Facit till SvD:s valkompass

Uppdatering 5 september 17.00:
Ta inte valkompasserna på för stort allvar! Jag förklarar varför i det här inlägget.

Uppdaterat 18 juni 17.30. Nu har även DN ett partitest. Facit här.
Uppdaterat 26 maj 13.00. OBS! Nya frågor, nytt inlägg.
Uppdaterat 24 maj 14.15. Facit till vård- samt skolkompassen.
Uppdaterat 21 maj 17.50. Facit till GP:s gamla valkompass.
Uppdaterat 21 maj 14.00. Det finns ingen »knäckt kod«.
Uppdaterat 20 maj 20.00. Tommy Möller svarar på kritiken.

Det är flera bloggare som ställt sig frågande till hur SvD/TT Spektras valkompass egentligen är funtad. Eva-Lena Jansson undrar om man kan bli Socialdemokrat, Johan Ulvenlöv undrar också, Anders S Lindbäck undrar om man kan bli Piratpartist, Johan Pettersson tycker frågorna är konstiga, Peter på Röda Berget vill ha kompassen stängd snarast, Signe "Yamiko" Rocklin noterar att vare sig hon eller Rick Falkvinge själv kan bli Piratpartist, Peter Andersson känner sig inte som någon Vänsterpartist, Tianmi kallar kompassen för förljugen, Per Ankersjö själv och flera av hans partikamrater misslyckas med att bli centerpartister och på Makthavare.se har någon gjort ett mera utförligt prov.

I vanliga fall så pingar jag inte en massa olika bloggar genom att länka dem på det här sättet, om det inte är vad de skrivit som jag behandlar. Jag gör heller aldrig sådana där andra bloggar om samma ämne-listor i slutet av mina inlägg. Det är kanske kontraproduktivt om man vill nå så många som möjligt, men jag länkar hellre relevant än lättfotat.

Den här gången tycker jag mig ändå ha en bra ursäkt att frångå den principen.

Med hjälp av ett par listiga program tog jag nämligen reda på ungefär hur partikompassen fungerar, och kan därför presentera ett nästan komplett facit här. Testet går till så att man får svara på om man sympatiserar, sympatiserar helt, är emot eller är helt emot 25 olika påståenden. Beroende på hur man svarar samlar man partipoäng.

I slutet av testet får man välja ut de tre frågor man anser har störst betydelse för hur man kommer att rösta. En sak jag inte tagit reda på är hur resultatet påverkas av vad man väljer för frågor här, men det kan säkert någon annan göra. Inte heller om olika partiers poäng väger olika mycket har jag kunnat reda ut; det är till exempel inte möjligt att få lika många piratpoäng som det är möjligt att få moderatpoäng, hur man än svarar. Rimligtvis borde därför Piratpartiets poäng vara mera värda.

Kompassens själva utformning tycks annars missgynna Piratpartiet, eftersom man inte får göra färdigt det om man svarar Vet ej på fler än 5 frågor. I de allra flesta frågorna står ju Piratpartiet samtidigt utan politik.

Nå väl. Här följer valkompassens frågor, samt hur många poäng per parti man får beroende på hur man svarar. Sist i inlägget lägger jag även en länk till källfilen, alltså den data som testet bygger på och som jag hämtat informationen från. Eftersom det var rätt många frågor, så automatiserade jag processen att formatera dem i tabeller så som nedan. Med andra ord finns det gott om utrymme för misstag, så om något verkar skumt eller rentav helt åt skogen fel, lämna gärna en kommentar så att jag kan kolla upp det och uppdatera inlägget.

Mycket nöje!

1. Nato-operationer

Påstående: Sverige ska delta i Nato-ledda militära operationer som exempelvis i Afghanistan.

Mer information: Sverige har ett nära samarbete med Nato, i första hand inom det individuella partnerskapsprogrammet (IPP). De viktigaste områdena är säkerhetssamarbete, krishantering, fredsbevarande samarbete och civil beredskapsplanering. Sverige har samarbetat med Nato i bland annat Kosovo och Afghanistan.

