information: Sverige är en av världens äldsta monarkier, men enligt grundlagen har inte innehavaren av tronen, som är landets statschef, någon politisk makt utan enbart ceremoniella uppgifter.

Argument för: Monarkin är omodern och odemokratisk. I ett demokratiskt samhälle är det inte rimligt att låta någon födas till en maktställning eller låta offentliga uppdrag gå i arv.

Argument emot: Monarkin är en folkligt förankrad stark nationell symbol som tre av fyra svenskar vill behålla. Kungahuset är en stor tillgång för Sverige och svensk export.

	V	S	MP	KD	C	M	FP	SD	FI	PP
Sympatiserar helt	5	2 3	4	0	0	0	0	0	5	0
Sympatiserar	4	1 2	3	0	0	0	0	0	4	0
Emot	0	0	0	4	4	4	3	4	0	0
Helt emot	0	0	0	5	5	5	4	5	0	0

Skolkompassen

1. Religiösa friskolor

Påstående: Religiösa friskolor bör förbjudas.

Mer information: Av cirka 500 fristående grundskolor är 60 konfessionella, alltså bekännelsetrogna till en religion. 50 är kristna, 15 islamska och två är judiska.

Argument för: Konfessionella friskolor bör inte stöttas av staten. Barnen i religiösa skolor tvingas in i en osjälvständig religiös föreställningsvärld och hindras från att utveckla personliga ställningstaganden, vilket begränsar deras möjligheter att i framtiden tänka fritt och självständigt.

Argument emot: Det handlar om mångfald, tolerans och några tusen elevers rätt, med stöd av Europakonventionen, att gå i friskolor drivna av religiösa huvudmän. Det är bättre att skärpa kontrollen av dessa skolor än att slopa ekonomiska bidrag och förlora mojligheten till insyn.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	4	0	0	0	0	5
Sympatiserar	4	3	0	0	0	0	4
Emot	0	0	3	4	2	2	0
Helt emot	0	0	4	5	3	3	0

2. Betyg

Påstående: Betyg ska ges tidigt i skolan Betyg i årskurs sex behövs.

Mer information: Sedan 2008 får eleverna betyg från årskurs sex. Enligt ett regeringsförslag ska eleverna få betyg från årskurs sex. I dag ges betyg först i årskurs åtta.

Argument för: Betyg tidigt i grundskolan ger läraren förfinade verktyg att tidigt upptäcka både de begåvade och elever som behöver hjälp och stöd.

Argument emot: Betyg är dåliga kunskapsmätare och mer verktyg för sortering. Barn ska inte börja livet med att bli värderade utifrån en bokstav eller en siffra.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	0	0	4	3 4	4	5
Sympatiserar	0	0	0	3	2 3	3	4
Emot	4	1	4	0	0	0	0
Helt emot	5	2	5	0	0	0	0

3. Högskolebehörighet

Påstående: Alla gymnasieprogram bör leda till högskolebehörighet.

Mer information: Dagens gymnasieelever ska vara yrkesverksamma till mitten av 2050-talet. Allt tyder på att de kommer att behöva bättre kunskaper, ännu starkare förmåga till anpassning och större lust till förnyelse än tidigare generationer. Däremot är politikerna inte överens om hur eleverna bäst lägger grunden till sina kunskaper.

Argument för: Att rusta unga för en kvalificerad arbetsmarknad, liksom målet att 50 procent ska studera vidare, kräver högskolebehörighet för alla. Det ger en bra start och gör det möjlighet för alla att läsa vidare utan att tvingas komplettera med nya kurser senare i livet.

Argument emot: Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasiet, men fyra av tio når inte gymnasieskolans mål. Situationen är värst på yrkesprogrammen där drygt hälften hoppar av eller slås ut av kraven. Alla kan inte bli akademiker vilket kräver bra yrkesutbildningar.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	5	3	0	0	0	0
Sympatiserar	4	4	2	0	0	0	0
Emot	0	0	0	3	2	3	4
Helt emot	0	0	0	4	3	4	5

4. Stökiga elever

Påstående: Stökiga elever ska kunna flyttas från en skola även mot elevens och föräldrarnas vilja.

Mer information: Rektorn får stänga av en bråkig grundskoleelev från ordinarie undervisning under viss tid om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Argument för: Ordning och reda i skolan kräver tydliga regler. I första hand tjänar eleverna på ordning och reda. Lärare och rektorer måste därför ha befogenheter att upprätthålla ordning och kunna vidta åtgärder vid en ohållbar situation.

Argument emot: Skolan är till för alla. Att stänga av elever på grundskolenivå, där utbildningen är obligatorisk, är orimligt. Stökiga elever behöver hjälp, stöd och mer undervisningstid. De ska inte få driva runt, de ska vara i skolan under uppsikt.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	0	0	4	3	4	5
Sympatiserar	0	0	0	3	2	3	4
Emot	4	4	4	0	0	0	0
Helt emot	5	5	5	0	0	0	0

5. Statlig finansiering

Påstående: Staten bör finansiera skolan.

Mer information: Sedan skolan kommunaliserades 1989 avgör enskilda kommuner hur mycket pengar som ska satsas på skolan. Statens uppgift är att bestämma innehållet i skolan och kontrollera att målen nås genom att Skolverket kunskapstestar eleverna.

Argument för: Kommunaliseringen har ökat ojämlikheten mellan olika kommuner och skolor. Sverige har inte längre en likvärdig skola. För att alla elever ska få en likvärdig skolgång bör staten ta ansvar för skolans finansiering.

Argument emot: Staten ska inte tafsa på den kommunala självstyrelsen, och det är en kommunal angelägenhet att sköta skolan. Lokala politiker finns nära medborgarna, skolan och lärarna och vet bäst vad eleverna behöver och vilka satsningar som bör göras.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	0	0	0	0	0	5
Sympatiserar	4	0	0	0	0	0	4
Emot	0	3	4	2	4	3	0
Helt emot	0	4	5	3	5	4	0

6. Friskolor

Påstående: Det behövs en lag som begränsar antalet friskolor.

Mer information: Sedan början av 1990-talet har antalet friskolor ökat kraftigt till närmare 4 000 skolor, inklusive förskolorna. Ungefär nio procent av grundskoleeleverna och 17 procent av gymnasieeleverna går i friskolor. Det motsvarar drygt 150 000 av 1,5 miljoner elever.

Argument för: Den kraftiga ökningen av antalet friskolor hotar den kommunala skolan. När pengar, elever och de bästa lärarna lämnar kommunens skolor för friskolor riskerar kvarvarande elever att få undermålig utbildning. På så sätt medverkar friskolor till ett ojämlikt utbildningssystem.

Argument emot: Friskolorna erbjuder speciell pedagogik som tar hänsyn till alla elever. Ökad trivsel och pedagogisk stimulans ger många gånger bättre studieresultat. Friskolorna behövs för att öka möjligheterna för alla elever och som kraftfull konkurrent till de kommunala skolorna.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	2 0	0	0	0	0	0
Sympatiserar	4	3 0	0	0	0	0	0
Emot	0	0 1	3	4	3	4 3	4 1
Helt emot	0	0 2	4	5	4	5 4	5 2

7. Skriftliga omdömen

Påstående: Skriftliga omdömen från årskurs ett i grundskolan ökar måluppfyllelsen.

Mer information: Samtliga elever i grundskolan får skriftlig information, som kan vara betygsliknande, sedan höstterminen 2008. Syftet är att ge föräldrar och elever skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Informationen ges varje termin och hur den utformas bestäms lokalt på varje skola.

Argument för: Skriftliga omdömen om elevens färdigheter och situation i skolan ger tillsammans med utvecklingssamtalet med eleven och föräldrar värdefull och fullt tillräcklig information om till exempel vad eleven behöver förändra och förbättra.

Argument emot: Det är inget fel på skriftlig information om den är anpassad till elevens ålder och mognad och ger insiktsfull information om elevens situation. Nuvarande regler om skriftlig information syftar enbart till att smygvägen införa betyg redan i årskurs ett.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	0	0	5	3	5	5
Sympatiserar	0	0	0	4	2	4	4
Emot	4	4	4	0	0	0	0
Helt emot	5	5	5	0	0	0	0

8. Lärarlegitimation

Påstående: En lärarlegitimation bör införas.

