Det slog mig precis att de uppfödare som pekas ut faktiskt gör bort sig på ett ganska intrikat sätt, när de ställs inför att svara på hur de ser på den olovliga filmningen av deras djurhållning:

Om sina iakttagelser på en gård i Västergötland skriver Djurättssalliansen: "Tre dödfödda grisar. Fluglarvsangripna sår. Lamporna tända nattetid". En bild som enligt aktivisterna är fotograferad på gården visar en sugga med ett öppet liggsår som är täckt av flugor.

– Jag är helt främmande inför det här, jag har ingen aning om vad de menar, säger gårdens ägare till SvD.se.

Den västgötska grisuppfödare som SvD.se har pratat med ifrågasätter Djurättsalliansens metoder:

– Det är regelvidrigt av dem att komma in hit utan lov. Men om de hör av sig så är de välkomna att komma och titta.

Han skulle tänkt innan han öppnade munnen. Nu påstår han ju samtidigt både att det var hos honom de filmade och att filmen inte visar hur det ser ut där. Man tar sig för trynet.

(23.40) Uppdatering: Har precis sett Jan Åke Robertsson stå i Aktuellt och säga att kontrollen är total, och att inga julskinkor tidigare varit ledsna grisrumpor. Jaså:

I Sverige har grisuppfödarna länge talat om svenska glada grisar med knorr på svansen. Men hur glada är de egentligen? Mattias Gårdlund varnar för att det finns ett rejält glapp mellan lagar och verklighet även i Sverige. Även om medelgrisen har det betydligt bättre.

– Det är ju välkänt i näringen att många svenska uppfödare lägger på för lite strö, men man väljer att blunda trots att kraven inte efterlevs. Näringen behöver ta sitt ansvar, annars blir det ett hyckleri där handeln och kunderna luras och där djuren får betala, säger han.

Bo Algers är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och expert på svinproduktion. Han pekar på att 20 procent av de svenska grisarna har så allvarliga skador som upptäcks vid slakt att de får anmärkning.

– I många fall är för lite strö på golvet en kraftigt bidragande orsak. Man ser det till exempel på kultingar som får djupa sår av betonggolvet på framknäna då de ska dia.

Om kontrollen inom branschen nu faktiskt är total, så är en femtedel av de grisar som uppfödarna skickar till slakt anmärkningsvärt allvarligt skadade. Om kontrollen inte är total så kan det handla om fler. Hur många skickas inte ens till slakt för att där genomförs kontroller?

Återigen: När det offentliga samhället inte genomför några kontroller att tala om, och någon självkontroll inte finns över huvud taget, då är den här typen av aktioner det enda som återstår. Demokrati är olagligt innan det blir statsskick, och civil olydnad är en nödvändighet. Eller borde det kanske kallas civiliserad olydnad?