Valkompassen 2010
Men det är viktigt att du tar ställning till så många påståenden som möjligt för att du ska få en korrekt bild av hur dina åsikter förhåller sig till partiernas. Du kan bli överraskad av resultatet. Men kom ihåg att vilket parti du slutligen väljer att rösta på, bestäms av många andra faktorer än resultatet av detta test. Valkompassen är noga avvägd för att inte gynna eller missgynna något parti.

För innehållet svarar Stig-Björn Ljunggren, doktor i statsvetenskap, Christer Isaksson, journalist och författare, samt Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet.]]> Nu har du gjort testet men kom ihåg att vilket parti du slutligen väljer att rösta på, bestäms av många andra faktorer än resultatet av detta test. Kärnkraft Kärnkraften bör byggas ut Kärnkraft Efter folkomröstningen 1980 sattes ett slutdatum för svensk kärnkraft till år 2010. Sverige har numera tio reaktorer i drift. Uppgradering av kapaciteten har tillåtits och 2009 enades Alliansregeringen om att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna ersätta gamla. Uppgörelsen innebär också satsning på förnyelsebara energikällor. En utbyggnad av kärnkraften är gynnsam ur miljösynpunkt eftersom utsläppen av växthusgaser minskar. Tillgången till elektricitet och låga och stabila priser är dessutom en viktig konkurrensfördel för svensk industri. Nya satsningar på kärnkraft kan inte vara aktuellt förrän vi vet hur vi ska förvara det radioaktiva avfallet på ett säkert sätt. Dessutom har svenska folket röstat för att avveckla kärnkraften. A-kassan Ersättningen från A-kassan ska höjas A-kassan Vid arbetslöshet är medlemmar i a-kassan berättigade till arbetslöshetsersättning. Den som varit medlem i 12 månader får ersättning utifrån tidigare inkomst. Det är regering och riksdag som bestämmer hur stor ersättningen ska vara. Taket för ersättningen är 680 kronor om dagen vid en inkomst av 18 700 kronor i månaden. Taket för a-kassan har inte höjts sedan 2002. Ersättningen har inte följt den allmänna löneutvecklingen, vilket påverkar alla. Minskad konsumtion, färre jobb och minskad rörlighet på arbetsmarknaden fördjupar den ekonomiska krisen. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring och täcka levnadsomkostnader under arbetslöshetsperioder. Människor ska stimuleras att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Höga ersättningar kan låsa fast människor i arbetslöshet. Straffmyndighetsålder Straffmyndighetsåldern ska sänkas Straffmyndighetsålder Dagens straffmyndighetsålder är 15 år. Unga människor som begår svåra brott hamnar sällan i fängelse utan blir främst föremål för sociala insatser. I dagens debatt hör man ofta att också yngre bör utredas i domstol i förebyggande syfte och som en signal om att samhället ser allvarligt på ungas brottslighet. Tydliga och tidiga insatser mot ungdomsbrott motverkar brottslighet. Det är ett svek mot de unga om samhället inte ingriper mot brott eller användning av droger. Alla brott ska utredas och även när gärningsmannen är under 15 år ska fallet kunna tas till domstol. Ungas brottslighet måste mötas med insatser på många plan. Från vuxna som sätter gränser, ger trygghet och reparerar det som gått snett, till tidiga sociala insatser och en jämlik politik. Däremot bör unga inte mötas av straff som är anpassade för vuxna. Skatter Skatterna bör sänkas mer för alla som arbetar Skatter En del av den ekonomiska omställningen under senare år har gått ut på att sänka skatterna för alla som arbetar. Avsikten har varit att i första hand gynna gruppen låg- och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget innebär 2010 att inkomstskatten för en låginkomsttagare totalt sänkts med runt 1 750 kronor. Sänkta skatter för stora grupper löntagare ger en stor grupp människor mer pengar att röra sig med. Därmed stimuleras efterfrågan och konsumtion, vilket leder till ökad produktion och fler jobb – arbetslösheten minskar. Hela ekonomin stimuleras. Sänkta skatter ger mindre resurser till vår gemensamma välfärd, ökar klyftorna och gynnar höginkomsttagare – den som tjänar mycket tjänar mest på att skatten sänks. Att sänka skatterna enbart för dem som arbetar har lämnat pensionärerna utanför. Högskolebehörighet Alla gymnasieprogram bör leda till högskolebehörighet Högskolebehörighet Dagens gymnasieelever ska vara yrkesverksamma till mitten av 2050-talet. Allt tyder på att de kommer att behöva bättre kunskaper, ännu starkare förmåga till anpassning och större lust till förnyelse än tidigare generationer. Däremot är politikerna inte överens om hur eleverna bäst lägger grunden till sina kunskaper. Att rusta unga för en kvalificerad arbetsmarknad, liksom målet att 50 procent ska studera vidare, kräver högskolebehörighet för alla. Det ger en bra start och gör det möjlighet för alla att läsa vidare utan att tvingas komplettera med nya kurser senare i livet. Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasiet, men fyra av tio når inte gymnasieskolans mål. Situationen är värst på yrkesprogrammen där drygt hälften hoppar av eller slås ut av kraven. Alla kan inte bli akademiker vilket kräver bra yrkesutbildningar. Nato-operationer Sverige ska delta i Nato-ledda militära operationer som exempelvis i Afghanistan Nato-operationer Sverige har ett nära samarbete med Nato, i första hand inom det individuella partnerskapsprogrammet (IPP). De viktigaste områdena är säkerhetssamarbete, krishantering, fredsbevarande samarbete och civil beredskapsplanering. Sverige har samarbetat med Nato i bland annat Kosovo och Afghanistan. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och internationell krishantering och får ofta leda FN-stödda fredsbevarande aktioner. Sverige ska delta för att agera för fred och säkerhet. Vårt eget militära försvar ska i första hand försvara Sverige. Vårt deltagande i internationella uppdrag ska utgå från ett klart FN-beslut. Ger vi oss in i olika konflikter riskerar vi att bli en del av konflikten i stället för en del av lösningen. Global skatt En global skatt ska motverka valutaspekulation Global skatt Ekonomiprofessorn och Nobelpristagaren James Tobin har föreslagit en skatt på valutatransaktioner för att minska spekulation och stabilisera valutasystemet. En sådan skatt kan också fungera som ett verktyg för att omfördela pengar från rika till fattiga länder. En Tobinskatt skulle motverka kortsiktig spekulation i utländska valutor och därmed mildra hot mot enskilda länders valutor. Intäkterna från en global skatt ska användas internationellt och bör främst gå till att höja välståndet i tredje världen. Tobinskatt kräver total global anslutning för att kapital och finanstransaktioner inte ska utnyttja länder utanför systemet. Skatten försämrar effektiviteten i ekonomin, men spekulationen stoppas inte eftersom vinsterna är större än skatterna. Privat sjukvårdsförsäkring Privata sjukvårdsförsäkringar ska kunna komplettera den offentliga sjukvården Privata sjukvårdsförsäkringar Antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökade i början av 2000-talet som en följd av problem i vården. Utvecklingen speglar ökade förväntningar hos många företag och privatpersoner. Man vill ha vård snabbt - även för enkla åkommor. Den privata sjukvårdsförsäkringen gör att patienten får vård snabbt och den offentliga vården blir avlastad. Privat finansierad vård är redan ett viktigt inslag i svensk sjukvård, men behöver bli det i ännu högre utsträckning. Vården ska finansieras gemensamt via skattsedeln och vara behovsstyrd - inte beroende av hur tjock plånboken är. Den som har störst behov ska få vård först och den vars behov är mindre får vänta tills den akut sjuke fått vård. Gratis museum Statliga museer ska ha fri entré Fri entré till statliga museer Den fria entrén vid statliga museer, som infördes den 1 januari 2005, blev ekonomiskt och publikt en av de mer omfattande kulturpolitiska reformerna under senare år. Studier visar att reformen kom att öppna museer för nya besökare. Fri entré till statliga museer öppnar våra kulturinstitutioner för en bredare allmänhet och medverkar därmed till ökad kunskap och en mer jämlik