Hej på er. Vill bara nämna, att om någon av er lyssnade på Valet med Nordegren i P1 tidigare i dag, om valkompasser, och undrade vad det var för stackars förvirrad människa som inte lyckades klämma fram sina poänger, så ska ni veta att det var det jag. :-)

Fast egentligen var det kanske inte någon verklig radiodebut, annat än på så vis att det var första gången jag var pratare istället för musiker.

Här följer frågornas viktning i Dagens Nyheters partitest, i samma utformning som jag tidigare publicerat vikterna för TT Spektras valkompass och för den äldre valkompassen i Göteborgs-Posten.

Jag är inte lika säker på att vikterna är riktiga den här gången, eftersom de inte lagrats i klartext. Istället räknas de ut av programkoden, och jag är inte särskilt bra på att läsa sådan. Däremot vet jag att ettorna i tabellerna stämmer. Felsökare, gör er därför redo! :-)

Vikterna verkar vara normaliserade, vilket medför att man kan komma »ända inpå« ett parti och få 100 procents överenstämmelse om man svarar helt »rätt«. När du gjort testet, så kan du dessutom klicka dig igenom frågorna en gång till och se vad de olika partilinjerna antas vara. DN uppger att de tagit hänsyn till överenskommelser inom blocken.

Uppdatering 18 juli 17.25. Henrik Oscarsson tipsar på Twitter om ett blogginlägg han skrev för ett par år sedan, som handlar om partitesternas effekter på valutgången.

Uppdatering 19 juli 14.20. Mikael Nilsson har bloggat om testet med distansdiagram och grejor.

1. Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. Det bör nu införas en skatt på förmögna.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	0,6
   Instämmer delvis	0	0	0	0	0,6	0,6	1
   Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0	0,25
   Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	0	0	0

2. Ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster infördes 2007. Det bör bibehållas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	1	1	1	1	0	0	0
   Instämmer delvis	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0	0,25
   Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0	0	0,6	0,6	1
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	1	1	0,6

3. De som tjänar över 45 000 kr/mån betalar en extra så kallad värnskatt på 5 procent. Värnskatten bör avskaffas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0,6	1	1	0,6	0	0	0
   Instämmer delvis	1	0,6	0,6	1	0	0	0
   Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0	0	0,25	0,6	0,6	0,6
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	1	1	1

4. Inkomstskatterna för löntagare har sänkts de senaste åren genom jobbskatteavdraget. Inkomstskatterna bör nu höjas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0	0	0	0	0,6	0,6	0,6
   Instämmer delvis	0	0	0	0	1	1	1
   Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0,25	0,25	0,25
   Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	0	0	0

5. Sverige införde 1997 en lag om att kärnkraften ska avvecklas. Den lagen bör nu upphävas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	1	1	0,6	1	0	0	0
   Instämmer delvis	0,6	0,6	1	0,6	0	0	0
   Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0,25	0	0,6	0,6	0,6
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	1	1	1

6. Förbifart Stockholm är ett motorvägsprojekt för att leda trafiken väster om huvudstaden. Förbifarten bör byggas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	1	1	1	1	1	0	0
   Instämmer delvis	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0
   Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0	0	0	0,6	0,6
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	0	1	1

7. Bensin- och dieselskatterna bör höjas.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	1
   Instämmer delvis	0	0,25	0,25	0,25	0,6	0,6	0,6
   Tar delvis avstånd ifrån	0,6	1	1	1	0	0	0
   Tar helt avstånd ifrån	1	0,6	0,6	0,6	0	0	0

8. 2003 röstade en majoritet av svenskarna nej till att byta kronan mot euron. Men Sverige bör i framtiden gå med i eurosamarbetet.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0,6	1	0	1	0,6	0	0
   Instämmer delvis	1	0,6	0,25	0,6	1	0	0
   Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0	1	0	0,25	0,6	0,6
   Tar helt avstånd ifrån	0	0	0,6	0	0	1	1

9. De svenska soldaterna i Afghanistan bör tas hem snarast.

   	M	FP	C	KD	S	V	MP
   Instämmer helt	0	0	0	0	0	1	0,6
   Instämmer delvis	0	0	0	0	0	0,6	1
   Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0,25
   Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	1	0	0

10. Sverige bör ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0,6	0,6	0	0	0	0	0
    Instämmer delvis	1	1	0	0	0	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0,25	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	1	1	1	1	1

11. I dag får skolelever betyg från årskurs 8. Betyg bör ges tidigare.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	1	1	1	1	1	0	0
    Instämmer delvis	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0	0	0	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	0	1	1

12. Sedan 1992 kan friskolor drivas i Sverige med kommunal skolpeng för eleverna. Friskolor bör kunna få gå med vinst.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	1	0,6	1	1	0,6	0	1
    Instämmer delvis	0,6	1	0,6	0,6	1	0	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0	0,25	0	0	0,25	0,6	0
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	0	1	0

13. Arbetslösa får 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a-kassan upp till 18 700 kr/mån. Även de med högre inkomst bör få 80 procent i ersättning.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0,6	0,6	0	0,6	1	1	0,6
    Instämmer delvis	1	1	0	1	0,6	0,6	1
    Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0,25	0,6	0,25	0	0	0,25
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	1	0	0	0	0

14. Det bör införas en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring för alla löntagare.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	1	1	1	0,6	0	0	1
    Instämmer delvis	0,6	0,6	0,6	1	0	0	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0	0	0	0,25	0,6	0,6	0
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	1	1	0

15. I dag är normalarbetstiden 40 timmar/vecka. Den bör sänkas med sikte på 30-timmarsvecka.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	0	1	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0	0	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	1	0	0

16. Möjligheten för löntagare att ta ett friår med betald ledighet medan en arbetslös tas in som vikarie bör återinföras.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	0	0	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0	0	0	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	1	1	0

17. Lagen om anställningsskydd bör förändras så att arbetsgivare kan undanta fler av sina anställda vid uppsägningar.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	1	1	0	0	0	0
    Instämmer delvis	0	0,6	0,6	0,25	0	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0	0	1	0,6	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	1	0	0	0,6	1	1	1

18. Papperslösa flyktingar som befinner sig i Sverige bör få amnesti och ges uppehållstillstånd.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	0	1	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0,25	0	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	1	0,6	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	0,6	1	0	0

19. I föräldraförsäkringen är två av de 13 månaderna reserverade för respektive förälder och kan inte överlåtas. Fler månader bör öronmärkas.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0	0,6	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	0	0	0

20. Samtliga kommuner bör åläggas att erbjuda vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	1	0	0	0
    Instämmer delvis	0,25	0	0	0,6	0	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	1	0,6	0,6	0	0,6	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0,6	1	1	0	1	1	1