Argument för: Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och internationell krishantering och får ofta leda FN-stödda fredsbevarande aktioner. Sverige ska delta för att agera för fred och säkerhet.

Argument emot: Vårt eget militära försvar ska i första hand försvara Sverige. Vårt deltagande i internationella uppdrag ska utgå från ett klart FN-beslut. Ger vi oss in i olika konflikter riskerar vi att bli en del av konflikten i stället för en del av lösningen.

2. Global skatt

Påstående: En global skatt ska motverka valutaspekulation.

Mer information: Ekonomiprofessorn och Nobelpristagaren James Tobin har föreslagit en skatt på valutatransaktioner för att minska spekulation och stabilisera valutasystemet. En sådan skatt kan också fungera som ett verktyg för att omfördela pengar från rika till fattiga länder.

Argument för: En Tobinskatt skulle motverka kortsiktig spekulation i utländska valutor och därmed mildra hot mot enskilda länders valutor. Intäkterna från en global skatt ska användas internationellt och bör främst gå till att höja välståndet i tredje världen.

Argument emot: Tobinskatt kräver total global anslutning för att kapital och finanstransaktioner inte ska utnyttja länder utanför systemet. Skatten försämrar effektiviteten i ekonomin, men spekulationen stoppas inte eftersom vinsterna är större än skatterna.

3. Privat sjukvårdsförsäkring

Påstående: Privata sjukvårdsförsäkringar ska kunna komplettera den offentliga sjukvården.

Mer information: Antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökade i början av 2000-talet som en följd av problem i vården. Utvecklingen speglar ökade förväntningar hos många företag och privatpersoner. Man vill ha vård snabbt – även för enkla åkommor.

Argument för: Den privata sjukvårdsförsäkringen gör att patienten får vård snabbt och den offentliga vården blir avlastad. Privat finansierad vård är redan ett viktigt inslag i svensk sjukvård, men behöver bli det i ännu högre utsträckning.

Argument emot: Vården ska finansieras gemensamt via skattsedeln och vara behovsstyrd – inte beroende av hur tjock plånboken är. Den som har störst behov ska få vård först och den vars behov är mindre får vänta tills den akut sjuke fått vård.

4. Gratis museum

Påstående: Statliga museer ska ha fri entré.

Mer information: Den fria entrén vid statliga museer, som infördes den 1 januari 2005, blev ekonomiskt och publikt en av de mer omfattande kulturpolitiska reformerna under senare år. Studier visar att reformen kom att öppna museer för nya besökare.

Argument för: Fri entré till statliga museer öppnar våra kulturinstitutioner för en bredare allmänhet och medverkar därmed till ökad kunskap och en mer jämlik tillgång till vår gemensamma historia och konst.

Argument emot: Staten ska inte med skattemedel stå för fri entré till evenemang för vuxna och på så sätt subventionera vissa kulturaktiviteter. Det är bättre att hålla skatterna låga så att människor själva har råd att välja kulturaktiviteter.

5. Euro

Påstående: Sverige ska snarast införa euro.

Mer information: Vid folkomröstningen 2003 röstade en klar majoritet nej till att införa EU:s gemensamma valuta euro. I dag har närmare hälften av EU:s medlemsstater Euron som valuta.

Argument för: Sverige ska tillhöra kärnan av EU:s länder, vilket kräver att vi också accepterar den gemensamma valutan. Att stå utanför valutaunionen med en egen liten valuta ökar vår utsatthet och de ekonomiska risker det medför.

Argument emot: Sverige har visat att det går att stå utanför EU:s gemensamma valuta och samtidigt vara en ledande EU-stat. Den senaste ekonomiska lågkonjunkturen visar att vi klarar oss bra med en egen valuta.

6. Vargjakt

Påstående: Licensjakt på varg ska tillåtas.