tillgång till vår gemensamma historia och konst. Staten ska inte med skattemedel stå för fri entré till evenemang för vuxna och på så sätt subventionera vissa kulturaktiviteter. Det är bättre att hålla skatterna låga så att människor själva har råd att välja kulturaktiviteter. Euro Sverige ska snarast införa euro Euro Vid folkomröstningen 2003 röstade en klar majoritet nej till att införa EU:s gemensamma valuta euro. I dag har närmare hälften av EU:s medlemsstater Euron som valuta. Sverige ska tillhöra kärnan av EU:s länder, vilket kräver att vi också accepterar den gemensamma valutan. Att stå utanför valutaunionen med en egen liten valuta ökar vår utsatthet och de ekonomiska risker det medför. Sverige har visat att det går att stå utanför EU:s gemensamma valuta och samtidigt vara en ledande EU-stat. Den senaste ekonomiska lågkonjunkturen visar att vi klarar oss bra med en egen valuta. Vargjakt Licensjakt på varg ska tillåtas Licensjakt på varg Riksdagen har godkänt en vargstam på totalt 210 vargar i Sverige. Naturvårdsverket tillät licensjakt på 27 vargar i Dalarnas, Gävleborgs, Västra Götalands, Värmlands och Örebro län från den 2 januari 2010 i syfte att få ner antalet vargar. Vargen utgör ett hot mot tamdjur på landsbygden, förstör människors inkomstmöjligheter och får många att känna oro. Vargstammen lider dessutom av inavel. Licensjakt behövs för att förhindra utbredning av sjuka vargar. Licensjakten innebär ett kraftigt angrepp på en hotad djurstam. När vi nu har utrotat tio procent av vår vargstam, vad ska vi då säga om Indien gör detsamma mot tigrarna, Japan mot valarna eller Australien mot vithajen? Värnskatten Värnskatten ska avskaffas Värnskatten Som en del av de offentliga finansernas sanering infördes 1995 en särskild värnskatt, som innebar att den statliga skatten höjdes för högavlönade. Värnskatten avskaffades 1999, men ersattes direkt av en ny extra statlig inkomstskatt på fem procent, kallad den nya värnskatten. Värnskatten missgynnar den som tar ett arbete med högre lön eller jobbar extra och skickar fel signal till den som vill satsa på en utbildning. Denna straffskatt ger inte staten mer än 6 miljarder per år. Med extra värnskatt bidrar de som tjänar mest och har störst förmåga med lite extra till en välfärd av hög kvalitet som når alla, vilket är särskilt viktigt i ett läge då klyftorna i samhället ökar. Könskvotering Det behövs en lag om kvotering i bolagsstyrelser Könskvotering i bolagsstyrelser Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men fortfarande är det betydligt vanligare med män än kvinnor i företagens bolagsstyrelser. Åtta av tio ledamöter i bolagsstyrelser är män. I Norge finns en lag om att 40 procent av ledamöterna ska vara kvinnor. Kvinnor är i praktiken utestängda från bolagens styrelser. Kvinnor måste kvoteras in i styrelserna om samhället ska kunna bli fullt jämställt och för att näringslivet bättre ska få tillgång till kvinnors kunskap och kompetens. Politiker ska riva hinder och bekämpa fördomar liksom könsdiskriminering, men inte detaljreglera hur företag rekryterar ledande personer. Så länge jämställdheten utvecklas åt rätt håll är det fel att tvinga företag. Buggning Buggning krävs för att bekämpa terrorism Buggning Sedan attentaten den 11 september 2001 har de flesta länder utökat befogenheterna för sina rättsapparater och polis för att offensivt motverka terrorism och kunna gripa och döma terrorister. Nya metoder krävs i kampen mot terrorism och för att öka enskildas säkerhet och trygghet. För att bekämpa en alltmer avancerad brottslighet krävs en flexibel rättsapparat som till exempel tillåter polisen att använda buggning och avlyssning. Polisens ökade befogenheter när det gäller spaning är på väg att leda oss in i ett övervakningssamhälle, som innebär att inte bara terrorister utan alla medborgare ska övervakas och registreras. I sådana samhällen sätts personlig frihet och integritet på undantag. Invandring Invandringen berikar Sverige Invandring Efter andra världskriget ökade arbetskraftsinvandringen till Sverige