21. Stora sjukhus bör inte få säljas till privata företag.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	0,6	1	1
    Instämmer delvis	0,25	0,25	0	0,25	1	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	1	1	0,6	1	0,25	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	0,6	0,6	1	0,6	0	0	0

22. Det bör införas en lag om kvotering för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	1
    Instämmer delvis	0,25	0	0	0	0,6	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	1	0,6	0,6	0,6	0	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	0,6	1	1	1	0	0	0

23. FRA-lagen, som ger staten rätt att avlyssna internet och telefontrafik om man misstänker yttre hot mot Sverige, bör rivas upp och göras om.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0	0	1	1	1
    Instämmer delvis	0	0	0	0	0,6	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,6	0,6	0	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	1	1	0	0	0

24. Det bör vara tillåtet att fritt sprida och ladda ner upphovsättsskyddat material som musik och film på internet för icke-kommersiellt bruk.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	0	0,6	0	0	1	1
    Instämmer delvis	0	0	1	0	0	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	0,6	0,6	0,25	0,6	0,6	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	1	1	0	1	1	0	0

25. Polisen bör få drogtesta barn under 15 år även mot deras vilja.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0,6	0,6	0	1	0	0	0
    Instämmer delvis	1	1	0,25	0,6	0,25	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0,25	1	0	1	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0,6	0	0,6	1	1

26. Licensjakt på varg bör vara tillåten.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	1	0,6	1	1	1	0	0
    Instämmer delvis	0,6	1	0,6	0,6	0,6	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0	0,25	0	0	0	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	0	0	1	1

27. Den fria entrén för vuxna till statliga museer bör återinföras.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0	1	0	0	1	1	1
    Instämmer delvis	0,25	0,6	0	0	0,6	0,6	0,6
    Tar delvis avstånd ifrån	1	0	0,6	0,6	0	0	0
    Tar helt avstånd ifrån	0,6	0	1	1	0	0	0

28. Det statliga spelmonopolet bör avskaffas.

    	M	FP	C	KD	S	V	MP
    Instämmer helt	0,6	1	1	0	0	0	0
    Instämmer delvis	1	0,6	0,6	0	0	0	0
    Tar delvis avstånd ifrån	0,25	0	0	0,6	0,6	0,6	0,6
    Tar helt avstånd ifrån	0	0	0	1	1	1	1

Uppdaterat 18.15. Har man rätt så har man rätt.

God morgon! Ungdomsarbetslösheten alltså. Svenska Dagbladet backar envist upp Fredrik Reinfeldt, som uttalat att den skyhöga ungdomsarbetslösheten bara är en synvilla.

De gillar nämligen inte att Mona Sahlin använde en högre siffra i Aktuellt, den där som SCB och FN använder, eftersom man räknar in arbetssökande studenter i den. Ungdomsarbetslösheten är självfallet lägre, det är ingen fara, jobben kommer och så vidare.

Men vad sade han egentligen?

Jo, Fredrik kallade faktiskt inte den höga arbetslösheten bland unga för enbart en synvilla. Istället så påpekade han att den är en skapad synvilla.

Och skapade synvillor har – som bekant – upphovsmän. Så vilka var det som skapade den?

Om vi tittar på de unga i dag ligger arbetslöshetssiffrorna på 28,7 %. Så hög är ungdomsarbetslösheten, enligt SCB. Det är alltså de svenska statistiska organisationerna som mäter detta.

Göran Persson vill inte se det här. Han säger att det finns 3 000 när det i själva verket finns 150 000 unga som står utanför arbetsmarknaden. Det är unga som inte får börja livet på annat sätt än att leva på socialbidrag, inte kan flytta hemifrån, inte kan börja ett vuxenliv utan lever i otrygghet. Många unga blir besvikna därför att vuxenvärlden inte ställer upp och ser till att det finns en arbetsmarknad som gör att de får börja sitt vuxenliv.

Maud Olofsson (C) i opposition

Fru talman! Kan man åtgärda ett problem som man inte ser eller som man vägrar att se? Jag tror inte det. […] Sett till internationell gängse statistik – jag noterar att utskottets majoritet är irriterad på att alliansen inte bara accepterar regeringens verklighetsbild och statistikbild – där man inkluderar latent arbetssökande, exempelvis studenter som pluggar men vill ha jobb, är 8,2 %, över 380 000 personer, i det här landet öppet arbetslösa. Det är det som ILO och Eurostat rekommenderar oss att redovisa. Ungdomsarbetslösheten ligger på 28,7 %, över 150 000 personer i åldern 16–24 år.

Roger Tiefensee (C) i opposition

Som jag tidigare sagt hade vi en ungdomsarbetslöshet på 27,5 procent i april i fjol. Göran Persson såg inte utanförskapet. Det gjorde inte heller övriga socialdemokrater. […] Allians för Sverige såg hur det stod till.

Maud Olofsson (C) i regeringen

Nog var det Centerpartiet som tryckte på mest med siffran, ibland till och med i debatter där Carl B Hamilton gick upp och använde det andra sättet att räkna.

När det begav sig blev Centerpartiet förstås uppbackade av samma blaska som numera underkänner det här sättet att mäta arbetslöshet.

Det är roligt att läsa gamla riksdagsprotokoll. Jag ska nog göra det litet oftare.

För övrigt ska jag strax sammanställa listan över allt jag kunde ha bloggat om förra veckan. På snart återseende!

Uppdatering 18.15. Återigen är jag litet för snabb med att skriva mitt inlägg. Hade jag väntat hade jag dessutom kunnat peka på det här också:

Möte med SvD-ledarskribenten Per Gudmundsson på Tennstopet i februari 2010. Frilansjournalisten Tonchi Percan har precis berättat att han skriver på en bok om Maria Wetterstrand. Följande är ett utdrag från boken ”Maria Wetterstrand – Kronprinsessan”:

Per lutar sig fram mot mig vid bardisken:

”Vi har blivit tillsagda på ledarredaktionen att angripa Maria Wetterstrand. Vi ska låta bli Mona Sahlin. I stället ska vi angripa Maria Wetterstrand.”

”Så det är Maria Wetterstrand ni ska inrikta er på inför valet?” ”Ja, så är det”, intygar Per.

”Vem har beslutat det?”

”Chefen för ledarredaktionen, PJ Anders Linder.”

”Är det på order från Moderaterna?”

”Jag vet inte, men det är klart det finns kontakter mellan Anders Linder och regeringskansliet. Men hur nära och täta kontakterna är vet jag inte.”

”Så Maria Wetterstrand uppfattas som ett hot mot en borgerlig valseger?”