Mer information: Riksdagen har godkänt en vargstam på totalt 210 vargar i Sverige. Naturvårdsverket tillät licensjakt på 27 vargar i Dalarnas, Gävleborgs, Västra Götalands, Värmlands och Örebro län från den 2 januari 2010 i syfte att få ner antalet vargar.

Argument för: Vargen utgör ett hot mot tamdjur på landsbygden, förstör människors inkomstmöjligheter och får många att känna oro. Vargstammen lider dessutom av inavel. Licensjakt behövs för att förhindra utbredning av sjuka vargar.

Argument emot: Licensjakten innebär ett kraftigt angrepp på en hotad djurstam. När vi nu har utrotat tio procent av vår vargstam, vad ska vi då säga om Indien gör detsamma mot tigrarna, Japan mot valarna eller Australien mot vithajen?

7. Värnskatten

Påstående: Värnskatten ska avskaffas.

Mer information: Som en del av de offentliga finansernas sanering infördes 1995 en särskild värnskatt, som innebar att den statliga skatten höjdes för högavlönade. Värnskatten avskaffades 1999, men ersattes direkt av en ny extra statlig inkomstskatt på fem procent, kallad den nya värnskatten.

Argument för: Värnskatten missgynnar den som tar ett arbete med högre lön eller jobbar extra och skickar fel signal till den som vill satsa på en utbildning. Denna straffskatt ger inte staten mer än 6 miljarder per år.

Argument emot: Med extra värnskatt bidrar de som tjänar mest och har störst förmåga med lite extra till en välfärd av hög kvalitet som når alla, vilket är särskilt viktigt i ett läge då klyftorna i samhället ökar.

8. Könskvotering

Påstående: Det behövs en lag om kvotering i bolagsstyrelser.

Mer information: Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men fortfarande är det betydligt vanligare med män än kvinnor i företagens bolagsstyrelser. Åtta av tio ledamöter i bolagsstyrelser är män. I Norge finns en lag om att 40 procent av ledamöterna ska vara kvinnor.

Argument för: Kvinnor är i praktiken utestängda från bolagens styrelser. Kvinnor måste kvoteras in i styrelserna om samhället ska kunna bli fullt jämställt och för att näringslivet bättre ska få tillgång till kvinnors kunskap och kompetens.

Argument emot: Politiker ska riva hinder och bekämpa fördomar liksom könsdiskriminering, men inte detaljreglera hur företag rekryterar ledande personer. Så länge jämställdheten utvecklas åt rätt håll är det fel att tvinga företag.

9. Buggning

Påstående: Buggning krävs för att bekämpa terrorism.

Mer information: Sedan attentaten den 11 september 2001 har de flesta länder utökat befogenheterna för sina rättsapparater och polis för att offensivt motverka terrorism och kunna gripa och döma terrorister.

Argument för: Nya metoder krävs i kampen mot terrorism och för att öka enskildas säkerhet och trygghet. För att bekämpa en alltmer avancerad brottslighet krävs en flexibel rättsapparat som till exempel tillåter polisen att använda buggning och avlyssning.

Argument emot: Polisens ökade befogenheter när det gäller spaning är på väg att leda oss in i ett övervakningssamhälle, som innebär att inte bara terrorister utan alla medborgare ska övervakas och registreras. I sådana samhällen sätts personlig frihet och integritet på undantag.

10. Invandring

Påstående: Invandringen berikar Sverige.

Mer information: Efter andra världskriget ökade arbetskraftsinvandringen till Sverige för att nå sin topp i slutet av 1960-talet. Sedan dess dominerar familje-, anhörig- och asylinvandring. En av fem svenskar har idag invandrarbakgrund.

Argument för: Invandring har alltid förekommit och utan människor från andra länder hade Sverige inte blivit en högt utvecklad nation. De senaste årens invandring från länder utanför Europa har lett till ett kulturellt rikare, mer pluralistiskt och öppet Sverige.