för att nå sin topp i slutet av 1960-talet. Sedan dess dominerar familje-, anhörig- och asylinvandring. En av fem svenskar har idag invandrarbakgrund. Invandring har alltid förekommit och utan människor från andra länder hade Sverige inte blivit en högt utvecklad nation. De senaste årens invandring från länder utanför Europa har lett till ett kulturellt rikare, mer pluralistiskt och öppet Sverige. Mångkultur och bristande respekt för det svenska kulturarvet har underminerat den svenska identiteten och sammanhållningen i vårt samhälle. På så sätt utgör den omfattande invandringen ett allvarligt hot mot Sveriges frihet och självständighet. Las för unga Fler unga kan få jobb om las ändras och regeln sist in först ut stryks Las för unga En av fyra under 25 år var arbetslös under 2009 enligt Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik. Nuvarande turordningsregler i lagen om anställningsskydd (las) säger ”sist in, först ut”. Småföretag med färre än tio anställda har rätt att göra undantag för två personer. Nuvarande regler i las, sist in först ut, har skapat en stel situation på arbetsmarknaden, låst fast människor vid sina jobb och försvårat för företagare att anställa unga som kan fylla på företagen med ny kraft och fräscha kunskaper. LAS och principen sist in först ut är mycket sällan orsak till ungdomsarbetslöshet. Utvärderingar visar att ett fåtal drabbas på grund av reglerna. Företagare som vill slopa las vill rasera tryggheten för att kunna välja och vraka bland folk. Föräldraförsäkring Individualiserad föräldraförsäkring ökar jämställdheten Föräldraförsäkring Kvinnor stannar oftare än män hemma för att ta hand om familjens små barn. Den stora majoriteten män tar bara ut de öronmärkta pappamånaderna, medan en tredjedel inte tar ut någon föräldraledighet alls. Individualiserad föräldraförsäkring skulle innebära att män kan ta lika stort ansvar som kvinnor för barnen - och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärks. Lika delning av föräldraförsäkringen skulle minska orättvisorna mellan män och kvinnor. Individualiserad föräldraförsäkring innebär ett slags kvotering. Politiker ska inte styra hur människor löser förhållanden inom familjen. Familjerna vet vad som passar deras barn bäst och det är föräldrarnas ansvar att bestämma sin barnomsorg. Hushållsnära tjänster Avdraget för hushållsnära tjänster ska avskaffas Hushållsnära tjänster Avdraget för hushållsnära tjänster, av kritikerna kallade ”pigjobb”, minskar skatten motsvarande 50 procent av arbetskostnaden, dock med högst 50 000 kronor under ett beskattningsår. Tjänsterna kan gälla till exempel städning, barnpassning och lättare trädgårdsarbete. De så kallade pigjobben leder till djupare klassklyftor och gynnar välbeställda. Det är de tio rikaste procenten som köper nästan hälften av tjänsterna. På så sätt får den rikaste delen av befolkningen en statlig subvention. Avdraget behövs för att motverka svartarbete och öka sysselsättningen. Jobben ger ungdomar och nyanlända en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Andra får en chans att starta eget företag. Nedladdning Det ska vara förbjudet att för eget bruk fritt ladda ner upphovsrättsskyddat material från Internet Nedladdning Internets utveckling innebär att piratkopieringen ökar och att det är enklare och billigare att hitta, ladda ner och dela exempelvis film och musik . En stor del av materialet som fildelas är upphovsrättsskyddat och görs tillgängligt utom upphovsrättsägarens kontroll och utan ersättning till denne. Upphovsrätten ger exempevis författare och producenter möjlighet till ersättning för arbete. Helt fri och tillåten fildelning hotar allt konstnärligt arbete och hela företagssektorer. Fildelning används framförallt för att sprida skräp. Internet är skapat för att dela filer mellan användare och därmed sprida kunskap. Omvärlden måste anpassas och nya sätt att tjäna pengar utvecklas. Kriminaliserad fildelning stämplar hela generationer som kriminella. Sjukförsäkring Sjukförsäkringen ska vara tidsbegränsad Sjukförsäkring