Mer information: En lärarlegitimation med tydliga bestämmelser om vad som ska krävas för att undervisa elever i olika årskurser och ämnen planeras. Legitimationen ska ställa särskilda krav och ska inte behöva omfatta alla lärare.

Argument för: Genom att förse lärare med legitimation blir läraryrket erkänt som profession. Lärare ges en kvalitetsstämpel och blir legitimerade likt advokater, läkare, revisorer och psykologer. Det kommer att höja yrkets status.

Argument emot: Att skapa nya skrån och låsa in lärarna i sådana rimmar illa med dagens moderna och föränderliga samhälle. De pengar som satsas på lärarlegitimation borde snarare användas för att öka kvaliteten på lärarutbildningarna.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	3	1	4	3	4	5
Sympatiserar	0	2	2	5	2	5	4
Emot	3	0	0	0	0	0	0
Helt emot	4	0	0	0	0	0	0

9. Vinst

Påstående: Det behövs en lag som förhindrar att skolor drivs i vinstsyfte.

Mer information: I dag kan skolor ha offentliga eller privata ägare. Fyra koncerner dominerar den privata marknaden. Totalt kostar utbildningssystemet 110 miljarder kronor. Av dessa går 13 miljarder kronor till friskolor. Drygt var fjärde friskolekrona betalas till de fyra dominerande koncernerna.

Argument för: Att ägarna till friskolor kan ta ut vinst betyder att alla de skattepengar som är avsedda för skolan faktiskt inte går till undervisningen, eleverna och lärarna. I stället för att användas till att förbättra för eleverna och till exempel den kommunala skolan, hamnar en del i aktieägares fickor.

Argument emot: Det väsentliga är utbildningens kvalitet och att skolans huvudmän klarar kvalitetskraven. Varje skola ska granskas kritiskt och uppfylla samma höga krav. Användningen av eventuella vinster är inget som behöver regleras.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	4	0	0	0	0	0
Sympatiserar	4	3	0	0	0	0	0
Emot	0	0	3	4	3	4	4
Helt emot	0	0	4	5	4	5	5

10. Stänga skolor

Påstående: Skolor som inte klarar kvalitetskraven ska kunna stängas.

Mer information: Skolverkets granskningar och utvärderingar syftar till att garantera alla elevers rätt till en god utbildning. När allvarliga brister upptäcks på en fristående skola kan Skolverket dra in skolans tillstånd.

Argument för: Inga barn ska behöva gå i undermåliga skolor. Oavsett om det är en kommunal eller fristående skola som inte klarar att hålla godtagbar kvalitet ska den kunna stängas med motiveringen att alla elever i Sverige har rätt till bra utbildning.

Argument emot: Stängda skolor drabbar eleverna hårt och de praktiska problem som uppstår för elever, föräldrar och samhället kommer att bli mycket omfattande. I stället för att stänga skolor bör extra resurser satsas på att åtgärda problem.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	0	2	3	3	4	5
Sympatiserar	0	0	3	2	2	3	4
Emot	4	3	0	0	0	0	0
Helt emot	5	4	0	0	0	0	0

Vårdkompassen

1. Privat sjukvårdsförsäkring

Påstående: Privata sjukvårdsförsäkringar ska kunna komplettera den offentliga sjukvården.

Mer information: Antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökade i början av 2000-talet som en följd av problem i vården. Utvecklingen speglar ökade förväntningar hos många företag och privatpersoner. Man vill ha vård snabbt - även för enkla åkommor.

Argument för: Den privata sjukvårdsförsäkringen gör att patienten får vård snabbt och den offentliga vården blir avlastad. Privat finansierad vård är redan ett viktigt inslag i svensk sjukvård, men behöver bli det i ännu högre utsträckning.

Argument emot: Vården ska finansieras gemensamt via skattsedeln och vara behovsstyrd - inte beroende av hur tjock plånboken är. Den som har störst behov ska få vård först och den vars behov är mindre får vänta tills den akut sjuke fått vård.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	0	0	4	3 4	5	5
Sympatiserar	0	0	0	3	2 3	4	4
Emot	4	3	1	0	0	0	0
Helt emot	5	4	2	0	0	0	0

2. Vinst

Påstående: Privata vårdföretag ska kunna gå med vinst.

Mer information: Merparten av svensk vård finansieras av skattemedel och står under politisk kontroll för att garantera alla medborgare likvärdig vård. Det har blivit vanligare med privata aktörer och en debatt förs nu om vinsten från offentligt finansierade men privat drivna vårdinrättningar ska kunna tillfalla ägarna.

Argument för: Privata vårdföretag går med vinst för att de är välskötta och producerar god vård. Det är viktigt att ägare kan få avkastning på satsat kapital och att de själva kan besluta om vinsten.

Argument emot: Vinstintresset riskerar alltid att hamna i konflikt med kvalitetssatsningar. Skattemedel för sjukvård ska användas till en likvärdig vård för alla, de ska inte gå till vårdbolagens ägare.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	0	2	4	4	5	5
Sympatiserar	0	0	1	3	3	4	4
Emot	4	2	0	1	0	0	0
Helt emot	5	3	0	0	0	0	0

3. Staten och kvaliteten

Påstående: Staten ska ta ett större ansvar för kvaliteten i vården.

Mer information: Ett förslag om nationell kvalitetscertifiering av svensk vård innebär att staten ska ta ett betydligt större ansvar än i dag för att upprätthålla likvärdig kvalitet och säkerhet i vården.

Argument för: Skillnaderna i vårdens kvalitet och säkerhet i Sverige är för stora och landstingens prioriteringar skiftar starkt på många områden. Alla ska ha rätt till samma vård oavsett var man bor.

Argument emot: Det kommunala självstyret är viktigt. Frågor som rör skatteuttag, organisation, tillgänglighet och service har landstingen ansvar för och det är ytterst en fråga för väljarna i respektive landsting att avgöra hur prioriteringarna ska göras.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	0	3	0	0	0	0
Sympatiserar	4	0	2	0	0	0	0
Emot	0	2	0	3	3	4	4
Helt emot	0	3	0	4	4	5	5

4. Sjukförsäkring

Påstående: Sjukförsäkring ska vara tidsbegränsad.

Mer information: Tidsbegränsningen i sjukförsäkringen innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga prövas med jämna mellanrum av läkare. Målet med tidsbegränsningen är att fler ska komma tillbaka till arbetslivet. Tidsbegränsningen i sjukförsäkringen innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga prövas med jämna mellanrum av Försäkringskassan. Efter 2,5 år med sjukpenning (inklusive förlängd sjukpenning) ges arbetslivsinriktad rehabilitering i tre månader innan ansökan om ny period med sjukpenning kan göras. Undantag görs för allvarligt sjuka med flera. Målet är att fler ska komma tillbaka till arbetslivet.

Argument för: En alltför generös sjukförsäkring riskerar att cementera många i det utanförskap som sjukskrivning innebär och blir dessutom en stor kostnad för skattebetalarna.

Argument emot: Utförsäkring av sjuka är hjärtlös, ökar utanförskapet och gör sjuka människor till fuskare.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	0	0	5	5	5	5
Sympatiserar	0	0	0	4	4	4	4
Emot	4	4	4	0	0	0	0
Helt emot	5	5	5	0	0	0	0

5. Apoteksreformen

Påstående: Apoteksmonopolet bör återinföras.

Mer information: Apoteksbolaget AB, numera Apoteket AB, bildades 1971 då ett statsägt monopolsystem infördes. Detta bröts upp 1 juli 2009, bland annat som en anpassning till EU:s regler. Reformen innebär fler apotek, att högkostnadsskyddet blir kvar och att receptfria läkemedel kan säljas i vanliga butiker.

Argument för: Avskaffandet av apoteksmonopolet leder till höjda priser och sämre service för dem som bor på glesbygden.

