…som togs upp tidigare hänvisar jag till Klaus-Dieter Fliik som mycket sakligt belyser Alexander Bards och Adam Cwejmans poäng.

Bard och Cwejman sätter fingret på Miljöpartiets förvirring. Om man odlar grönsaker inom landet måste de från växthusen transporteras med lastbilar drivna med bensin (inte diesel). Men om de odlas utomlands behövs inte det.

Det går till så att härliga brunbrända bönder odlar med hackor i den bördiga mörka jorden där i utlandet. Sedan bildar de kedja och langar grönsakerna från man till man direkt ner till hamnen, där lastfartygen ligger och väntar.

Tusen master sticker upp ur det klarblå havet. De miljövänliga lastfartygen spänner ut seglen och far till Sverige. Under tiden mognar grönsakerna till perfekt ätbarhet. I den svenska hamnen lastas grönsakerna av och i stället för med bensindrivna lastbilar körs de ut med cykel till storköpen utanför stan.

Därför är det naturligtvis inte bättre med närodlat. Bard och Cwejman visar med sina "rationella lösningar" hur en slipsten ska dras – inte förvirrat utan med rationellt tänkande och tekniska lösningar.