Tidsbegränsningen i sjukförsäkringen innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga prövas med jämna mellanrum av läkare. Efter en längre sjukskrivningstid (max 1,5 år) upphör försäkringen att gälla. Då finns andra ersättningar, till exempel A-kassa eller så kallad aktivitetsersättning. Målet är att fler ska komma tillbaka till arbetslivet. Många riskerar att fastna i ett utanförskap med en alltför generös sjukförsäkring. Det ska löna sig att arbeta och det är viktigt att alla som kan arbeta får göra en insats. Alternativ kan vara jobb anpassad till arbetsförmågan. Den som är sjuk kort eller lång tid har rätt till ersättning. Utförsäkring av sjuka ökar bara utanförskapet och gör sjuka människor till fuskare. Andra insatser, som rehabilitering och anpassning av arbetsplatser, är bättre. Betyg Betyg ska ges tidigt i skolan Betyg Sedan 2008 får eleverna betyg från årskurs sex. Betyg tidigt i grundskolan ger läraren förfinade verktyg att tidigt upptäcka både de begåvade och elever som behöver hjälp och stöd. Betyg är dåliga kunskapsmätare och mer verktyg för sortering. Barn ska inte börja livet med att bli värderade utifrån en bokstav eller en siffra. Grön skatteväxling Gröna skatter behövs för att förbättra miljön Grön skatteväxling Grundidén med grön skatteväxling är att höja skatter på miljöfarlig verksamhet och att använda intäkterna till att sänka skatter på framför allt arbete. Skatteväxlingen 2001-2006 innebar en höjning av skatt på främst koldioxid och energi med 16,7 miljarder kronor. Samhällets och industrins inriktning måste ställas om till att inte skada eller tära på långsiktiga resurser. Skattesystemet är ett utmärkt verktyg för detta eftersom hushåll och företag kan kompenseras för ökade miljöskatter, så att det totala skattetrycket inte ökar. Fördelningspolitiskt missgynnar en grön skatteväxling människor på landsbygden. Storstädernas höginkomsttagare lägger 7 procent av inkomsten på el, uppvärmning och drivmedel. För hushåll med låga inkomster i landsorten är motsvarande siffra det dubbla. Alkoholmonopolet Alkoholmonopolet ska avskaffas Alkoholmonopolet Som medlem i EU har Sverige tvingats ändra reglerna för import av alkohol, däremot har monopolet och Systembolaget kunnat behållas. Ett stort problem med Systembolaget och alkoholmonopolet är olaglig försäljning och smuggling i den begränsade tillgänglighetens spår. Sådan brottslighet tar mycket av samhällets resurser i anspråk. Människor kan själva bestämma sina alkoholvanor. Systembolaget finns delvis för att hålla nere konsumtionen och motverka alkoholskador. Ett stort antal olyckor, sjukdomstillstånd, misshandlar och annan brottslighet är kopplad till alkohol. De skadliga effekterna och samhällskostnaden ökar med ökad tillgänglighet. Förmögenhetsskatten Förmögenhetsskatten ska återinföras Förmögenhetsskatten Den förmögenhetsskatt som avskaffades 2007 togs ut av privatpersoner, vissa stiftelser och ideella föreningar. Som förmögenhet räknades värdet av tillhörigheter såsom sparande, fastigheter och fordon. Skatten var 1,5 procent av den del som översteg 1,5 miljoner kronor (ensamstående), och 3 miljoner (gifta). Klyftorna har ökat de senaste decennierna. Personer med stora inkomster och förmögenheter ska solidariskt betala sin del till samhället. Den tidigare förmögenhetsskatten inbringade sex-sju miljarder kronor varje år till den gemensamma välfärden. Förmögenhetsskatten innebar orättvisor och en stor kontrollapparat, men små intäkter för staten. Allvarligast var att skatten bidrog till en kapitalflykt som missgynnade näringslivets utveckling. I bland annat Finland och Danmark har skatten avskaffats av just sådana skäl. Friskolor Det behövs en lag som begränsar antalet friskolor Friskolor Sedan början av 1990-talet har antalet friskolor ökat kraftigt och det finns nu närmare 4 000 skolor inklusive förskolorna. Ungefär tio procent av alla elever går i friskolor, vilket motsvarar drygt 150 000 elever. Den kraftiga ökningen av antalet friskolor hotar den kommunala skolan. När skolpengen flyttas