”Det skulle jag tro, därför ska vi inrikta oss på att angripa Miljöpartiet, inte Mona Sahlin eller Lars Ohly”, säger Per Gudmundson.

Han förklarar för mig att det egentliga målet med kampanjen inte är tidningsläsarna utan journalisterna.

”Vi angriper inte Maria Wetterstrand i första hand för att påverka våra läsare. Vi vet självklart att våra artiklar läses av andra journalister. Poängen är att Maria Wetterstrand har kultstatus hos journalister. Journalister gillar Maria.

Vad vi vill är att andra journalister ska börja granska henne och Miljöpartiet. Därför attackerar vi henne.”

Ärligt talat blev jag väldigt förvånad över reaktionerna på publiceringen av rådatan till TT Spektras valkompass i förrgår. Det blev utan tvekan mitt mest lästa och kommenterade inlägg, med långt över tusen unika besökare inom bara ett par dygn. Inlägget toppade Knuff, pushades av celebriteter som Rick Falkvinge, och det gick faktiskt så långt att TT googlade mig vid namn. Allt väldigt roande för en doldis med vanligtvis rätt så låg profil.

Att utveckla mina egna funderingar kring fenomenet med valkompasser och andra datorspel hann jag däremot inte med, eftersom det tog all tid jag hade att undersöka och vara aktiv i diskussionerna som följde. Nu tar jag lördagen i akt att göra det, samtidigt som jag försöker ge en överblick av efterspelet. Det kommer att handla om sverigedemokrater, om mummelmediamakt i valrörelser, om pirater, om hur jag gjorde för att ta fram siffrorna, om blockpolitik och så till slut om mitt eget bloggande.

Bloggosfären är en kloak

Vi kan väl börja där det bränner mest? Caroline Szyber (KD) satt på föreläsning med bland andra Tommy Möller, en av statsvetarna som konstruerat valkompassen, och meddelade att han tycker »bloggosfären är som en kloak«. (Eller hennes enligt hennes partikamrat Mia Frisk: »en moralisk och intellektuell kloak«.)

Tommy Möller fångad i stunden av Caroline Szyber.

Det går på sätt och vis att förstå varför han tycker det. Inte minst om man ser till hur valkompassen mottagits av bloggvärlden. Visserligen är jag inte lite kritisk mot hela valkompasshistorien, men jag tror att det också är lätt att feltolka situationen. Den här kloakråttan är beredd att rycka ut till Tommys och de andra kompassrosornas försvar, åtminstone till en viss del.

För det första är det egentligen inte Svenska Dagbladets valkompass. De har köpt den av TT Spektra, som utvecklat den i samarbete med Menmo, två statsvetare (förutom Tommy även Stig-Björn Ljunggren) och journalisten Christer Isaksson. Valkompassen finns i flera tidningar, bland andra Norrbottenskuriren, Hälsingetidningar, Barometern och Norrköpings Tidningar.

Från Tommys, Stig-Björns och Christers sida är det säkerligen en rolig utmaning att hitta bra frågor som tydligt skiljer partierna åt. De är heller inte sena med att försvara valkompassen för vad den är. Stig-Björn skriver om detta på Makthavare.se (som för övrigt stod för artikeln som sporrade mig att kolla upp testet, och dessutom pillade med datan parallellt med mig):

Men det är samtidigt viktigt att påpeka vad en väljarkompass egentligen är för något. Den är ingen kvalitetssäkring av att den som känner sig som centerpartist och verkligen "blir" det.

Vi ger ingen en klockren partistämpel, utan partierna kommer att ligga i närheten av varandra i lite olika ordning beroende på hur testaren anpassar sina svar.

Väljarkompassen ska göras flera gånger med olika varianter så att partierna flyttar sig lite beroende på hur frågorna besvaras. Svaren är ju inte klockrena utan kan nyanseras. Så upptäcker också användaren den dynamiska processen som partival innebär.

Och i en kommentar till en ledare i Barometern:

Exakt! Valkompassen är tänkt att fungera som en vägvisare in i partidjungeln, inte som ett besked om vilket parti man "är" eller ska rösta på. Dessutom är det alltid i politik omöjligt att he exakta svar på frågorna. Därför ska kompassen göras flera gånger så att resultaten varierar. Och därmed kan också var och en laborera lite med sina partisympatier.

Till skillnad från Stig-Björn verkar Tommy i en intervju i Svenska Dagbladet mera okritisk till kompassens träffsäkerhet:

– Vi har gjort viktningar utifrån hur vi bedömt partiernas inställning i sakfrågor. De grundar sig på partiprogram, hur partierna agerar i valrörelsen och i riksdagsarbetet – om de till exempel har drivit någon särskild fråga särskilt hårt. Det innebär att partier som tycker samma sak i samma fråga kan få olika värde i viktningen.

Han svarar även på kritiken om att flera tycker sig få »fel« resultat:

– Jag anser inte att det är fel på frågorna eller viktningen. Jag tror det beror på att deras åsikter i just de här sakfrågorna stämmer mer överens med ett annat parti än vad de själva "tycker". Men när man väljer är det andra saker som också vägs in, som känslomässig närhet och förtroende för partiet i en specifik fråga.

Riktigt så självsäker som han framställs av SvD tror jag inte han borde vara. Något som valkompassen omöjligtvis kan väga in är hur trovärdiga olika partier är i sina utspel och sin politik. Om ett parti lovar att göra väldigt mycket dyra reformer och säger att det ska bli bra för alla, medan det är uppenbart att pengarna inte på långa vägar kommer att räcka, så kommer den här typen av tester ändå bara att återspegla vad partierna påstår att de vill göra.

Det här är ingenting som statsvetare bör ta ställning till när de väljer och viktar frågor. Partikompassens trovärdighet, även om man tar den för vad den faktiskt är, kan därför aldrig överstiga förtroendet man har för det parti i kompassen man litar minst på.

Dessutom är viktningen naivt genomförd. Piratpartiet är med i testet, men det är helt omöjligt att prioritera de frågor som ger utslag till deras fördel i lika hög grad som deras anhängare gör. Detsamma gäller Sverigedemokraterna och invandringsfrågan.

Vad pekar kompassen egentligen ut?

Därtill verkar frågorna vara en kompott av blocklinjer och partilinjer. Centerpartiet sägs vara lätt positivt till uranbrytning, vilket de inte alls är. Det kan bara förklaras med att man istället för partiets politik i den frågan gått på den borgerliga alliansens linje. Eventuellt handlar det om en bakomliggande bedömning av hur pass stort inflytande partiet kan ha i frågan inom alliansen, och resultatet har blivit att det är minimalt. En röst på Centerpartiet är därför – och i så fall – en svag röst för uranbrytning, trots att partilinjen är den motsatta. Jag kan inte avfärda den tolkningen, men är ändå en smula skeptisk.