Argument emot: Omregleringen ger ökad tillgänglighet eftersom det blir fler apotek, generösare öppettider och bättre service.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	4	3	0	0	0	0
Sympatiserar	4	3	2	0	0	0	0
Emot	0	0	0	4	3	3	4
Helt emot	0	0	0	5	4	4	5

6. Vård i annat EU-land

Påstående: Alla ska ha rätt att söka vård i ett annat EU-land utan förhandsbesked.

Mer information: Rätt till vård i ett annat EU-land kan stärka svenska patienters möjligheter, till exempel om vården i Sverige inte ges i rimlig tid. Frågan är om svenska patienter ska behöva kräva förhandsbesked från sitt hemlandsting för att få behandling och vård utomlands.

Argument för: Vården är en del av den fria rörligheten. Patienter ska kunna söka och få vård i ett annat europeiskt land utan förhandsbesked eftersom hemlandstinget ska betala. Detta är viktigt för att stärka patienträttigheterna.

Argument emot: Patienter måste ha förhandsbesked för att inte i efterhand riskera att hemlandstinget kräver betalning för vården. Utan förhandsbesked ökar orättvisorna eftersom de med goda tillgångar kan glida förbi vårdköerna.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	0	0	5	5	5	5
Sympatiserar	0	0	0	4	4	4	4
Emot	4	3	3	0	0	0	0
Helt emot	5	4	4	0	0	0	0

7. Papperslösa

Påstående: Papperslösa bör få fri vård.

Mer information: Asylsökande, gömda och papperslösa personer har endast möjlighet att få akut vård i Sverige. De måste dessutom på egen hand betala de faktiska kostnaderna för vården.

Argument för: Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Särbehandlingen i vården gör att människor drabbas av onödigt lidande och tar onödiga risker. Vårdpersonal tvingas i strid mot sin yrkesetik sortera patienter i olika kategorier.

Argument emot: Papperslösa har samma rätt till vård som andra icke-medborgare som inte är folkbokförda i Sverige. De nekas inte vård vid akut sjukdom, men har inte och ska inte ha rätt till kostnadsfri vård. Inte heller medborgare från andra icke-EU-länder får sin vård subventionerad av svenska staten.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	3	5	5	3	2	4
Sympatiserar	4	2	4	4	2	1	3
Emot	0	0	0	0	0	0	0
Helt emot	0	0	0	0	0	0	0

8. Vårdexport

Påstående: Sverige bör exportera mer vård.

Mer information: Svensk sjukvård har nått en hög grad av specialisering och kompetens inom flera avancerade områden, vilket gör att svensk sjukvård är eftertraktad utomlands. Inom flera områden undersöks nu möjligheterna att i större omfattning erbjuda vård till utländska patienter.

Argument för: Att patienter från hela världen, men framför allt från vårt närområde, söker sig hit stärker svensk sjukvård genom att forskningen gynnas och nya arbetstillfällen skapas inom vården, vilket stärker svensk ekonomi.

Argument emot: Svensk vård ska i första hand erbjudas svenska patienter. Export av sjukvård innebär att utländska patienter tar plats vid svenska sjukhus. Även om det sker mot betalning kan det bli aktuellt i stor skala först när köproblemen är lösta.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	0	4	2	4	3	5	5
Sympatiserar	0	3	1	3	2	4	4
Emot	3	0	0	0	0	0	0
Helt emot	4	0	0	0	0	0	0

9. Omskärelse

Påstående: Svensk sjukvård ska erbjuda omskärelse enbart av medicinska skäl.

Mer information: I Sverige omskärs ett fyrtiotal judiska och tre tusen muslimska pojkar varje år. Ingreppet är fullt lagligt så länge det utförs av läkare eller om pojken är under två månader av särskilt utbildad omskärare som står under Socialstyrelsens tillsyn.

Argument för: Landstingen har hårt pressade budgetar och det finns verksamheter som är mer angelägna än omskärelse. Omskärelse bör dessutom utföras först när barnet kan fatta beslutet själv eftersom det är ett ingrepp som inte går att göra ogjort.

Argument emot: Omskärelse är ingen tom handling utan sker av hygieniska skäl som beskrivs i religionen. Utan sjukvårdens insats ökar risken att fler föräldrar vänder sig till någon som inte klarar ingreppet.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	5	5	0	2	3	0
Sympatiserar	4	4	4	0	3	2	0
Emot	0	0	0	3	0	0	4
Helt emot	0	0	0	4	0	0	5

10. Stopplag

Påstående: Det behövs en stopplag för privatiseringar.

Mer information: Tidigare fanns en lag som satte stopp för privatiseringar av sjukhus. innebar bland annat att varje landsting skulle äga minst ett sjukhus och att inga universitetssjukhus fick säljas ut. Frågan är om denna lag, som avskaffades 2007, ska återinföras.

Argument för: Det går en gräns för privatiseringar vid sjukhusen eftersom dessa behövs för att landstingen ska kunna ta sitt ansvar för alla medborgare. De sex universitetssjukhusen är till exempel nationella angelägenheter med centrala roller i sjukvården.

Argument emot: Sverige ska ha en skattefinansierad välfärd av hög kvalitet. Tydliga och likvärdiga krav ska ställas på alla utförare. Driftsformerna får dock bli till självändamål och därför behövs ingen stopplag. Valfrihet skapar mångfald och ökar förutsättningarna för god kvalitet.

	V	S	MP	KD	C	M	FP
Sympatiserar helt	5	3	4	0	0	0	0
Sympatiserar	4	2	3	0	0	0	0
Emot	0	0	0	3	3	4	4
Helt emot	0	0	0	4	4	5	5

Ärligt talat blev jag väldigt förvånad över reaktionerna på publiceringen av rådatan till TT Spektras valkompass i förrgår. Det blev utan tvekan mitt mest lästa och kommenterade inlägg, med långt över tusen unika besökare inom bara ett par dygn. Inlägget toppade Knuff, pushades av celebriteter som Rick Falkvinge, och det gick faktiskt så långt att TT googlade mig vid namn. Allt väldigt roande för en doldis med vanligtvis rätt så låg profil.

Att utveckla mina egna funderingar kring fenomenet med valkompasser och andra datorspel hann jag däremot inte med, eftersom det tog all tid jag hade att undersöka och vara aktiv i diskussionerna som följde. Nu tar jag lördagen i akt att göra det, samtidigt som jag försöker ge en överblick av efterspelet. Det kommer att handla om sverigedemokrater, om mummelmediamakt i valrörelser, om pirater, om hur jag gjorde för att ta fram siffrorna, om blockpolitik och så till slut om mitt eget bloggande.

Bloggosfären är en kloak

Vi kan väl börja där det bränner mest? Caroline Szyber (KD) satt på föreläsning med bland andra Tommy Möller, en av statsvetarna som konstruerat valkompassen, och meddelade att han tycker »bloggosfären är som en kloak«. (Eller hennes enligt hennes partikamrat Mia Frisk: »en moralisk och intellektuell kloak«.)

Det går på sätt och vis att förstå varför han tycker det. Inte minst om man ser till hur valkompassen mottagits av bloggvärlden. Visserligen är jag inte lite kritisk mot hela valkompasshistorien, men jag tror att det också är lätt att feltolka situationen. Den här kloakråttan är beredd att rycka ut till Tommys och de andra kompassrosornas försvar, åtminstone till en viss del.

För det första är det egentligen inte Svenska Dagbladets valkompass. De har köpt den av TT Spektra, som utvecklat den i samarbete med Menmo, två statsvetare (förutom Tommy även Stig-Björn Ljunggren) och journalisten Christer Isaksson. Valkompassen finns i flera tidningar, bland andra Norrbottenskuriren, Hälsingetidningar, Barometern och Norrköpings Tidningar.

Från Tommys, Stig-Björns och Christers sida är det säkerligen en rolig utmaning att hitta bra frågor som tydligt skiljer partierna åt. De är heller inte sena med att försvara valkompassen för vad den är. Stig-Björn skriver om detta på Makthavare.se (som för övrigt stod för artikeln som sporrade mig att kolla upp testet, och dessutom pillade med datan parallellt med mig):

Men det är samtidigt viktigt att påpeka vad en väljarkompass egentligen är för något. Den är ingen kvalitetssäkring av att den som känner sig som centerpartist och verkligen "blir" det.