från kommuners skolor till friskolor, och när de bästa lärarna lämnar kommunens skolor för friskolor, riskerar kvarvarande elever att få undermålig utbildning. Friskolorna erbjuder speciell pedagogik som tar hänsyn till alla elever. Samtidigt är friskolorna mindre, vilket medför en bra studiemiljö. Ökad trivsel och pedagogisk stimulans ger bättre studieresultat. Friskolor behövs som konkurrent till kommunala skolor. Jobbskatteavdraget Jobbskatteavdraget bör avskaffas Jobbskatteavdraget Skatteavdraget gäller för den som arbetar, däremot inte den som är pensionär eller har a-kassa, sjukersättning, föräldraersättning osv. Tanken är att stimulera fler att arbeta och att arbeta längre, vilket ska gynna vår tillväxt. Jobbavdraget omfördelar på ett orättvist sätt resurser från arbetslösa och sjuka till dem som har arbete. Pension borde ge rätt till jobbskatteavdrag eftersom pension är uppskjuten lön. Jobbavdraget ökar effektivt skillnaderna mellan människor i arbete och den som får pension, sjukförsäkring eller a-kassa. Detta är en del av arbetslinjen och ökar viljan att söka arbete. Turkiet och EU Turkiet bör bli medlem i EU Turkiet och EU EU och Turkiet har en tullunion och Turkiet är ett kandidatland som förhandlar om medlemskap. Turkiet uppfyller ännu inte kriterierna för demokrati och marknadsekonomi. Andra centrala frågor är bristen på mänskliga rättigheter och Cyperns självständighet. De senaste årens EU-utvidgning har bidragit till att människor som nyligen levde i diktaturer nu kan leva i demokrati, fred och frihet. Östutvidgningen har gjort vår omvärld säkrare. Historien visar att kandidatländer är benägna till reformer för att uppfylla EU:s medlemskrav. Turkiet hör inte hemma i Europa av kulturella, geografiska och religiösa skäl. EU:s gemensamma beslutsfattande försvåras eftersom ett så stort land måste få stort politiskt inflytande. Turkiet har långt kvar innan kraven på demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är uppfyllda. Uranbrytning Uranbrytning ska tillåtas i Sverige Uranbrytning Uran är ett grundämne, en mycket tung metall, som används som bränsle i våra kärnreaktorer. Sverige har stora mängder uran i berggrunden. Uranbrytning är formellt inte förbjuden, men lokala veton har stoppat brytningen sedan 1970-talet. Sverige kan ha 15 procent av världens uran. Brytning är intressant inför en global satsning på kärnkraft och stigande uranpriser. Sverige lämpar sig för brytning eftersom vi har en stark miljölagstiftning och miljösäker brytning. Uranbrytning är mycket miljöförstörande och riskabelt för arbetare och befolkning. Ett ton malm ger normalt mellan 200 g och 2 kg natururan. Avfallet innehållerkemikalier, tungmetaller och 90 procent av den ursprungliga radioaktiviteten. Papperslösa Papperslösa ska få fri vård Papperslösa Asylsökande, gömda och papperslösa personer har endast möjlighet att få akut vård i Sverige. De måste dessutom på egen hand betala de faktiska kostnaderna för vården. Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Särbehandlingen i vården gör att människor drabbas av onödigt lidande och tar onödiga risker. Vårdpersonal tvingas i strid mot sin yrkesetik sortera patienter i olika kategorier. Papperslösa har samma rätt till vård som andra icke-medborgare som inte är folkbokförda i Sverige. De nekas inte vård vid akut sjukdom, men har inte och ska inte ha rätt till kostnadsfri vård. Inte heller medborgare från andra icke-EU-länder får sin vård subventionerad av svenska staten. Monarkin Monarkin ska avskaffas Monarkin Sverige är en av världens äldsta monarkier, men enligt grundlagen har inte innehavaren av tronen, som är landets statschef, någon politisk makt utan enbart ceremoniella uppgifter. Monarkin är omodern och odemokratisk. I ett demokratiskt samhälle är det inte rimligt att låta någon födas till en maktställning eller låta offentliga uppdrag gå i arv. Monarkin är en folkligt förankrad stark nationell symbol som tre av fyra svenskar vill behålla. Kungahuset är en stor tillgång för Sverige och svensk export. Välj de tre viktigaste frågorna Du har nu tagit ställning till 25 påståenden. Nu vill vi att du markerar de tre påståenden som du anser viktigast för dig när du ska ta ställning till vilket parti du ska rösta på i valet 2010. Religiösa friskolor Religiösa friskolor bör förbjudas Religiösa friskolor Av cirka 500 fristående grundskolor är 60 konfessionella, alltså bekännelsetrogna till en religion. 