Det var flera som reagerade mot att det var väldigt svårt att hamna närmast Socialdemokraterna, och att socialdemokrater istället hamnade närmast Vänsterpartiet. Det är inte särskilt svårt att förstå när man granskar hur frågorna viktats, eftersom Vänsterpartiet i de allra flesta frågorna tycker som Socialdemokraterna, fast med mera emfas. Genom den konstiga viktningen fick man därmed fler vänsterpoäng än sossepoäng när man svarade sossigt.

Det kan förstås vara så att viktningen av de enskilda frågorna tagna var för sig är vettig, precis som Tommy säger, men det blir fel i sammanvägningen av de olika svaren. Mikael Nilsson (PP) tog sig an valkompassen och gjorde en variant som mäter avvikelse istället, vilket torde undvika den fallgropen.

I slutändan så mäter den här typen av kompasser dock endast överensstämmelse mellan ens egna åsikter och olika partiers i en specifik uppsättning frågor, och detta dessutom först sedan frågorna förenklats avsevärt till ja eller nej. Huruvida partier menar vad de säger, och huruvida de kommer att kunna eller ens vill genomföra det de påstår går kompassen helt förbi. Till en viss grad går det att motverka genom att välja frågorna med omsorg.

Från det gröna hållet kan dessutom riktas kritik mot till exempel att Miljöpartiet sägs vilja avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster. En annan del av det de gröna driver är ju att sänka momsen på tjänster, vilket i praktiken skulle innebära att avdraget kom tillbaka i ny form, fast över hela tjänstefältet. Därtill är jobbskatteavdraget på ett ungefär detsamma som ena halvan av en grön skatteväxling.

Den kritiken går förstås att bemöta genom att man pekar på vad det rödgröna samarbetet driver för politik. Både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill höja skatterna på arbete. I kompromissandet mellan de tre partiernas politik, så blir den gröna viljan att i mycket högre grad grönväxla redan genomförda skattesänkningar på arbete, istället till en mindre sänkning av jobbskatteavdraget och en högre höjning av miljöskatterna än vad som varit fallet utan Miljöpartiet.

Enklare uttryckt: Miljöpartiet får lov att driva en grön skatteväxling utifrån den nivå på arbetsbeskattning som de röda partierna driver igenom inom samarbetet. Det är detsamma som vad Centerpartiet får lov att göra, med den skillnaden att de driver skatteväxlingen mot en generellt sänkt skattenivå, istället för mot en generellt höjd.

Med andra ord är det ungefär lika riktigt uppfattat att Miljöpartiet vill avskaffa jobbskatteavdraget som att Centerpartiet är för uranbrytning i Sverige. På blocknivå stämmer det, men inte på partinivå. Jag förstår därför med lätthet varför Per Ankersjö och flera andra centerpartister blev både upprörda och konfunderade över hur deras parti representerats i testet.

Ta kompassen för vad den är

Det går att gå ännu längre i kritiken. Även Stig-Björn är nog lite för optimistisk i sitt försvar av partikompassen. Det är lustigt nog även nu jag kommer till försvaret av kompassen och personerna bakom den. Han har nämligen helt rätt i att den kan användas som ett verktyg att experimentera med för att ta sig in partidjungeln. Valkompassen är ett både roligt och relevant datorspel.

Problemet är bara att tidningarna väljer att presentera den annorlunda. Svenska Dagbladet lyfter fram kompassen med rubriken »26 frågor hjälper dig att välja rätt« och att du kan »testa din partitillhörighet« med den, och Dalarnas Tidningar skriver att den hjälper en att välja rätt parti om man är osäker. Det finns fler exempel. Stig-Björn fyller på i en kommentar till en uppföljande artikel på Makthavare.se:

Faktum är att Göteborgarnas valundersökningen från 2006 års val visade att väljarna – av allt att döma – påverkades av kompasserna. Åtminstone är det vad väljarna själva uppgav när de fick frågan om vad som påverkat dem.

Och i själva artikeln konstaterar redaktionen på Makthavare detta:

Test som dessa får nämligen stort genomslag. Även inför valet 2006 gjorde TT-Spektra en valkompass som kom att publiceras på 44 olika medieföretags webbplatser, bland annat på SvD:s sajt. När Makthavare.se själva konstruerade ett sådant här test, inför EU-valet förra året, konstaterade Becky Bergdahl att det inte fanns någon svensk forskning på området hur sådana här test påverkar väljarna, men att finska forskare slagit fast att valkompasser på nätet var mycket populära bland yngre väljare i Finland. Många av de unga väljarna uppgav också att valkompasserna var det allra viktigaste mediet när de bestämde hur de skulle rösta.

Problemet är alltså att partikompasserna har en reell inverkan på valutgången, särskilt för osäkra väljare. Detta samtidigt som konstruktörerna räknar med att alla inser att de är i stort sett värdelösa när man ska bestämma hur man ska rösta. Kompassen är eventuellt en kul ingång, inte någon slutstation.

Att tidningarna tenderar att framställa kompasserna som sanningssägare snarare än svaga indikatorer gör inte saken bättre. Att en ungdomsförbundare som fått ett olyckligt resultat i kompassen får ägg kastade mot sig torde räcka för att visa faran med detta.

Det var inte utan baktanke som jag valde att kalla kompassens rådata för ett facit. Det har med publiken att göra. De flesta som är politiskt intresserade och läser bloggar har en klar och tydlig partisympati, och när de gör den här typen av tester så vill de se sin politiska självbild bekräftas. Då blir det som ett prov i skolan snarare än en hjälp på traven.

För dem som faktiskt påverkas i hur de röstar av kompassen är det däremot annorlunda. Jag tycker det är trovärdigt och bra av Stig-Björn att han står upp för att kompassen inte är mera än vad den är. Mitt försvar för kompassen och konstruktörerna är att det största felet begås av de mediaföretag som låtsas som om den vore något mera än en kul grej.

Att det känns oävet för dem när en hoper bloggare attackerar kompassen och konstruktörerna, för att den inte på något bra sätt alls visar vilket parti man borde rösta på, det går att förstå. Sådan var ju inte tanken. Det de däremot måste förstå är att det är så den tas emot av de allra flesta. Det är också på det viset den framställs av de olika tidningar som lägger upp den på sin webb.

Tyvärr innebär detta att inte ens Stig-Björns försvar riktigt håller. Att tro något annat än att kompasserna tas på för stort allvar av väldigt många är helt enkelt väldigt verklighetsfrånvänt, och det måste upprepas gång på gång, för fem elefanter är fler än två statsvetare.

