Om att jag blivit politiker

För någon vecka sedan, när jag började skriva här igen efter flera månaders uppehåll, så visade jag några foton och ställde en fråga: Vart har jag flyttat? Ingen har ännu dristat sig att svara, men det gör inget.

Här har ni svaret. :-)

Uppehållet berodde inte minst på flytten. Först dröjde det innan jag fick någon internetanslutning att tala om, och därefter trodde jag mig helt ha tappat formen under tiden. Men nu känns det bra igen.

Nu har jag alltså flyttat in i lilla Glanshammar. Nu tror ni väl att jag tidigare bodde mitt ute i »ingenstans«. I själva verket bodde jag faktiskt i Örebro tätort. Vad som är »in« och »ut« är ju, upplever jag, främst en fråga om den egna känslan för vilken miljö som är hemma för en. I Glanshammar känner jag mig hemma; i Örebro kände jag mig däremot borta.

Flytten fick faktiskt fler konsekvenser värda att nämna här. Miljöpartiet i Örebro kommun frågade om jag ville bli ersättare i Glanshammars lokala nämnd. Givetvis blev jag helt utom mig av självtvivel, men lyckades till slut tacka ja ändå. Sedan jag är lärarstudent fick jag dessutom samma roll i Skolnämnd nordväst. Det verkar bli ett roligt sjå att förstå mig på vad jag har där att göra.

Nu är bara frågan hur detta kommer att avspeglas i mitt bloggande. I stort sett är det inte mycket som förändras; de idéer som jag valt att utgå från när jag skriver är alldeles desamma nu som förr. Dessutom lovar jag att inte börja skriva politikerprat – ni vet så där att med officiellt högdragen ton radda upp flertydiga påståenden som aldrig preciseras eftersom de saknar substans. Sådant flum är direkt »antifilosofiskt« och hör därför inte hemma här.

Att börja skriva utifrån något slags etablerad politikerroll skulle därtill gå på tvären med idén att alla i första och sista hand är personer. Förhoppningsvis kommer de här två förtroendeuppdragen dessutom att vara till stor nytta i mitt rent praktiska utforskande av gandhistisk konfliktlösning, liksom hur flera av mina metapolitiska, etiska och faktiskt till och med ontologiska idéer skulle kunna ta plats i politisk praktik.

Det där lät kanske förstås redan litet högdraget och flummigt, men i själva verket är det spännande. ;-)

Så kort sagt då: Jag är snarare en politiskt aktiv bloggare än någon bloggande politiker. Däremot kan det nog hända att jag tar upp lokala frågor litet oftare, egentligen mest med anledning av att jag numera måste hålla bättre koll på vad som händer här ikring.