Vi ger ingen en klockren partistämpel, utan partierna kommer att ligga i närheten av varandra i lite olika ordning beroende på hur testaren anpassar sina svar.

Väljarkompassen ska göras flera gånger med olika varianter så att partierna flyttar sig lite beroende på hur frågorna besvaras. Svaren är ju inte klockrena utan kan nyanseras. Så upptäcker också användaren den dynamiska processen som partival innebär.

Och i en kommentar till en ledare i Barometern:

Exakt! Valkompassen är tänkt att fungera som en vägvisare in i partidjungeln, inte som ett besked om vilket parti man "är" eller ska rösta på. Dessutom är det alltid i politik omöjligt att he exakta svar på frågorna. Därför ska kompassen göras flera gånger så att resultaten varierar. Och därmed kan också var och en laborera lite med sina partisympatier.

Till skillnad från Stig-Björn verkar Tommy i en intervju i Svenska Dagbladet mera okritisk till kompassens träffsäkerhet:

– Vi har gjort viktningar utifrån hur vi bedömt partiernas inställning i sakfrågor. De grundar sig på partiprogram, hur partierna agerar i valrörelsen och i riksdagsarbetet – om de till exempel har drivit någon särskild fråga särskilt hårt. Det innebär att partier som tycker samma sak i samma fråga kan få olika värde i viktningen.

Han svarar även på kritiken om att flera tycker sig få »fel« resultat:

– Jag anser inte att det är fel på frågorna eller viktningen. Jag tror det beror på att deras åsikter i just de här sakfrågorna stämmer mer överens med ett annat parti än vad de själva "tycker". Men när man väljer är det andra saker som också vägs in, som känslomässig närhet och förtroende för partiet i en specifik fråga.

Riktigt så självsäker som han framställs av SvD tror jag inte han borde vara. Något som valkompassen omöjligtvis kan väga in är hur trovärdiga olika partier är i sina utspel och sin politik. Om ett parti lovar att göra väldigt mycket dyra reformer och säger att det ska bli bra för alla, medan det är uppenbart att pengarna inte på långa vägar kommer att räcka, så kommer den här typen av tester ändå bara att återspegla vad partierna påstår att de vill göra.

Det här är ingenting som statsvetare bör ta ställning till när de väljer och viktar frågor. Partikompassens trovärdighet, även om man tar den för vad den faktiskt är, kan därför aldrig överstiga förtroendet man har för det parti i kompassen man litar minst på.

Dessutom är viktningen naivt genomförd. Piratpartiet är med i testet, men det är helt omöjligt att prioritera de frågor som ger utslag till deras fördel i lika hög grad som deras anhängare gör. Detsamma gäller Sverigedemokraterna och invandringsfrågan.

Vad pekar kompassen egentligen ut?

Därtill verkar frågorna vara en kompott av blocklinjer och partilinjer. Centerpartiet sägs vara lätt positivt till uranbrytning, vilket de inte alls är. Det kan bara förklaras med att man istället för partiets politik i den frågan gått på den borgerliga alliansens linje. Eventuellt handlar det om en bakomliggande bedömning av hur pass stort inflytande partiet kan ha i frågan inom alliansen, och resultatet har blivit att det är minimalt. En röst på Centerpartiet är därför – och i så fall – en svag röst för uranbrytning, trots att partilinjen är den motsatta. Jag kan inte avfärda den tolkningen, men är ändå en smula skeptisk.

Det var flera som reagerade mot att det var väldigt svårt att hamna närmast Socialdemokraterna, och att socialdemokrater istället hamnade närmast Vänsterpartiet. Det är inte särskilt svårt att förstå när man granskar hur frågorna viktats, eftersom Vänsterpartiet i de allra flesta frågorna tycker som Socialdemokraterna, fast med mera emfas. Genom den konstiga viktningen fick man därmed fler vänsterpoäng än sossepoäng när man svarade sossigt.

Det kan förstås vara så att viktningen av de enskilda frågorna tagna var för sig är vettig, precis som Tommy säger, men det blir fel i sammanvägningen av de olika svaren. Mikael Nilsson (PP) tog sig an valkompassen och gjorde en variant som mäter avvikelse istället, vilket torde undvika den fallgropen.

I slutändan så mäter den här typen av kompasser dock endast överensstämmelse mellan ens egna åsikter och olika partiers i en specifik uppsättning frågor, och detta dessutom först sedan frågorna förenklats avsevärt till ja eller nej. Huruvida partier menar vad de säger, och huruvida de kommer att kunna eller ens vill genomföra det de påstår går kompassen helt förbi. Till en viss grad går det att motverka genom att välja frågorna med omsorg.

Från det gröna hållet kan dessutom riktas kritik mot till exempel att Miljöpartiet sägs vilja avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster. En annan del av det de gröna driver är ju att sänka momsen på tjänster, vilket i praktiken skulle innebära att avdraget kom tillbaka i ny form, fast över hela tjänstefältet. Därtill är jobbskatteavdraget på ett ungefär detsamma som ena halvan av en grön skatteväxling.

Den kritiken går förstås att bemöta genom att man pekar på vad det rödgröna samarbetet driver för politik. Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill höja skatterna på arbete. I kompromissandet mellan de tre partiernas politik, så blir den gröna viljan att i mycket högre grad grönväxla redan genomförda skattesänkningar på arbete, istället till en mindre sänkning av jobbskatteavdraget och en högre höjning av miljöskatterna än vad som varit fallet utan Miljöpartiet.

Enklare uttryckt: Miljöpartiet får lov att driva en grön skatteväxling utifrån den nivå på arbetsbeskattning som de röda partierna driver igenom inom samarbetet. Det är detsamma som vad Centerpartiet får lov att göra, med den skillnaden att de driver skatteväxlingen mot en generellt sänkt skattenivå, istället för mot en generellt höjd.

Med andra ord är det ungefär lika riktigt uppfattat att Miljöpartiet vill avskaffa jobbskatteavdraget som att Centerpartiet är för uranbrytning i Sverige. På blocknivå stämmer det, men inte på partinivå. Jag förstår därför med lätthet varför Per Ankersjö och flera andra centerpartister blev både upprörda och konfunderade över hur deras parti representerats i testet.

Ta kompassen för vad den är

Det går att gå ännu längre i kritiken. Även Stig-Björn är nog lite för optimistisk i sitt försvar av partikompassen. Det är lustigt nog även nu jag kommer till försvaret av kompassen och personerna bakom den. Han har nämligen helt rätt i att den kan användas som ett verktyg att experimentera med för att ta sig in partidjungeln. Valkompassen är ett både roligt och relevant datorspel.

Problemet är bara att tidningarna väljer att presentera den annorlunda. Svenska Dagbladet lyfter fram kompassen med rubriken »26 frågor hjälper dig att välja rätt« och att du kan »testa din partitillhörighet« med den, och Dalarnas Tidningar skriver att den hjälper en att välja rätt parti om man är osäker. Det finns fler exempel. Stig-Björn fyller på i en kommentar till en uppföljande artikel på Makthavare.se:

Faktum är att Göteborgarnas valundersökningen från 2006 års val visade att väljarna – av allt att döma – påverkades av kompasserna. Åtminstone är det vad väljarna själva uppgav när de fick frågan om vad som påverkat dem.

Och i själva artikeln konstaterar redaktionen på Makthavare detta:

Test som dessa får nämligen stort genomslag. Även inför valet 2006 gjorde TT-Spektra en valkompass som kom att publiceras på 44 olika medieföretags webbplatser, bland annat på SvD:s sajt. När Makthavare.se själva konstruerade ett sådant här test, inför EU-valet förra året, konstaterade Becky Bergdahl att det inte fanns någon svensk forskning på området hur sådana här test påverkar väljarna, men att finska forskare slagit fast att valkompasser på nätet var mycket populära bland yngre väljare i Finland. Många av de unga väljarna uppgav också att valkompasserna var det allra viktigaste mediet när de bestämde hur de skulle rösta.

Problemet är alltså att partikompasserna har en reell inverkan på valutgången, särskilt för osäkra väljare. Detta samtidigt som konstruktörerna räknar med att alla inser att de är i stort sett värdelösa när man ska bestämma hur man ska rösta. Kompassen är eventuellt en kul ingång, inte någon slutstation.