Argument emot: Mångkultur och bristande respekt för det svenska kulturarvet har underminerat den svenska identiteten och sammanhållningen i vårt samhälle. På så sätt utgör den omfattande invandringen ett allvarligt hot mot Sveriges frihet och självständighet.

11. Las för unga

Påstående: Fler unga kan få jobb om las ändras och regeln sist in först ut stryks.

Mer information: En av fyra under 25 år var arbetslös under 2009 enligt Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik. Nuvarande turordningsregler i lagen om anställningsskydd (las) säger "sist in, först ut". Småföretag med färre än tio anställda har rätt att göra undantag för två personer.

Argument för: Nuvarande regler i las, sist in först ut, har skapat en stel situation på arbetsmarknaden, låst fast människor vid sina jobb och försvårat för företagare att anställa unga som kan fylla på företagen med ny kraft och fräscha kunskaper.

Argument emot: LAS och principen sist in först ut är mycket sällan orsak till ungdomsarbetslöshet. Utvärderingar visar att ett fåtal drabbas på grund av reglerna. Företagare som vill slopa las vill rasera tryggheten för att kunna välja och vraka bland folk.

12. Föräldraförsäkring

Påstående: Individualiserad föräldraförsäkring ökar jämställdheten.

Mer information: Kvinnor stannar oftare än män hemma för att ta hand om familjens små barn. Den stora majoriteten män tar bara ut de öronmärkta pappamånaderna, medan en tredjedel inte tar ut någon föräldraledighet alls.

Argument för: Individualiserad föräldraförsäkring skulle innebära att män kan ta lika stort ansvar som kvinnor för barnen – och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärks. Lika delning av föräldraförsäkringen skulle minska orättvisorna mellan män och kvinnor.

Argument emot: Individualiserad föräldraförsäkring innebär ett slags kvotering. Politiker ska inte styra hur människor löser förhållanden inom familjen. Familjerna vet vad som passar deras barn bäst och det är föräldrarnas ansvar att bestämma sin barnomsorg.

13. Hushållsnära tjänster

Påstående: Avdraget för hushållsnära tjänster ska avskaffas.

Mer information: Avdraget för hushållsnära tjänster, av kritikerna kallade "pigjobb", minskar skatten motsvarande 50 procent av arbetskostnaden, dock med högst 50 000 kronor under ett beskattningsår. Tjänsterna kan gälla till exempel städning, barnpassning och lättare trädgårdsarbete.

Argument för: De så kallade pigjobben leder till djupare klassklyftor och gynnar välbeställda. Det är de tio rikaste procenten som köper nästan hälften av tjänsterna. På så sätt får den rikaste delen av befolkningen en statlig subvention.

Argument emot: Avdraget behövs för att motverka svartarbete och öka sysselsättningen. Jobben ger ungdomar och nyanlända en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Andra får en chans att starta eget företag.

14. Nedladdning

Påstående: Det ska vara förbjudet att för eget bruk fritt ladda ner upphovsrättsskyddat material från Internet.

Mer information: Internets utveckling innebär att piratkopieringen ökar och att det är enklare och billigare att hitta, ladda ner och dela exempelvis film och musik . En stor del av materialet som fildelas är upphovsrättsskyddat och görs tillgängligt utom upphovsrättsägarens kontroll och utan ersättning till denne.

Argument för: Upphovsrätten ger exempevis författare och producenter möjlighet till ersättning för arbete. Helt fri och tillåten fildelning hotar allt konstnärligt arbete och hela företagssektorer. Fildelning används framförallt för att sprida skräp.

Argument emot: Internet är skapat för att dela filer mellan användare och därmed sprida kunskap. Omvärlden måste anpassas och nya sätt att tjäna pengar utvecklas. Kriminaliserad fildelning stämplar hela generationer som kriminella.

15. Sjukförsäkring

Påstående: Sjukförsäkringen ska vara tidsbegränsad.