(Klicka på bilden för att förstora.)

Så för att återvända till hur Tommy uttryckte sig om bloggosfären. Kanske är den faktiskt ändå en kloak. När någon sätter sig och skiter riktigt illa »där uppe« så plaskar det ganska snart förbi i någon ränna här nere hos oss. Och även statsvetare går som bekant på toaletten ibland.

Poängen med att öppna kompassen

Mitt bloggande har varit ganska fokuserat på mera unikt gröna frågor tidigare. Jag har en annan blogg där jag skriver om det digitala, vilket inte sker särskilt ofta sedan jag delade upp mitt skrivande på olika bloggar. Informationspolitik är dock ingenting jag någonsin skrivit särskilt mycket om, även om jag länge varit intresserad. Med risk för att låta som en miniatyr av Carl Schlyter: Jag var geek innan jag blev gandhist, och jag var gandhist innan jag började kalla mig grön.

Att slänga fram de råa siffror som valkompassen använder sig av, det var därför faktiskt tänkt som en första blink åt piraternas håll. Den togs glädjande nog emot med öppna armar, och det var fler än bara pirater som reagerade.

Några som däremot varit mycket noggranna med att inte länka hit eller nämna »facit« är dels de inom media som skrivit om det, och dels sverigedemokrater. SVT:s valblogg meddelade i går att de planerar en egen valkompass, men lyckas komma runt ett omnämnande så här snitsigt:

Under kvällen uppgav bland andra Makthavare.se att man knäckt kompassens kod, att man listat ut hur den fungerar och vad som var problemet.

Välkommen hit, till bloggen som kallas »andra«! :-)

Varför de gör så vet jag inte riktigt. Sveriges Radio har inte samma beröringsskräck.

Men varför Sverigedemokraterna inte vill veta av siffrorna är dock mindre svårt att förstå sig på. Partiledaren Jimmie Åkesson demonstrerar inställningen i en tweet:

Tydligen är det så obegripligt för etablissemanget att folk kan ha sverigedemokratiska sympatier att det nu är fel på varenda valkompass.

Det var ju väldigt lätt att hamna nära Sverigedemokraterna i kompassen, något som partiets sympatisörer givetvis vill göra stor affär av. Problemet för dem, det är att när man tittar på hur frågorna poängsätts och hur svaren sedan vägs samman, så ser man att det inte är särskilt konstigt att många hamnar nära. Men man ser också att det inte är särskilt välfunnet. Överlag i deras blogginlägg och kommentarer är de mycket okritiska till utformningen av kompassen; det finns praktiskt taget inget fel på den över huvud taget, utan den säger den egentliga sanningen och nu äntligen får folk veta att de egentligen är Jimmie-fans.

Mediamakt och öppenhet

Media har ett oerhört stort inflytande på valutgången i höst. Snygga och roliga datorspel som partikompassen är smidiga instrument att styra valet med, eftersom de påverkar så många. Stig-Björn välkomnar (rimligtvis av den anledningen) all granskning i en av kommentarerna jag citerat ovan, och SVT:s valwebbsredaktion säger samma sak som honom.

Därför hoppas jag att framtida partitester och dylikt inte kommer att göras mera obskyra. Det är ännu förhållandevis enkelt att leta upp rådatan. När valkompassen startas så laddas den hem till datorn. När den väl laddats hem satte jag bara ett program (ur programpaketet SWFTools) på att leta upp de webbadresser som fanns lagrade i kompassen. Eftersom kompassen laddar hem frågor och viktningar till datorn, så fanns adressen till all data givetvis lagrad där.

För att komma åt den data som används i Göteborgs-Postens valkompass använde jag ett annat program som heter Flare, men i övrigt var proceduren densamma. Den enda skillnaden var att istället för att automatiskt öppna filen i valkompass-programmet så öppnade jag den i en ordbehandlare.

Det finns massor av knepiga sätt man kan försvåra det här på, men det går inte att göra omöjligt. Både data och programmet som ska läsa datan, alltså kompassen, måste finnas i datorn för att den ska fungera. Därmed är det också möjligt att läsa datan själv, med mer eller mindre arbete.

Alternativet till att bistå alla användare med rådatan vore att kompasserna skickar svaren tillbaka till tidningens servrar, så att resultatet räknades ut hos dem och sedan skickades tillbaka. Det skulle dock kräva dem på en hel del ytterligare datorkapacitet. Dessutom skulle det fortfarande gå att systematiskt prova olika kombinationer av svar för att räkna ut vilka data som används.

Jag har kanske inte möjlighet att göra något sådant på egen hand, men det finns ju många med större tekniskt kunnande än mig som uppenbarligen också är intresserade av att veta vad som sker bakom kulisserna. Därtill får jag känslan av att många politiker känner sig en smula utsatta och frustrerade över att inte veta vad de här kompasserna egentligen räknar med för siffror.

Å andra sidan finns det ingen anledning till varför granskarna inte ska granskas de också. Nog för att de säkert helst skulle vilja slippa i många fall, men det är egentligen inte någon god anledning att låta bli. Så länge media har det inflytande de har, så är inget annat rimligt än att vi undersöker hur de använder det.

Min uppmaning till »bland andra« TT Spektra – alltså dem, SVT och övrigt »opolitiskt« valfolk – är därför: Var glada att ni granskas. Det blir bara bättre då. Kloaken är faktiskt till för att er skit ska rinna undan.

Och avslutningsvis till någon tapper webbadministratör på Menmo: Jag gjorde vad jag kunde för att balansera inläggets trovärdighet mot risken att någon dök på saker ni kanske inte offentliggjort ännu – en del grejer verkade åtminstone vara under utveckling.

Ett tips bara. Prova gärna den här trollformeln:

:-)

Mitt facit till TT Spektras valkompass blev väldigt uppmärksammat. Det tyckte jag var så roligt att jag inte kunde låta bli att ge mig på även Göteborgs-Postens valkompass. Är den uppdaterad sedan förra valet? Jag är inte helt övertygad, med tanke på frågorna. Men det kan ju vara kul som en tillbakablick. :-)

Upplägget är liknande. Man svarar först på om man sympatiserar, sympatiserar starkt, är emot eller är starkt emot 25 olika påståenden. Sedan får man välja ut tre svar som man anser är viktigare än de övriga. Poängen från dessa tre frågor multipliceras med 1,6.

Värt att notera är att alternativet sympatiserar är svagt markerat i bakgrundsgrafiken. Därför gjorde jag testet och klickade där på varje fråga. Som viktigaste frågor valde jag skatterna, arbete eller ersättning och övervakning, för så tror jag många svarar. Resultatet?