Att tidningarna tenderar att framställa kompasserna som sanningssägare snarare än svaga indikatorer gör inte saken bättre. Att en ungdomsförbundare som fått ett olyckligt resultat i kompassen får ägg kastade mot sig torde räcka för att visa faran med detta.

Det var inte utan baktanke som jag valde att kalla kompassens rådata för ett facit. Det har med publiken att göra. De flesta som är politiskt intresserade och läser bloggar har en klar och tydlig partisympati, och när de gör den här typen av tester så vill de se sin politiska självbild bekräftas. Då blir det som ett prov i skolan snarare än en hjälp på traven.

För dem som faktiskt påverkas i hur de röstar av kompassen är det däremot annorlunda. Jag tycker det är trovärdigt och bra av Stig-Björn att han står upp för att kompassen inte är mera än vad den är. Mitt försvar för kompassen och konstruktörerna är att det största felet begås av de mediaföretag som låtsas som om den vore något mera än en kul grej.

Att det känns oävet för dem när en hoper bloggare attackerar kompassen och konstruktörerna, för att den inte på något bra sätt alls visar vilket parti man borde rösta på, det går att förstå. Sådan var ju inte tanken. Det de däremot måste förstå är att det är så den tas emot av de allra flesta. Det är också på det viset den framställs av de olika tidningar som lägger upp den på sin webb.

Tyvärr innebär detta att inte ens Stig-Björns försvar riktigt håller. Att tro något annat än att kompasserna tas på för stort allvar av väldigt många är helt enkelt väldigt verklighetsfrånvänt, och det måste upprepas gång på gång, för fem elefanter är fler än två statsvetare.

Så för att återvända till hur Tommy uttryckte sig om bloggosfären. Kanske är den faktiskt ändå en kloak. När någon sätter sig och skiter riktigt illa »där uppe« så plaskar det ganska snart förbi i någon ränna här nere hos oss. Och även statsvetare går som bekant på toaletten ibland.

Poängen med att öppna kompassen

Mitt bloggande har varit ganska fokuserat på mera unikt gröna frågor tidigare. Jag har en annan blogg där jag skriver om det digitala, vilket inte sker särskilt ofta sedan jag delade upp mitt skrivande på olika bloggar. Informationspolitik är dock ingenting jag någonsin skrivit särskilt mycket om, även om jag länge varit intresserad. Med risk för att låta som en miniatyr av Carl Schlyter: Jag var geek innan jag blev gandhist, och jag var gandhist innan jag började kalla mig grön.

Att slänga fram de råa siffror som valkompassen använder sig av, det var därför faktiskt tänkt som en första blink åt piraternas håll. Den togs glädjande nog emot med öppna armar, och det var fler än bara pirater som reagerade.

Några som däremot varit mycket noggranna med att inte länka hit eller nämna »facit« är dels de inom media som skrivit om det, och dels sverigedemokrater. SVT:s valblogg meddelade i går att de planerar en egen valkompass, men lyckas komma runt ett omnämnande så här snitsigt:

Under kvällen uppgav bland andra Makthavare.se att man knäckt kompassens kod, att man listat ut hur den fungerar och vad som var problemet.

Välkommen hit, till bloggen som kallas »andra«! :-)

Varför de gör så vet jag inte riktigt. Sveriges Radio har inte samma beröringsskräck.

Men varför Sverigedemokraterna inte vill veta av siffrorna är dock mindre svårt att förstå sig på. Partiledaren Jimmie Åkesson demonstrerar inställningen i en tweet:

Tydligen är det så obegripligt för etablissemanget att folk kan ha sverigedemokratiska sympatier att det nu är fel på varenda valkompass.

Det var ju väldigt lätt att hamna nära Sverigedemokraterna i kompassen, något som partiets sympatisörer givetvis vill göra stor affär av. Problemet för dem, det är att när man tittar på hur frågorna poängsätts och hur svaren sedan vägs samman, så ser man att det inte är särskilt konstigt att många hamnar nära. Men man ser också att det inte är särskilt välfunnet. Överlag i deras blogginlägg och kommentarer är de mycket okritiska till utformningen av kompassen; det finns praktiskt taget inget fel på den över huvud taget, utan den säger den egentliga sanningen och nu äntligen får folk veta att de egentligen är Jimmie-fans.

Mediamakt och öppenhet

Media har ett oerhört stort inflytande på valutgången i höst. Snygga och roliga datorspel som partikompassen är smidiga instrument att styra valet med, eftersom de påverkar så många. Stig-Björn välkomnar (rimligtvis av den anledningen) all granskning i en av kommentarerna jag citerat ovan, och SVT:s valwebbsredaktion säger samma sak som honom.

Därför hoppas jag att framtida partitester och dylikt inte kommer att göras mera obskyra. Det är ännu förhållandevis enkelt att leta upp rådatan. När valkompassen startas så laddas den hem till datorn. När den väl laddats hem satte jag bara ett program (ur programpaketet SWFTools) på att leta upp de webbadresser som fanns lagrade i kompassen. Eftersom kompassen laddar hem frågor och viktningar till datorn, så fanns adressen till all data givetvis lagrad där.

För att komma åt den data som används i Göteborgs-Postens valkompass använde jag ett annat program som heter Flare, men i övrigt var proceduren densamma. Den enda skillnaden var att istället för att automatiskt öppna filen i valkompass-programmet så öppnade jag den i en ordbehandlare.

Det finns massor av knepiga sätt man kan försvåra det här på, men det går inte att göra omöjligt. Både data och programmet som ska läsa datan, alltså kompassen, måste finnas i datorn för att den ska fungera. Därmed är det också möjligt att läsa datan själv, med mer eller mindre arbete.

Alternativet till att bistå alla användare med rådatan vore att kompasserna skickar svaren tillbaka till tidningens servrar, så att resultatet räknades ut hos dem och sedan skickades tillbaka. Det skulle dock kräva dem på en hel del ytterligare datorkapacitet. Dessutom skulle det fortfarande gå att systematiskt prova olika kombinationer av svar för att räkna ut vilka data som används.

Jag har kanske inte möjlighet att göra något sådant på egen hand, men det finns ju många med större tekniskt kunnande än mig som uppenbarligen också är intresserade av att veta vad som sker bakom kulisserna. Därtill får jag känslan av att många politiker känner sig en smula utsatta och frustrerade över att inte veta vad de här kompasserna egentligen räknar med för siffror.

Å andra sidan finns det ingen anledning till varför granskarna inte ska granskas de också. Nog för att de säkert helst skulle vilja slippa i många fall, men det är egentligen inte någon god anledning att låta bli. Så länge media har det inflytande de har, så är inget annat rimligt än att vi undersöker hur de använder det.

Min uppmaning till »bland andra« TT Spektra – alltså dem, SVT och övrigt »opolitiskt« valfolk – är därför: Var glada att ni granskas. Det blir bara bättre då. Kloaken är faktiskt till för att er skit ska rinna undan.

Och avslutningsvis till någon tapper webbadministratör på Menmo: Jag gjorde vad jag kunde för att balansera inläggets trovärdighet mot risken att någon dök på saker ni kanske inte offentliggjort ännu – en del grejer verkade åtminstone vara under utveckling.

Ett tips bara. Prova gärna den här trollformeln:

:-)

Mitt facit till TT Spektras valkompass blev väldigt uppmärksammat. Det tyckte jag var så roligt att jag inte kunde låta bli att ge mig på även Göteborgs-Postens valkompass. Är den uppdaterad sedan förra valet? Jag är inte helt övertygad, med tanke på frågorna. Men det kan ju vara kul som en tillbakablick. :-)

Upplägget är liknande. Man svarar först på om man sympatiserar, sympatiserar starkt, är emot eller är starkt emot 25 olika påståenden. Sedan får man välja ut tre svar som man anser är viktigare än de övriga. Poängen från dessa tre frågor multipliceras med 1,6.

Värt att notera är att alternativet sympatiserar är svagt markerat i bakgrundsgrafiken. Därför gjorde jag testet och klickade där på varje fråga. Som viktigaste frågor valde jag skatterna, arbete eller ersättning och övervakning, för så tror jag många svarar. Resultatet?