Mer information: Tidsbegränsningen i sjukförsäkringen innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga prövas med jämna mellanrum av läkare. Efter en längre sjukskrivningstid (max 1,5 år) upphör försäkringen att gälla. Då finns andra ersättningar, till exempel A-kassa eller så kallad aktivitetsersättning. Målet är att fler ska komma tillbaka till arbetslivet.

Argument för: Många riskerar att fastna i ett utanförskap med en alltför generös sjukförsäkring. Det ska löna sig att arbeta och det är viktigt att alla som kan arbeta får göra en insats. Alternativ kan vara jobb anpassad till arbetsförmågan.

Argument emot: Den som är sjuk kort eller lång tid har rätt till ersättning. Utförsäkring av sjuka ökar bara utanförskapet och gör sjuka människor till fuskare. Andra insatser, som rehabilitering och anpassning av arbetsplatser, är bättre.

16. Betyg

Påstående: Betyg ska ges tidigt i skolan.

Mer information: Sedan 2008 får eleverna betyg från årskurs sex.

Argument för: Betyg tidigt i grundskolan ger läraren förfinade verktyg att tidigt upptäcka både de begåvade och elever som behöver hjälp och stöd.

Argument emot: Betyg är dåliga kunskapsmätare och mer verktyg för sortering. Barn ska inte börja livet med att bli värderade utifrån en bokstav eller en siffra.

17. Grön skatteväxling

Påstående: Gröna skatter behövs för att förbättra miljön.

Mer information: Grundidén med grön skatteväxling är att höja skatter på miljöfarlig verksamhet och att använda intäkterna till att sänka skatter på framför allt arbete. Skatteväxlingen 2001-2006 innebar en höjning av skatt på främst koldioxid och energi med 16,7 miljarder kronor.

Argument för: Samhällets och industrins inriktning måste ställas om till att inte skada eller tära på långsiktiga resurser. Skattesystemet är ett utmärkt verktyg för detta eftersom hushåll och företag kan kompenseras för ökade miljöskatter, så att det totala skattetrycket inte ökar.

Argument emot: Fördelningspolitiskt missgynnar en grön skatteväxling människor på landsbygden. Storstädernas höginkomsttagare lägger 7 procent av inkomsten på el, uppvärmning och drivmedel. För hushåll med låga inkomster i landsorten är motsvarande siffra det dubbla.

18. Alkoholmonopolet

Påstående: Alkoholmonopolet ska avskaffas.

Mer information: Som medlem i EU har Sverige tvingats ändra reglerna för import av alkohol, däremot har monopolet och Systembolaget kunnat behållas.

Argument för: Ett stort problem med Systembolaget och alkoholmonopolet är olaglig försäljning och smuggling i den begränsade tillgänglighetens spår. Sådan brottslighet tar mycket av samhällets resurser i anspråk. Människor kan själva bestämma sina alkoholvanor.

Argument emot: Systembolaget finns delvis för att hålla nere konsumtionen och motverka alkoholskador. Ett stort antal olyckor, sjukdomstillstånd, misshandlar och annan brottslighet är kopplad till alkohol. De skadliga effekterna och samhällskostnaden ökar med ökad tillgänglighet.

19. Förmögenhetsskatten

Påstående: Förmögenhetsskatten ska återinföras.

Mer information: Den förmögenhetsskatt som avskaffades 2007 togs ut av privatpersoner, vissa stiftelser och ideella föreningar. Som förmögenhet räknades värdet av tillhörigheter såsom sparande, fastigheter och fordon. Skatten var 1,5 procent av den del som översteg 1,5 miljoner kronor (ensamstående), och 3 miljoner (gifta).

Argument för: Klyftorna har ökat de senaste decennierna. Personer med stora inkomster och förmögenheter ska solidariskt betala sin del till samhället. Den tidigare förmögenhetsskatten inbringade sex-sju miljarder kronor varje år till den gemensamma välfärden.