50 är kristna, 15 islamska och två är judiska. Konfessionella friskolor bör inte stöttas av staten. Barnen i religiösa skolor tvingas in i en osjälvständig religiös föreställningsvärld och hindras från att utveckla personliga ställningstaganden, vilket begränsar deras möjligheter att i framtiden tänka fritt och självständigt. Det handlar om mångfald, tolerans och några tusen elevers rätt, med stöd av Europakonventionen, att gå i friskolor drivna av religiösa huvudmän. Det är bättre att skärpa kontrollen av dessa skolor än att slopa ekonomiska bidrag och förlora mojligheten till insyn. Betyg Betyg ska ges tidigt i skolan Betyg Sedan 2008 får eleverna betyg från årskurs sex. Betyg tidigt i grundskolan ger läraren förfinade verktyg att tidigt upptäcka både de begåvade och elever som behöver hjälp och stöd. Betyg är dåliga kunskapsmätare och mer verktyg för sortering. Barn ska inte börja livet med att bli värderade utifrån en bokstav eller en siffra. Högskolebehörighet Alla gymnasieprogram bör leda till högskolebehörighet Högskolebehörighet Dagens gymnasieelever ska vara yrkesverksamma till mitten av 2050-talet. Allt tyder på att de kommer att behöva bättre kunskaper, ännu starkare förmåga till anpassning och större lust till förnyelse än tidigare generationer. Däremot är politikerna inte överens om hur eleverna bäst lägger grunden till sina kunskaper. Att rusta unga för en kvalificerad arbetsmarknad, liksom målet att 50 procent ska studera vidare, kräver högskolebehörighet för alla. Det ger en bra start och gör det möjlighet för alla att läsa vidare utan att tvingas komplettera med nya kurser senare i livet. Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasiet, men fyra av tio når inte gymnasieskolans mål. Situationen är värst på yrkesprogrammen där drygt hälften hoppar av eller slås ut av kraven. Alla kan inte bli akademiker vilket kräver bra yrkesutbildningar. Stökiga elever Stökiga elever ska kunna flyttas från en skola även mot elevens och föräldrarnas vilja Stökiga elever Rektorn får stänga av en bråkig grundskoleelev från ordinarie undervisning under viss tid om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Ordning och reda i skolan kräver tydliga regler. I första hand tjänar eleverna på ordning och reda. Lärare och rektorer måste därför ha befogenheter att upprätthålla ordning och kunna vidta åtgärder vid en ohållbar situation. Skolan är till för alla. Att stänga av elever på grundskolenivå, där utbildningen är obligatorisk, är orimligt. Stökiga elever behöver hjälp, stöd och mer undervisningstid. De ska inte få driva runt, de ska vara i skolan under uppsikt. Statlig finansiering Staten bör finansiera skolan Statlig finansiering Sedan skolan kommunaliserades 1989 avgör enskilda kommuner hur mycket pengar som ska satsas på skolan. Statens uppgift är att bestämma innehållet i skolan och kontrollera att målen nås genom att Skolverket kunskapstestar eleverna. Kommunaliseringen har ökat ojämlikheten mellan olika kommuner och skolor. Sverige har inte längre en likvärdig skola. För att alla elever ska få en likvärdig skolgång bör staten ta ansvar för skolans finansiering. Staten ska inte tafsa på den kommunala självstyrelsen, och det är en kommunal angelägenhet att sköta skolan. Lokala politiker finns nära medborgarna, skolan och lärarna och vet bäst vad eleverna behöver och vilka satsningar som bör göras. Friskolor Det behövs en lag som begränsar antalet friskolor Friskolor Sedan början av 1990-talet har antalet friskolor ökat kraftigt till närmare 4 000 skolor, inklusive förskolorna. Ungefär nio procent av grundskoleeleverna och 17 procent av gymnasieeleverna går i friskolor. Det