Den här gången går det dessutom att komma åt koden för hur svaren viktas mot varandra på slutet. Men jag gillar inte att läsa spagettikod, och har inte analyserat det hela djupare.

Den som orkar med rörig ActionScript får gärna ta hem programmet Flare, köra det på SWF-filen, och sedan ge sig i kast med att reda ut hur slutviktningen går till. Min spontana bedömning är att den är ganska rättfram, men jag kan förstås ha fel.

Viktningarna av själva frågorna följer. Spontant tycker jag att de ser litet mera intelligenta ut än i TT Spektras valkompass, eftersom man på vissa frågor kan få poäng på samma parti både om man sympatiserar eller är emot. Det saknar däremot negativa värden här också, såvitt jag kan bedöma.

Även de här tabellerna är automatiskt producerade ur rådatan, så det kan ha blivit fel här eller där. Därför bifogar jag precis som förra gången källfilen längst ned i inlägget. Jag lämnar åt er att kolla om tabellerna leder en till rätt parti eller inte.

1. Friskolor

Påstående: Sverige behöver fler friskolor.

Mer information: Antalet friskolor har ökat kraftigt under senare år. Nu går 100 000 elever i friskolor. Också friskolor måste nå målen i skolans läroplan.

Argument för: Ökad mångfald betyder att fler elever kan gå i en skola som de tror på. Konkurrensen höjer kvaliteten även i kommunala skolor. Därför bör kommunernas makt över fristående skolor minska och fristående och kommunala skolor ges likvärdiga villkor.

Argument emot: Friskolor tar resurser från kommunala skolor och ökar segregationen. Med fler friskolor minskar möjligheterna att behålla en likvärdig och sammanhållen skola för alla barn.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	5	2	0	0	2
Sympatiserar	4	4	4	3	2	0	3
Emot	0	0	0	0	2	4	0
Helt emot	0	0	0	0	2	5	0

2. Diskriminering

Påstående: Invandrare är systematiskt diskriminerade i sverige och denna vardagsrasism måste motarbetas mer kraftfullt.

Mer information: I Sverige upplever många människor med utländsk bakgrund utanförskap och rasism. Det finns en rad tänkbara orsaker: segregation i boendet, brister i språkkunskaper och utbildning, fördomar etc.

Argument för: Diskrimineringen beror på olika fel i samhället. Därför behövs en mer aktiv politik mot diskriminering och segregation, t.ex. genom lagstiftning. Ingen ska bli orättvist behandlad. Men det krävs också engagemang hos var och en, det krävs förändrade attityder för att komma tillrätta med problemen.

Argument emot: Segregationen beror delvis på invandrarna själva. Att skapa en fungerande mångfald och att få människor från olika kulturer att överge fördomar om varandra är dock inte gjort i en handvändning. Integration tar lång tid. Om man med politiska medel driver integrationen för snabbt riskerar rasismen att öka bland infödda svenskar.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	2	4	3	3	4	5	5
Sympatiserar	3	3	4	4	3	4	4
Emot	0	0	0	0	0	0	0
Helt emot	0	0	0	0	0	0	0

3. Ekonomiska skillnader

Påstående: Det är viktigt att med skatter och bidrag utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan människor i sverige.

Mer information: Våra gemensamma skattemedel ska stat och kommun använda för att bygga upp den allmänna välfärden. Tanken är att alla har rätt till lika bra service.

Argument för: Genom skatte- och bidragssystemet utjämnas ekonomiska och sociala klyftor så att avståndet minskar mellan fattig och rik. När alla får del av välfärden blir samhället bli bättre, effektivare och mer jämställt.

Argument emot: Ekonomiska skillnader mellan människor är oundvikligt och behövs för att stimulera till arbete och företagssamhet.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	0	0	1	1	5	5	4
Sympatiserar	0	1	2	2	4	4	5
Emot	4	3	1	1	0	0	0
Helt emot	5	4	0	0	0	0	0

4. Spelmonopolet

Påstående: Spelmonopolet ska avskaffas.

Mer information: Spelandet ökar mycket kraftigt, inte minst på nätet. Samtidigt ifrågasätts det statliga spelmonopolet.

Argument för: Alla monopol är av ondo. Vårt spelmonopol kan inte motiveras av allmännyttiga ändamål som folkhälsan, eftersom statens främsta syfte är att tjäna pengar. Med ett ansvarsfullt regelverk kan spelverksamheten bedrivas av privata aktörer.

Argument emot: Kontrollerade spelformer och höga sociala skyddsintressen garanterar en sund spelmarknad. Genom regleringen minimeras risker för spelmissbruk, bedrägeri och olagligt spel. Dessutom garanterar staten att vinsten inte går i privata fickor utan används för det allmännas bästa.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	0	0	0	0	0
Sympatiserar	4	4	0	0	0	0	0
Emot	0	0	4	4	4	4	4
Helt emot	0	0	5	5	5	5	5

5. Arbete eller ersättningar

Påstående: Den ekonomiska skillnaden mellan att arbeta och leva på ersättningar måste öka.

Mer information: Ungefär en miljon svenskar i arbetsför ålder är borta från jobbet en vanlig dag på grund av arbetslöshet, sjukpensionering, sjukskrivning osv.

Argument för: Höga ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet gör det för enkelt att stanna hemma från jobbet eller välja arbetslöshet före jobb.

Argument emot: Tryggheten är en styrka för Sverige. Lägre ersättningar skulle tvinga människor att jobba trots sjukdom. Därmed skulle långtidssjukskrivningar, utslagning och fattigdom öka.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	5	5	0	0	0
Sympatiserar	4	4	4	4	1	0	0
Emot	0	0	0	0	3	4	4
Helt emot	0	0	0	0	4	5	5

6. Fri entré till museum

Påstående: Den fria entrén för vuxna till statliga muséer ska avskaffas.

Mer information: Sedan 1 januari 2005 är det fri entré också för vuxna till statens muséer. En del menar att detta är slöseri med skattepengar.

Argument för: Staten bjuder på fri entré med skattemedel. Eftersom detta är omöjligt för andra muséer snedvrider staten konkurrensen. Staten ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Satsa i stället på forskning, vård av föremål och museipedagogik. Det räcker med fri entré för barn och ungdomar upp till 18 år.

Argument emot: Publiktillströmningen talar för sig själv. Med fri entré har vi öppnat våra kulturinstitutioner. Nu kan vi garantera fri och jämlik tillgång till vårt gemensamma kulturarv. Med fri entré kan vi erbjuda fler icke-kommersiella rum där vår historia och konst kan möta en bredare allmänhet.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	5	5	0	0	0
Sympatiserar	4	4	4	4	0	0	0
Emot	0	0	0	0	4	4	4
Helt emot	0	0	0	0	5	5	5

7. Könsmaktsordningen

Påstående: Kvinnor är systematiskt underordnade män i samhället och denna könsmaktsordning måste brytas.

Mer information: Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men män tjänar fortfarande mer än kvinnor och det är vanligare med män än kvinnor på höga befattningar inom t.ex. näringslivet.

Argument för: Sverige är ett patriarkalt (mansdominerat) samhälle där kvinnor konsekvent underordnas. Verklig jämställdhet kräver förändrade sociala strukturer som ger kvinnor makt över sina liv. Könstillhörighet ska vara utan betydelse för hur man behandlas.

Argument emot: Jämställdheten mellan män och kvinnor är viktig, men feminismen har gått för långt. Kvinnor och män ska själva bestämma över sina liv.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	0	3	0	2	4	5	5
Sympatiserar	1	4	1	3	5	4	4
Emot	3	0	3	1	0	0	0
Helt emot	2	0	2	0	0	0	0

8. Skatterna

Påstående: Det är viktigt att sänka skatterna.

Mer information: Svenska skatter är bland de högsta i världen. Samtidigt är Sverige en av världens mest välutvecklade välfärdsstater.

Argument för: Höga skatter försvårar för människor att bygga upp ett eget sparkapital. Höga skatter minskar nyttan av att arbeta. En sänkning av skatterna skulle öka köpkraften och minska den svarta sektorn.