Argument emot: Förmögenhetsskatten innebar orättvisor och en stor kontrollapparat, men små intäkter för staten. Allvarligast var att skatten bidrog till en kapitalflykt som missgynnade näringslivets utveckling. I bland annat Finland och Danmark har skatten avskaffats av just sådana skäl.

20. Friskolor

Påstående: Det behövs en lag som begränsar antalet friskolor.

Mer information: Sedan början av 1990-talet har antalet friskolor ökat kraftigt och det finns nu närmare 4 000 skolor inklusive förskolorna. Ungefär tio procent av alla elever går i friskolor, vilket motsvarar drygt 150 000 elever.

Argument för: Den kraftiga ökningen av antalet friskolor hotar den kommunala skolan. När skolpengen flyttas från kommuners skolor till friskolor, och när de bästa lärarna lämnar kommunens skolor för friskolor, riskerar kvarvarande elever att få undermålig utbildning.

Argument emot: Friskolorna erbjuder speciell pedagogik som tar hänsyn till alla elever. Samtidigt är friskolorna mindre, vilket medför en bra studiemiljö. Ökad trivsel och pedagogisk stimulans ger bättre studieresultat. Friskolor behövs som konkurrent till kommunala skolor.

21. Jobbskatteavdraget

Påstående: Jobbskatteavdraget bör avskaffas.

Mer information: Skatteavdraget gäller för den som arbetar, däremot inte den som är pensionär eller har a-kassa, sjukersättning, föräldraersättning osv. Tanken är att stimulera fler att arbeta och att arbeta längre, vilket ska gynna vår tillväxt.

Argument för: Jobbavdraget omfördelar på ett orättvist sätt resurser från arbetslösa och sjuka till dem som har arbete. Pension borde ge rätt till jobbskatteavdrag eftersom pension är uppskjuten lön.

Argument emot: Jobbavdraget ökar effektivt skillnaderna mellan människor i arbete och den som får pension, sjukförsäkring eller a-kassa. Detta är en del av arbetslinjen och ökar viljan att söka arbete.

22. Turkiet och EU

Påstående: Turkiet bör bli medlem i EU.

Mer information: EU och Turkiet har en tullunion och Turkiet är ett kandidatland som förhandlar om medlemskap. Turkiet uppfyller ännu inte kriterierna för demokrati och marknadsekonomi. Andra centrala frågor är bristen på mänskliga rättigheter och Cyperns självständighet.

Argument för: De senaste årens EU-utvidgning har bidragit till att människor som nyligen levde i diktaturer nu kan leva i demokrati, fred och frihet. Östutvidgningen har gjort vår omvärld säkrare. Historien visar att kandidatländer är benägna till reformer för att uppfylla EU:s medlemskrav.

Argument emot: Turkiet hör inte hemma i Europa av kulturella, geografiska och religiösa skäl. EU:s gemensamma beslutsfattande försvåras eftersom ett så stort land måste få stort politiskt inflytande. Turkiet har långt kvar innan kraven på demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är uppfyllda.

23. Uranbrytning

Påstående: Uranbrytning ska tillåtas i Sverige.

Mer information: Uran är ett grundämne, en mycket tung metall, som används som bränsle i våra kärnreaktorer. Sverige har stora mängder uran i berggrunden. Uranbrytning är formellt inte förbjuden, men lokala veton har stoppat brytningen sedan 1970-talet.

Argument för: Sverige kan ha 15 procent av världens uran. Brytning är intressant inför en global satsning på kärnkraft och stigande uranpriser. Sverige lämpar sig för brytning eftersom vi har en stark miljölagstiftning och miljösäker brytning.

Argument emot: Uranbrytning är mycket miljöförstörande och riskabelt för arbetare och befolkning. Ett ton malm ger normalt mellan 200 g och 2 kg natururan. Avfallet innehållerkemikalier, tungmetaller och 90 procent av den ursprungliga radioaktiviteten.

24. Papperslösa

Påstående: Papperslösa ska få fri vård.

Mer information: Asylsökande, gömda och papperslösa personer har endast möjlighet att få akut vård i Sverige. De måste dessutom på egen hand betala de faktiska kostnaderna för vården.