Den här gången går det dessutom att komma åt koden för hur svaren viktas mot varandra på slutet. Men jag gillar inte att läsa spagettikod, och har inte analyserat det hela djupare.

Den som orkar med rörig ActionScript får gärna ta hem programmet Flare, köra det på SWF-filen, och sedan ge sig i kast med att reda ut hur slutviktningen går till. Min spontana bedömning är att den är ganska rättfram, men jag kan förstås ha fel.

Viktningarna av själva frågorna följer. Spontant tycker jag att de ser litet mera intelligenta ut än i TT Spektras valkompass, eftersom man på vissa frågor kan få poäng på samma parti både om man sympatiserar eller är emot. Det saknar däremot negativa värden här också, såvitt jag kan bedöma.

Även de här tabellerna är automatiskt producerade ur rådatan, så det kan ha blivit fel här eller där. Därför bifogar jag precis som förra gången källfilen längst ned i inlägget. Jag lämnar åt er att kolla om tabellerna leder en till rätt parti eller inte.

1. Friskolor

Påstående: Sverige behöver fler friskolor.

Mer information: Antalet friskolor har ökat kraftigt under senare år. Nu går 100 000 elever i friskolor. Också friskolor måste nå målen i skolans läroplan.

Argument för: Ökad mångfald betyder att fler elever kan gå i en skola som de tror på. Konkurrensen höjer kvaliteten även i kommunala skolor. Därför bör kommunernas makt över fristående skolor minska och fristående och kommunala skolor ges likvärdiga villkor.

Argument emot: Friskolor tar resurser från kommunala skolor och ökar segregationen. Med fler friskolor minskar möjligheterna att behålla en likvärdig och sammanhållen skola för alla barn.

2. Diskriminering

Påstående: Invandrare är systematiskt diskriminerade i sverige och denna vardagsrasism måste motarbetas mer kraftfullt.

Mer information: I Sverige upplever många människor med utländsk bakgrund utanförskap och rasism. Det finns en rad tänkbara orsaker: segregation i boendet, brister i språkkunskaper och utbildning, fördomar etc.

Argument för: Diskrimineringen beror på olika fel i samhället. Därför behövs en mer aktiv politik mot diskriminering och segregation, t.ex. genom lagstiftning. Ingen ska bli orättvist behandlad. Men det krävs också engagemang hos var och en, det krävs förändrade attityder för att komma tillrätta med problemen.

Argument emot: Segregationen beror delvis på invandrarna själva. Att skapa en fungerande mångfald och att få människor från olika kulturer att överge fördomar om varandra är dock inte gjort i en handvändning. Integration tar lång tid. Om man med politiska medel driver integrationen för snabbt riskerar rasismen att öka bland infödda svenskar.

3. Ekonomiska skillnader

Påstående: Det är viktigt att med skatter och bidrag utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan människor i sverige.

Mer information: Våra gemensamma skattemedel ska stat och kommun använda för att bygga upp den allmänna välfärden. Tanken är att alla har rätt till lika bra service.

Argument för: Genom skatte- och bidragssystemet utjämnas ekonomiska och sociala klyftor så att avståndet minskar mellan fattig och rik. När alla får del av välfärden blir samhället bli bättre, effektivare och mer jämställt.

Argument emot: Ekonomiska skillnader mellan människor är oundvikligt och behövs för att stimulera till arbete och företagssamhet.

4. Spelmonopolet

Påstående: Spelmonopolet ska avskaffas.

Mer information: Spelandet ökar mycket kraftigt, inte minst på nätet. Samtidigt ifrågasätts det statliga spelmonopolet.

Argument för: Alla monopol är av ondo. Vårt spelmonopol kan inte motiveras av allmännyttiga ändamål som folkhälsan, eftersom statens främsta syfte är att tjäna pengar. Med ett ansvarsfullt regelverk kan spelverksamheten bedrivas av privata aktörer.

Argument emot: Kontrollerade spelformer och höga sociala skyddsintressen garanterar en sund spelmarknad. Genom regleringen minimeras risker för spelmissbruk, bedrägeri och olagligt spel. Dessutom garanterar staten att vinsten inte går i privata fickor utan används för det allmännas bästa.

5. Arbete eller ersättningar

Påstående: Den ekonomiska skillnaden mellan att arbeta och leva på ersättningar måste öka.

Mer information: Ungefär en miljon svenskar i arbetsför ålder är borta från jobbet en vanlig dag på grund av arbetslöshet, sjukpensionering, sjukskrivning osv.

Argument för: Höga ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet gör det för enkelt att stanna hemma från jobbet eller välja arbetslöshet före jobb.

Argument emot: Tryggheten är en styrka för Sverige. Lägre ersättningar skulle tvinga människor att jobba trots sjukdom. Därmed skulle långtidssjukskrivningar, utslagning och fattigdom öka.

6. Fri entré till museum

Påstående: Den fria entrén för vuxna till statliga muséer ska avskaffas.

Mer information: Sedan 1 januari 2005 är det fri entré också för vuxna till statens muséer. En del menar att detta är slöseri med skattepengar.

Argument för: Staten bjuder på fri entré med skattemedel. Eftersom detta är omöjligt för andra muséer snedvrider staten konkurrensen. Staten ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Satsa i stället på forskning, vård av föremål och museipedagogik. Det räcker med fri entré för barn och ungdomar upp till 18 år.

Argument emot: Publiktillströmningen talar för sig själv. Med fri entré har vi öppnat våra kulturinstitutioner. Nu kan vi garantera fri och jämlik tillgång till vårt gemensamma kulturarv. Med fri entré kan vi erbjuda fler icke-kommersiella rum där vår historia och konst kan möta en bredare allmänhet.

7. Könsmaktsordningen

Påstående: Kvinnor är systematiskt underordnade män i samhället och denna könsmaktsordning måste brytas.

Mer information: Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men män tjänar fortfarande mer än kvinnor och det är vanligare med män än kvinnor på höga befattningar inom t.ex. näringslivet.

Argument för: Sverige är ett patriarkalt (mansdominerat) samhälle där kvinnor konsekvent underordnas. Verklig jämställdhet kräver förändrade sociala strukturer som ger kvinnor makt över sina liv. Könstillhörighet ska vara utan betydelse för hur man behandlas.

Argument emot: Jämställdheten mellan män och kvinnor är viktig, men feminismen har gått för långt. Kvinnor och män ska själva bestämma över sina liv.

8. Skatterna

Påstående: Det är viktigt att sänka skatterna.