Argument emot: Tack vare höga skatter har Sverige världens bästa välfärd. Rättvisa skatter minskar klyftorna i samhället. Skattesänkningar innebär hot mot vård, skola och omsorg.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	4	4	4	0	0	0
Sympatiserar	4	4	4	4	0	0	0
Emot	0	0	0	0	4	4	4
Helt emot	0	0	0	0	5	5	5

9. Homoadoption

Påstående: Homosexuella ska ha rätt att adoptera barn.

Mer information: Juridiskt sett har alla registrerade partners rätt att prövas som adoptivföräldrar. En del är emot att homosexuella ska få adoptera ett barn.

Argument för: Vid adoption är det endast barnets bästa som ska vara avgörande, inte föräldrarnas sexuella läggning. En familj med två män, eller två kvinnor, som föräldrar kan vara lika bra att växa upp i som en traditionell familj.

Argument emot: Det bästa för barn är att växa upp i en kärnfamilj med en mamma och pappa. Adoptivbarn är ofta redan från början mer känslomässigt utsatta än andra barn. Risken är stor att utsattheten ökar med homosexuella föräldrar, hur bra dessa än är.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	0	5	0	4	5	5	5
Sympatiserar	0	4	0	3	4	4	4
Emot	3	0	4	0	1	0	0
Helt emot	4	0	5	0	0	0	0

10. Företagens villkor

Påstående: Företagens villkor måste förbättras.

Mer information: Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxten och skapa fler jobb. Det säger alla politiker och partier i dag.

Argument för: Många avstår från att starta företag på grund av krångel och byråkrati och för att villkoren inte är tillräckligt goda. Företagandet frodas i miljöer utan hinder. Det ska vara lika enkelt att försörja sig som företagare som att vara löntagare.

Argument emot: Sverige är ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Företagandets villkor har förbättrats genom förändringar av skatterna och genom förbättrad information och service. Företagarna vinner också på att vårt lands ekonomi är i balans.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	5	5	2	0	3
Sympatiserar	4	4	4	4	3	0	3
Emot	0	0	0	0	1	4	0
Helt emot	0	0	0	0	0	5	0

11. Lagen mot pornografi

Påstående: Lagstiftningen mot pornografi ska skärpas.

Mer information: Pornografi är tillåtet i Sverige. Den skyddas av tryckfrihetsförordningen som är en grundlag och omfattar alla tryckta texter och bilder.

Argument för: Pornografi förmedlar förakt mot framför allt kvinnor. Det motiverar en viss inskränkning i tryckfriheten.

Argument emot: Tryckfriheten är så viktig i en demokrati att den inte får beskäras. Pornografi ska motarbetas på andra sätt.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	0	0	5	0	0	5	5
Sympatiserar	0	0	4	0	0	4	4
Emot	4	4	0	0	0	0	0
Helt emot	5	5	0	0	0	0	0

12. Europeiskt samarbete

Påstående: Sverige ska inom eu helhjärtat verka för europeiskt samarbete.

Mer information: Sverige gick in i EU efter att en majoritet ställt sig bakom medlemskap i en särskild folkomröstning 1994.

Argument för: Ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige har allt att vinna på ökat samarbete och på att vara med fullt ut i EU.

Argument emot: Sverige bör stå utanför EMU och verka för att EU inte utvecklas till en regelrätt superstat med Sverige förvandlat till en delstat.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	4	5	4	3	3	0	0
Sympatiserar	5	4	5	4	3	0	0
Emot	0	0	2	1	3	4	4
Helt emot	0	0	1	0	2	5	5

13. Föräldraledighet

Påstående: Det är föräldrarna, inte staten, som ska bestämma hur föräldraledigheten ska delas.

Mer information: Det är ofta kvinnan i familjen som stannar hemma för att ta hand om familjens små barn. Orsaken är ofta att kvinnan tjänar mindre än sin maken.

Argument för: Politiker ska inte lägga sig i hur familjer löser privata förhållanden. Familjerna vet vad som passar deras barn bäst.

Argument emot: Lika delning av föräldraförsäkringen minskar orättvisorna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Eftersom papporna dessutom är lika viktiga för barnen bör det på sikt bli naturligt att föräldrarna delar lika på föräldraledigheten.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	5	5	0	0	0
Sympatiserar	4	4	4	4	1	0	0
Emot	0	0	0	0	2	4	3
Helt emot	0	0	0	0	3	5	4

14. Nato

Påstående: Sverige ska gå med i nato.

Mer information: Sverige är neutralt och står utanför den västliga militäralliansen Nato. Däremot samarbetar vi med Nato.

Argument för: Svensk säkerhet tjänar på om Sverige blir fullvärdig medlem i Nato. Det är lika naturligt för Sverige att vara medlem i den västliga försvarsalliansen Nato som att vara med i EU. I och med att kalla kriget är slut är det gamla neutralitetsbegreppet dött och begravt.

Argument emot: Den militära hotbilden mot Sverige har reducerats så pass att vi inte behöver ingå i militärallianser och militära block. Att stå utanför Nato ger oss möjlighet att agera självständigt, vara utrikespolitiskt oberoende och samarbeta med Nato när vi vill.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	0	0	0	0	0
Sympatiserar	4	4	2	2	0	0	0
Emot	0	0	4	4	4	4	4
Helt emot	0	0	4	4	5	5	5

15. Betyg

Påstående: Betyg ska ges tidigare.

Mer information: Först i årskurs åtta får dagens grundskoleelever betyg. En del menar att det är för sent.

Argument för: Betyg ger elever och föräldrar information om elevens utveckling och kunskaper och inte minst vad som behöver förbättras för att nå målen. För att tidigt kunna rätta till brister behövs betyg redan på mellanstadiet. Utvecklingssamtalen räcker inte.

Argument emot: Betyg fungerar dåligt som värdemätare av kunskaper. Tidiga betyg fungerar som sorteringsinstrument och medför ökad utslagning i skolan. I stället för betyg ska alla elever tidigt få en individuell utvecklingsplan och genom utvecklingssamtal tidiga besked om nödvändiga insatser.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	5	5	0	0	0
Sympatiserar	4	4	4	4	0	0	0
Emot	0	0	0	0	4	4	4
Helt emot	0	0	0	0	3	5	5

16. Privata sjukhus

Påstående: Sjukhus ska kunna drivas som privata bolag.

Mer information: Nästan all svensk sjukvård är offentligt organiserad och finansierad.

Argument för: Det finns jämförelser som visar att privat vård ofta ger mer för pengarna. Utvecklingen av vårdens kvalitet påverkas positivt och personalen är ofta mer nöjd. Det är viktigt att valfriheten ökar och att patienter kan välja mellan privat och offentligt organiserad och driven vård.

Argument emot: Vård och omsorg ska inte vara föremål för vinstintressen och vägar för privata försäkringar. Det är en utveckling som missgynnar dem som är ekonomiskt svaga och har stora vårdbehov. Däremot kan kooperativ och non-profitorganisationer utgöra komplement inom offentlig sektorn. Det är viktigt med demokratisk insyn i all offentlig verksamhet.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	4	4	0	0	0
Sympatiserar	4	4	3	3	0	0	1
Emot	0	0	1	1	4	4	2
Helt emot	0	0	0	0	5	5	3

17. Systembolaget

Påstående: Systembolagets monopol ska avskaffas.

Mer information: Systembolaget har monolpol på alkoholförsäljningen i Sverige.

Argument för: Monopol är av ondo. Systembolaget brukar försvaras med att det behövs för att förhindra ett mer omfattande alkoholmissbruk. Det går att driva en ansvarsfull alkoholpolitik också med ett licensieringssystem som ger seriösa försäljare rätt att sälja alkohol under kontrollerade former.

Argument emot: Systembolaget är en viktig del i det alkoholpoltiska arbetet. Systembolagets monopol är ett effektivt sätt att motverka en försäljning som inte går att kontrollera, hålla nere totalkonsumtion och se till att ungdomars alkoholdebut sker så sent som möjligt.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	0	0	0	0	0	0
Sympatiserar	4	3	0	0	0	0	0
Emot	0	1	4	4	4	4	4
Helt emot	0	0	5	5	5	5	5

18. Kärnkraften

Påstående: Kärnkraften ska byggas ut.