Argument för: Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Särbehandlingen i vården gör att människor drabbas av onödigt lidande och tar onödiga risker. Vårdpersonal tvingas i strid mot sin yrkesetik sortera patienter i olika kategorier.

Argument emot: Papperslösa har samma rätt till vård som andra icke-medborgare som inte är folkbokförda i Sverige. De nekas inte vård vid akut sjukdom, men har inte och ska inte ha rätt till kostnadsfri vård. Inte heller medborgare från andra icke-EU-länder får sin vård subventionerad av svenska staten.

25. Monarkin

Påstående: Monarkin ska avskaffas.

Mer information: Sverige är en av världens äldsta monarkier, men enligt grundlagen har inte innehavaren av tronen, som är landets statschef, någon politisk makt utan enbart ceremoniella uppgifter.

Argument för: Monarkin är omodern och odemokratisk. I ett demokratiskt samhälle är det inte rimligt att låta någon födas till en maktställning eller låta offentliga uppdrag gå i arv.

Argument emot: Monarkin är en folkligt förankrad stark nationell symbol som tre av fyra svenskar vill behålla. Kungahuset är en stor tillgång för Sverige och svensk export.

Källfil: XML-format.

Uppdatering 20.00. Tommy Möller, en av dem som varit med och utformat valkompassen, berättar i Svenska Dagbladet hur viktningen går till:

Hur har ni viktat frågorna?

– Vi har gjort viktningar utifrån hur vi bedömt partiernas inställning i sakfrågor. De grundar sig på partiprogram, hur partierna agerar i valrörelsen och i riksdagsarbetet – om de till exempel har drivit någon särskild fråga särskilt hårt. Det innebär att partier som tycker samma sak i samma fråga kan få olika värde i viktningen. Om man till exempel anser att det är viktigt att Sverige ska delta i NATO-ledda operationer så innebär det att man hamnar man högt på M och FP, medan S får ett lite lägre värde trots att de också är för. Detta eftersom det S inte har engagerat sig lika stark i den frågan.

– I slutet av testet sker sedan ännu en viktning när man får ange de tre viktigaste frågorna, då får man bonuspoäng som gynnar de partier som också tycker att de är viktiga.

Viktningen av själva frågorna är rimligtvis det jag kallar poäng i inlägget. Viktningen som görs mot slutet av testet, där man får välja de tre viktigaste frågorna, har jag som sagt inte tittat närmare på. Men vi fick ju reda på ungefär hur den fungerar här; antagligen multipliceras poängen från de här tre frågorna med någon siffra.

Han får också svara på kritiken att många tycker de får fel parti som resultat.

Varför tycker många att de får "fel" parti?

– Jag anser inte att det är fel på frågorna eller viktningen. Jag tror det beror på att deras åsikter i just de här sakfrågorna stämmer mer överens med ett annat parti än vad de själva "tycker". Men när man väljer är det andra saker som också vägs in, som känslomässig närhet och förtroende för partiet i en specifik fråga.

Bloggaren "Eva-Lena" undrar hur man kan bli Vänsterpartist i ett test där man svarar ja till NATO-ledda operationer, ja till euro/EMU och nej till sjukvård för papperslösa?

– Det låter konstigt, men det mest troliga är hon svarat vänsterpartistiskt i många andra frågor.

Det är inget bra svar. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har många svar gemensamt, med den skillnaden att det ger fler poäng för Vänsterpartiet än för Socialdemokraterna om man svarar så.

Ta till exempel fråga 25, om monarkin. Om man sympatiserar helt med att avskaffa monarkin så får man fem vänsterpoäng, men bara två sossepoäng. Samma förhållande gäller majoriteten av alla frågor. Elva av de tjugofem frågorna är annorlunda konstruerade. Det handlar först och främst om frågorna 18, 15, 13, 11 och 4 där partierna har likadan poängfördelning. Utslagsgivande blir därför bara frågorna 14, 9, 5 och 1, där tycker partierna olika, samt frågorna 22 och 17 vilka TT Spektra faktiskt verkar ha felprogrammerat. (Eller finns någon listig poäng med att göra dem sådär bakvänt?)

