6 jun 2010

Om implicita premisser

Publicerat av Jesper Räf kl. 20.32.

Det här är en liten lektion om implicita premisser, alltså underförstådda antaganden. Jag vet nämligen med mig att en del som läser min blogg vore behjälpta av en sådan. :-)

Vi börjar med två premisser och en slutsats, som tillsammans bildar ett argument. Slutsatsen skils från premisserna med ett streck, precis som när man ställer upp tal för att addera eller multiplicera dem. Ni som inte läser detta direkt på min blogg ser antagligen inte strecket, men det är å andra sidan alltid den sista punkten som är slutsatsen.

  1. Alla som vill åka till Borås, men inte har något att göra där, vill åka tillbaka därifrån.
  2. Ingen göteborgare har något att göra i Borås.
  3. Alla göteborgare vill åka tillbaka från Borås.

Tro't eller ej, men det här argumentet är ogiltigt. Ingen av premisserna säger nämligen något om att göteborgare skulle vilja åka till Borås. Med andra ord döljer sig här en implicit premiss, alltså ett underförstått antagande. För att argumentet ska bli giltigt måste premissen uttalas, alltså göras explicit:

  1. Alla som vill åka till Borås, men inte har något att göra där, vill åka tillbaka därifrån.
  2. Ingen göteborgare har något att göra i Borås.
  3. Alla göteborgare vill åka till Borås.
  4. Alla göteborgare vill åka tillbaka från Borås.

Med den tredje premissen nu uttalad istället för underförstådd är argumentet logiskt giltigt, och slutsatsen är att om göteborgarna skulle få som de vill, så skulle de allesammans pendla till Borås.

Slutsatsen är förstås falsk i det här fallet, trots att argumentet är logiskt giltigt. Detta eftersom premisserna 2 och 3 är klart falska. Den första är däremot ganska rimlig, menar jag. Och vi noterar skadeglatt att premisserna 2 och 3 är vad två av Centerpartiets ministrar uttalat, och att partilinjen därmed torde vara att alla göteborgare vill pendla till Borås.

Men nog skojat nu. Att jag påstår att argumentet är logiskt giltigt, innebär inte att jag påstår att vare sig premisserna eller slutsatsen är riktiga.

Det finns ytterligare en viktig sak att poängtera innan vi är färdiga för dagen. Om vi ponerar att den första och den andra premissen båda varit sanna istället, så hade det varit först sedan vi rekonstruerat den tredje och implicita premissen som vi hade kunnat avslöja att slutsatsen inte var särskilt självklar. Detta eftersom den vilade på en falsk premiss, som råkade vara underförstådd.

Observera att när ett argument är ogiltigt, så innebär det inte att slutsatsen är vare sig sann eller falsk. Istället innebär det endast just att argumentet är ogiltigt. Den som tror att man kan motbevisa ett påstående genom att visa att argumentationen inte håller, gör sig skyldig till ett logiskt felslut.

Lämna en kommentar

Sök

Gilla Kuniri

Om Kuniri

Grön politisk blogg med fötterna hos Mohandas Gandhi och Arne Næss. Den grundläggande idén är att politik i sista hand är filosofi med deadline, bland annat eftersom att sätta värde är filosofisk praktik. Mycket som skrivs här går därmed delvis ut på att utforska hur olika slag och grader av filosofisk metod kan användas i politisk diskussion, men givetvis skriver jag även annat.

Filosofi är ingen vetenskap, men däremot en förutsättning för all vetenskap. God filosofi är heller inget "flum", utan snarare en förutsättning för att resonemang inte ska falla i intellektuell oreda. Grön filosofi är till slut inte någon politisk övertygelse, även om den lätt ger upphov till en sådan.

"Mitt ideal har varit att kombinera ett varmt hjärta och en iskall hjärna."
Arne Næss

Atom/RSS-flöden

Kuniri som epost

Prenumerera via epost:

Atomkraft? Nej tack

Etc.

MediaCreeper Creeper