motsvarar drygt 150 000 av 1,5 miljoner elever. Den kraftiga ökningen av antalet friskolor hotar den kommunala skolan. När pengar, elever och de bästa lärarna lämnar kommunens skolor för friskolor riskerar kvarvarande elever att få undermålig utbildning. På så sätt medverkar friskolor till ett ojämlikt utbildningssystem. Friskolorna erbjuder speciell pedagogik som tar hänsyn till alla elever. Ökad trivsel och pedagogisk stimulans ger många gånger bättre studieresultat. Friskolorna behövs för att öka möjligheterna för alla elever och som kraftfull konkurrent till de kommunala skolorna. Skriftliga omdömen Skriftliga omdömen från årskurs ett i grundskolan ökar måluppfyllelsen Skriftliga omdömen Samtliga elever i grundskolan får skriftlig information, som kan vara betygsliknande, sedan höstterminen 2008. Syftet är att ge föräldrar och elever skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Informationen ges varje termin och hur den utformas bestäms lokalt på varje skola. Skriftliga omdömen om elevens färdigheter och situation i skolan ger tillsammans med utvecklingssamtalet med eleven och föräldrar värdefull och fullt tillräcklig information om till exempel vad eleven behöver förändra och förbättra. Det är inget fel på skriftlig information om den är anpassad till elevens ålder och mognad och ger insiktsfull information om elevens situation. Nuvarande regler om skriftlig information syftar enbart till att smygvägen införa betyg redan i årskurs ett. Lärarlegitimation En lärarlegitimation bör införas Lärarlegitimation En lärarlegitimation med tydliga bestämmelser om vad som ska krävas för att undervisa elever i olika årskurser och ämnen planeras. Legitimationen ska ställa särskilda krav och ska inte behöva omfatta alla lärare. Genom att förse lärare med legitimation blir läraryrket erkänt som profession. Lärare ges en kvalitetsstämpel och blir legitimerade likt advokater, läkare, revisorer och psykologer. Det kommer att höja yrkets status. Att skapa nya skrån och låsa in lärarna i sådana rimmar illa med dagens moderna och föränderliga samhälle. De pengar som satsas på lärarlegitimation borde snarare användas för att öka kvaliteten på lärarutbildningarna. Vinst Det behövs en lag som förhindrar att skolor drivs i vinstsyfte Vinst I dag kan skolor ha offentliga eller privata ägare. Fyra koncerner dominerar den privata marknaden. Totalt kostar utbildningssystemet 110 miljarder kronor. Av dessa går 13 miljarder kronor till friskolor. Drygt var fjärde friskolekrona betalas till de fyra dominerande koncernerna. Att ägarna till friskolor kan ta ut vinst betyder att alla de skattepengar som är avsedda för skolan faktiskt inte går till undervisningen, eleverna och lärarna. I stället för att användas till att förbättra för eleverna och till exempel den kommunala skolan, hamnar en del i aktieägares fickor. Det väsentliga är utbildningens kvalitet och att skolans huvudmän klarar kvalitetskraven. Varje skola ska granskas kritiskt och uppfylla samma höga krav. Användningen av eventuella vinster är inget som behöver regleras. Stänga skolor Skolor som inte klarar kvalitetskraven ska kunna stängas Stänga skolor Skolverkets granskningar och utvärderingar syftar till att garantera alla elevers rätt till en god utbildning. När allvarliga brister upptäcks på en fristående skola kan Skolverket dra in skolans tillstånd. Inga barn ska behöva gå i undermåliga skolor. Oavsett om det är en kommunal eller fristående skola som inte klarar att hålla godtagbar kvalitet ska den kunna stängas med motiveringen att alla elever i Sverige har rätt till bra utbildning. Stängda skolor drabbar eleverna hårt och de praktiska problem som uppstår för elever, föräldrar och samhället kommer att bli mycket omfattande. I stället för att stänga skolor bör extra resurser satsas på att åtgärda problem. Välj de två viktigaste frågorna Du har nu tagit ställning till 10 påståenden. Nu vill vi att du markerar de två påståenden som du anser viktigast för dig när du ska ta ställning till vilket parti du ska rösta på i valet 2010.