Mer information: Kärnkraftsfrågan har varit central i den svenska energipolitiken sedan folkomröstningen 1980. Resultatet av denna blev avveckling på sikt och omställning av vårt energisystem. Nu finns förslag om att satsa på kärnkraft igen.

Argument för: Kärnkraften har stor potential att utvecklas vidare. Det finns lovande tekniker som kan göra avfallet från dagens kärnkraft mindre farligt och minska behovet av uranbränsle. Även fusion kan i framtiden bli en viktig teknik. Kärnteknik bör bli en viktig del av energiforskningen.

Argument emot: Kärnkraften innebär så stora olycksrisker att de överstiger nyttan. Kärnbränsle och kärnavfall innehåller material som kan användas till kärnvapen och många av de giftigaste ämnen mänskligheten känner. Svenska kärnreaktorer är inte riskfria och det är fel att låta kommande generationer ta över högrisksavfall från dagens förbrukning.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	4	5	0	0	0	0	0
Sympatiserar	4	4	0	0	0	0	0
Emot	0	0	2	3	4	5	4
Helt emot	0	0	3	4	2	4	5

19. Skatt i glesbygden

Påstående: Glesbygdsbor ska betala lägre skatt.

Mer information: Om hela Sverige ska kunna leva måste glesbygden kompenseras genom olika stöd.

Argument för: Glesbygdsbornas sämre tillgång till service, fritidsaktiviteter och kultur tillsammans med långa resvägar och höga kostnader för uppvärmning av bostäder motiverar en skattesänkning, till exempel i form av ett extra avdrag i deklarationen. På så sätt kan utflyttning motverkas.

Argument emot: Ökad tillväxt i glesbygden kräver mer egen makt, minskad centralistisk politik från Stockholm, fler jobb och fler människor i arbete. För att få igång hela Sverige krävs dessutom ett skattestopp - inte omfördelning av skattemedel.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	0	0	0	0	3	3	5
Sympatiserar	0	0	0	0	2	2	4
Emot	4	4	4	4	1	1	0
Helt emot	5	5	5	5	0	0	0

20. Hushållsnära tjänster

Påstående: Ett avdrag ska införas för hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsarbete.

Mer information: Varannan svensk vill anlita hemservicetjänster så som städning, tvätt och strykning av kläder. I dag har få råd att köpa sådana tjänster.

Argument för: Hushållsnära tjänster ger jobb och företag inte minst bland unga och invandrare. En svart sektor görs vit och skatteintäkterna ökar. Sjukdom, stress och utbrändhet skulle minska.

Argument emot: Staten ska inte subventionera pigjobb. Det skulle gynna hushåll som redan har det bra ställt. Att låta invandrare och ungdomar sköta service åt andra i deras hem hör inte hemma i ett modernt, jämlikt och jämställt Sverige

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	5	5	0	0	0
Sympatiserar	4	4	4	4	0	0	1
Emot	0	0	0	0	3	4	2
Helt emot	0	0	0	0	4	5	1

21. Svenska språket

Påstående: Svenskan bör förklaras som sveriges officiella språk.

Mer information: I Finland, Polen och Frankrike är det gemensamma språket reglerat som huvudspråk. I Sverige finns fem språk reglerade som minoritetesspråk, däremot är inte svenskan huvudspråk i laglig mening.

Argument för: I ett mångkulturellt samhälle bör ett gemensamt språk regleras som huvudspråk. Det svenska språket är inte ohotat. Inte minst utgör engelskan ett allt vanligare inslag i svenskt vardagsliv.

Argument emot: En upphöjning av svenskan till nationellt språk kan upplevas som diskriminerande av minoriteterna. Det är också svårt att hävda att svenskan är ett hotat språk. Det svenska språket är litet och beroende av influenser, intryck och låneord utifrån. Så har det alltid varit.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	5	5	5	5	0	0	0
Sympatiserar	4	4	4	4	0	0	0
Emot	0	0	0	0	4	4	4
Helt emot	0	0	0	0	5	5	5

22. Övervakning

Påstående: Staten ska få ökade möjligheter att bekämpa terrorism och internationell brottslighet.

Mer information: Sedan 11 september 2001 och terroristattentatet i New York har många länder infört ökad kameraövervakning av offentliga platser och lagar som ger polisen rätt att avlyssna telefoner och läsa epost.

Argument för: Nya och okonventioenlla metoder och insatser behövs för att öka enskildas säkerhet och trygghet. Ökad kameraövervakning, avlyssning, m.m. är naturligt för att det moderna samhället ska kunna förebygga terrorism och brottslighet.

Argument emot: Den ständigt ökande bevakningen och polisens allt större befogenheter leder oss in i ett storebrorssamhället, där allt vi gör övervakas och registreras. Frihet och personlig integriteten måste alltid komma i första hand.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	4	5	3	3	4	0	0
Sympatiserar	5	4	2	2	3	0	0
Emot	0	0	1	2	1	4	3
Helt emot	0	0	0	0	0	5	4

23. Trängselavgifter

Påstående: Trängselavgifter behövs för att begränsa bilismen och värna miljön.

Mer information: Stockholm prövar just nu trängselavgifter för att minska bilismen i de centrala delarna och på så sätt värna miljön. Det finns de som vill införa trängselavgifter också i andra svenska storstäder.

Argument för: Bilkörningen måste begränsas för att värna miljön och spara naturresurser som olja. Med skatter och avgifter på bilismen kan vi stimulera ökat användande av kollektivtrafik i städerna liksom marknaden med miljövänliga drivmedel.

Argument emot: Trängselavgifterna är orättvisa därför att de slår hårdast mot dem med låga inkomster och drabbar dem som måste köra bil. Det finns effektivare sätt att komma tillrätta med miljöproblemen än att begränsa bilkörningen.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	0	0	0	2	3	5	5
Sympatiserar	0	0	0	3	4	4	4
Emot	4	4	4	2	1	0	0
Helt emot	5	5	5	1	0	0	0

24. Biståndet

Påstående: Biståndet till fattiga länder ska öka.

Mer information: Över en miljard människor i världen lever i extrem fattigdom. FN kräver att den rika världen ökar sitt bistånd.

Argument för: Ökat bistånd från rika till fattiga länder är en självklar väg att visa solidaritet och minska fattigdomen i världen. Rätt använt kan bistånd vara en katalysator för ökad utbildning, jämlikhet och framtidstro. Tillsammans med insatser på andra områden skapar bistånd förutsättningar för utveckling.

Argument emot: Bistånd är en ineffektiv metod att hjälpa, som kan motverka entreprenöranda och tillväxt. Korruption är i många biståndsländer ett hinder för effektiva biståndsprojekt. Det är bättre att satsa på skuldavskrivning för länder som visar att de kan skapa förutsättningar för tillväxt.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	0	5	5	3	3	5	5
Sympatiserar	0	4	4	4	4	4	4
Emot	4	0	0	1	1	0	0
Helt emot	5	0	0	0	0	0	0

25. Arbetstiden

Påstående: Sänkt arbetstid genom lagstiftning är ett viktigt politiskt mål.

Mer information: Anhängarna av sänkt arbetstid menar att samhället inte enbart ska utveckla människans roll som löntagare. Det finns andra värden i lviet än enbart arbete.

Argument för: Kortare arbetstid ökar människors livskvalitet och bidrar till jämställdhet. Med lagstiftad arbetstidsförkortning får alla sänkt arbetstid. Om arbetstiden förkortas via avtal når den däremot bara vissa grupper.

Argument emot: Arbetstidens längd bör även i fortsättningen regleras av parterna på arbetsmarknaden. Staten ska inte lägga sig i. Svenskarna behöver jobba mer, inte mindre. Om vi jobbar mindre hotas välfärden.

	M	FP	KD	C	S	V	MP
Sympatiserar helt	0	0	0	0	0	5	5
Sympatiserar	0	0	0	0	1	4	4
Emot	4	4	4	4	2	0	0
Helt emot	5	5	5	5	3	0	0

Källfil: XML-format.