Mer information: Svenska skatter är bland de högsta i världen. Samtidigt är Sverige en av världens mest välutvecklade välfärdsstater.

Argument för: Höga skatter försvårar för människor att bygga upp ett eget sparkapital. Höga skatter minskar nyttan av att arbeta. En sänkning av skatterna skulle öka köpkraften och minska den svarta sektorn.

Argument emot: Tack vare höga skatter har Sverige världens bästa välfärd. Rättvisa skatter minskar klyftorna i samhället. Skattesänkningar innebär hot mot vård, skola och omsorg.

9. Homoadoption

Påstående: Homosexuella ska ha rätt att adoptera barn.

Mer information: Juridiskt sett har alla registrerade partners rätt att prövas som adoptivföräldrar. En del är emot att homosexuella ska få adoptera ett barn.

Argument för: Vid adoption är det endast barnets bästa som ska vara avgörande, inte föräldrarnas sexuella läggning. En familj med två män, eller två kvinnor, som föräldrar kan vara lika bra att växa upp i som en traditionell familj.

Argument emot: Det bästa för barn är att växa upp i en kärnfamilj med en mamma och pappa. Adoptivbarn är ofta redan från början mer känslomässigt utsatta än andra barn. Risken är stor att utsattheten ökar med homosexuella föräldrar, hur bra dessa än är.

10. Företagens villkor

Påstående: Företagens villkor måste förbättras.

Mer information: Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxten och skapa fler jobb. Det säger alla politiker och partier i dag.

Argument för: Många avstår från att starta företag på grund av krångel och byråkrati och för att villkoren inte är tillräckligt goda. Företagandet frodas i miljöer utan hinder. Det ska vara lika enkelt att försörja sig som företagare som att vara löntagare.

Argument emot: Sverige är ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Företagandets villkor har förbättrats genom förändringar av skatterna och genom förbättrad information och service. Företagarna vinner också på att vårt lands ekonomi är i balans.

11. Lagen mot pornografi

Påstående: Lagstiftningen mot pornografi ska skärpas.

Mer information: Pornografi är tillåtet i Sverige. Den skyddas av tryckfrihetsförordningen som är en grundlag och omfattar alla tryckta texter och bilder.

Argument för: Pornografi förmedlar förakt mot framför allt kvinnor. Det motiverar en viss inskränkning i tryckfriheten.

Argument emot: Tryckfriheten är så viktig i en demokrati att den inte får beskäras. Pornografi ska motarbetas på andra sätt.

12. Europeiskt samarbete

Påstående: Sverige ska inom eu helhjärtat verka för europeiskt samarbete.

Mer information: Sverige gick in i EU efter att en majoritet ställt sig bakom medlemskap i en särskild folkomröstning 1994.

Argument för: Ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige har allt att vinna på ökat samarbete och på att vara med fullt ut i EU.

Argument emot: Sverige bör stå utanför EMU och verka för att EU inte utvecklas till en regelrätt superstat med Sverige förvandlat till en delstat.

13. Föräldraledighet

Påstående: Det är föräldrarna, inte staten, som ska bestämma hur föräldraledigheten ska delas.

Mer information: Det är ofta kvinnan i familjen som stannar hemma för att ta hand om familjens små barn. Orsaken är ofta att kvinnan tjänar mindre än sin maken.

Argument för: Politiker ska inte lägga sig i hur familjer löser privata förhållanden. Familjerna vet vad som passar deras barn bäst.

Argument emot: Lika delning av föräldraförsäkringen minskar orättvisorna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Eftersom papporna dessutom är lika viktiga för barnen bör det på sikt bli naturligt att föräldrarna delar lika på föräldraledigheten.

14. Nato

Påstående: Sverige ska gå med i nato.

Mer information: Sverige är neutralt och står utanför den västliga militäralliansen Nato. Däremot samarbetar vi med Nato.

Argument för: Svensk säkerhet tjänar på om Sverige blir fullvärdig medlem i Nato. Det är lika naturligt för Sverige att vara medlem i den västliga försvarsalliansen Nato som att vara med i EU. I och med att kalla kriget är slut är det gamla neutralitetsbegreppet dött och begravt.

Argument emot: Den militära hotbilden mot Sverige har reducerats så pass att vi inte behöver ingå i militärallianser och militära block. Att stå utanför Nato ger oss möjlighet att agera självständigt, vara utrikespolitiskt oberoende och samarbeta med Nato när vi vill.

15. Betyg

Påstående: Betyg ska ges tidigare.

Mer information: Först i årskurs åtta får dagens grundskoleelever betyg. En del menar att det är för sent.

Argument för: Betyg ger elever och föräldrar information om elevens utveckling och kunskaper och inte minst vad som behöver förbättras för att nå målen. För att tidigt kunna rätta till brister behövs betyg redan på mellanstadiet. Utvecklingssamtalen räcker inte.

Argument emot: Betyg fungerar dåligt som värdemätare av kunskaper. Tidiga betyg fungerar som sorteringsinstrument och medför ökad utslagning i skolan. I stället för betyg ska alla elever tidigt få en individuell utvecklingsplan och genom utvecklingssamtal tidiga besked om nödvändiga insatser.

16. Privata sjukhus

Påstående: Sjukhus ska kunna drivas som privata bolag.

Mer information: Nästan all svensk sjukvård är offentligt organiserad och finansierad.

Argument för: Det finns jämförelser som visar att privat vård ofta ger mer för pengarna. Utvecklingen av vårdens kvalitet påverkas positivt och personalen är ofta mer nöjd. Det är viktigt att valfriheten ökar och att patienter kan välja mellan privat och offentligt organiserad och driven vård.

Argument emot: Vård och omsorg ska inte vara föremål för vinstintressen och vägar för privata försäkringar. Det är en utveckling som missgynnar dem som är ekonomiskt svaga och har stora vårdbehov. Däremot kan kooperativ och non-profitorganisationer utgöra komplement inom offentlig sektorn. Det är viktigt med demokratisk insyn i all offentlig verksamhet.

17. Systembolaget

Påstående: Systembolagets monopol ska avskaffas.

Mer information: Systembolaget har monolpol på alkoholförsäljningen i Sverige.

Argument för: Monopol är av ondo. Systembolaget brukar försvaras med att det behövs för att förhindra ett mer omfattande alkoholmissbruk. Det går att driva en ansvarsfull alkoholpolitik också med ett licensieringssystem som ger seriösa försäljare rätt att sälja alkohol under kontrollerade former.

Argument emot: Systembolaget är en viktig del i det alkoholpoltiska arbetet. Systembolagets monopol är ett effektivt sätt att motverka en försäljning som inte går att kontrollera, hålla nere totalkonsumtion och se till att ungdomars alkoholdebut sker så sent som möjligt.

18. Kärnkraften

Påstående: Kärnkraften ska byggas ut.

Mer information: Kärnkraftsfrågan har varit central i den svenska energipolitiken sedan folkomröstningen 1980. Resultatet av denna blev avveckling på sikt och omställning av vårt energisystem. Nu finns förslag om att satsa på kärnkraft igen.

Argument för: Kärnkraften har stor potential att utvecklas vidare. Det finns lovande tekniker som kan göra avfallet från dagens kärnkraft mindre farligt och minska behovet av uranbränsle. Även fusion kan i framtiden bli en viktig teknik. Kärnteknik bör bli en viktig del av energiforskningen.

Argument emot: Kärnkraften innebär så stora olycksrisker att de överstiger nyttan. Kärnbränsle och kärnavfall innehåller material som kan användas till kärnvapen och många av de giftigaste ämnen mänskligheten känner. Svenska kärnreaktorer är inte riskfria och det är fel att låta kommande generationer ta över högrisksavfall från dagens förbrukning.

19. Skatt i glesbygden

Påstående: Glesbygdsbor ska betala lägre skatt.

Mer information: Om hela Sverige ska kunna leva måste glesbygden kompenseras genom olika stöd.

Argument för: Glesbygdsbornas sämre tillgång till service, fritidsaktiviteter och kultur tillsammans med långa resvägar och höga kostnader för uppvärmning av bostäder motiverar en skattesänkning, till exempel i form av ett extra avdrag i deklarationen. På så sätt kan utflyttning motverkas.

Argument emot: Ökad tillväxt i glesbygden kräver mer egen makt, minskad centralistisk politik från Stockholm, fler jobb och fler människor i arbete. För att få igång hela Sverige krävs dessutom ett skattestopp - inte omfördelning av skattemedel.

20. Hushållsnära tjänster

Påstående: Ett avdrag ska införas för hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsarbete.

Mer information: Varannan svensk vill anlita hemservicetjänster så som städning, tvätt och strykning av kläder. I dag har få råd att köpa sådana tjänster.

Argument för: Hushållsnära tjänster ger jobb och företag inte minst bland unga och invandrare. En svart sektor görs vit och skatteintäkterna ökar. Sjukdom, stress och utbrändhet skulle minska.

Argument emot: Staten ska inte subventionera pigjobb. Det skulle gynna hushåll som redan har det bra ställt. Att låta invandrare och ungdomar sköta service åt andra i deras hem hör inte hemma i ett modernt, jämlikt och jämställt Sverige

21. Svenska språket

Påstående: Svenskan bör förklaras som sveriges officiella språk.

Mer information: I Finland, Polen och Frankrike är det gemensamma språket reglerat som huvudspråk. I Sverige finns fem språk reglerade som minoritetesspråk, däremot är inte svenskan huvudspråk i laglig mening.

Argument för: I ett mångkulturellt samhälle bör ett gemensamt språk regleras som huvudspråk. Det svenska språket är inte ohotat. Inte minst utgör engelskan ett allt vanligare inslag i svenskt vardagsliv.

Argument emot: En upphöjning av svenskan till nationellt språk kan upplevas som diskriminerande av minoriteterna. Det är också svårt att hävda att svenskan är ett hotat språk. Det svenska språket är litet och beroende av influenser, intryck och låneord utifrån. Så har det alltid varit.

22. Övervakning

Påstående: Staten ska få ökade möjligheter att bekämpa terrorism och internationell brottslighet.

Mer information: Sedan 11 september 2001 och terroristattentatet i New York har många länder infört ökad kameraövervakning av offentliga platser och lagar som ger polisen rätt att avlyssna telefoner och läsa epost.

Argument för: Nya och okonventioenlla metoder och insatser behövs för att öka enskildas säkerhet och trygghet. Ökad kameraövervakning, avlyssning, m.m. är naturligt för att det moderna samhället ska kunna förebygga terrorism och brottslighet.

Argument emot: Den ständigt ökande bevakningen och polisens allt större befogenheter leder oss in i ett storebrorssamhället, där allt vi gör övervakas och registreras. Frihet och personlig integriteten måste alltid komma i första hand.

23. Trängselavgifter

Påstående: Trängselavgifter behövs för att begränsa bilismen och värna miljön.

Mer information: Stockholm prövar just nu trängselavgifter för att minska bilismen i de centrala delarna och på så sätt värna miljön. Det finns de som vill införa trängselavgifter också i andra svenska storstäder.

Argument för: Bilkörningen måste begränsas för att värna miljön och spara naturresurser som olja. Med skatter och avgifter på bilismen kan vi stimulera ökat användande av kollektivtrafik i städerna liksom marknaden med miljövänliga drivmedel.

Argument emot: Trängselavgifterna är orättvisa därför att de slår hårdast mot dem med låga inkomster och drabbar dem som måste köra bil. Det finns effektivare sätt att komma tillrätta med miljöproblemen än att begränsa bilkörningen.

24. Biståndet

Påstående: Biståndet till fattiga länder ska öka.

Mer information: Över en miljard människor i världen lever i extrem fattigdom. FN kräver att den rika världen ökar sitt bistånd.

Argument för: Ökat bistånd från rika till fattiga länder är en självklar väg att visa solidaritet och minska fattigdomen i världen. Rätt använt kan bistånd vara en katalysator för ökad utbildning, jämlikhet och framtidstro. Tillsammans med insatser på andra områden skapar bistånd förutsättningar för utveckling.

Argument emot: Bistånd är en ineffektiv metod att hjälpa, som kan motverka entreprenöranda och tillväxt. Korruption är i många biståndsländer ett hinder för effektiva biståndsprojekt. Det är bättre att satsa på skuldavskrivning för länder som visar att de kan skapa förutsättningar för tillväxt.

25. Arbetstiden

Påstående: Sänkt arbetstid genom lagstiftning är ett viktigt politiskt mål.

Mer information: Anhängarna av sänkt arbetstid menar att samhället inte enbart ska utveckla människans roll som löntagare. Det finns andra värden i lviet än enbart arbete.

Argument för: Kortare arbetstid ökar människors livskvalitet och bidrar till jämställdhet. Med lagstiftad arbetstidsförkortning får alla sänkt arbetstid. Om arbetstiden förkortas via avtal når den däremot bara vissa grupper.

Argument emot: Arbetstidens längd bör även i fortsättningen regleras av parterna på arbetsmarknaden. Staten ska inte lägga sig i. Svenskarna behöver jobba mer, inte mindre. Om vi jobbar mindre hotas välfärden.

Källfil: XML-format.