Uppdatering 21 maj 14.00. Missa inte Makthavare.se:s uppföljare av inlägget jag länkade tidigare: Därför blir du inte socialdemokrat eller pirat samt Kompasser och tester är viktiga.

Sedan vill jag förtydliga något. Jag har inte »knäckt« någon »kod«, vilket är ett uttryck som förekommer. Metoden jag använt är att köra valkompassen genom ett program som spottar ut en oerhört lång lista över vad som sker internt i programmet, alltså vad kompassen säger åt datorn att göra (visa bilder på skärmen och dylikt). Bland instruktionerna i listan fanns en webbadress till den datafil som innehåller frågorna och viktningarna av svaren. När man väl har den adressen, är det bara att surfa dit i webbläsaren och läsa. Allt står i klartext, eftersom SvD valt att använda XML-format till sina kompasser. Det är ungefär detsamma som HTML, alltså samma format som hemsidor och bloggar egentligen skrivs med. De går som bekant också att läsa med blotta ögat.

Det kanske är ett »knäck« i journalistisk bemärkelse, vad vet jag. Däremot är det inte fråga om att jag knäckt någon kod. Det finns ingen hemlig kod! Luras därför inte att tro att det handlar om dataintrång eller några andra källarsysslor.

Uppdatering 24 maj 14.15. Upptäckte på Facebook att även Läkartidningen använder en valkompass från TT Spektra. Den har en specifik uppsättning med tio frågor, utöver dem som finns i Svenska Dagbladets.

Även på Lärarnas Riksförbund finns en skolkompass, med tio extra frågor.

Eftersom jag inte vill spamma bloggen med nya inlägg fyllda av tråkiga data, så slänger jag in dem i det här redan alldeles för långa inlägget istället.

Vikterna på vårdkompassens unika frågor följer direkt. Du kan hoppa ned till skolkompassens vikter genom att klicka här.

Vårdkompassen

1. Privat sjukvårdsförsäkring

Påstående: Privata sjukvårdsförsäkringar ska kunna komplettera den offentliga sjukvården.

Mer information: Antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökade i början av 2000-talet som en följd av problem i vården. Utvecklingen speglar ökade förväntningar hos många företag och privatpersoner. Man vill ha vård snabbt - även för enkla åkommor.

Argument för: Den privata sjukvårdsförsäkringen gör att patienten får vård snabbt och den offentliga vården blir avlastad. Privat finansierad vård är redan ett viktigt inslag i svensk sjukvård, men behöver bli det i ännu högre utsträckning.

Argument emot: Vården ska finansieras gemensamt via skattsedeln och vara behovsstyrd - inte beroende av hur tjock plånboken är. Den som har störst behov ska få vård först och den vars behov är mindre får vänta tills den akut sjuke fått vård.

2. Vinst

Påstående: Privata vårdföretag ska kunna gå med vinst.

Mer information: Merparten av svensk vård finansieras av skattemedel och står under politisk kontroll för att garantera alla medborgare likvärdig vård. Det har blivit vanligare med privata aktörer och en debatt förs nu om vinsten från offentligt finansierade men privat drivna vårdinrättningar ska kunna tillfalla ägarna.

Argument för: Privata vårdföretag går med vinst för att de är välskötta och producerar god vård. Det är viktigt att ägare kan få avkastning på satsat kapital och att de själva kan besluta om vinsten.

Argument emot: Vinstintresset riskerar alltid att hamna i konflikt med kvalitetssatsningar. Skattemedel för sjukvård ska användas till en likvärdig vård för alla, de ska inte gå till vårdbolagens ägare.

3. Staten och kvaliteten

Påstående: Staten ska ta ett större ansvar för kvaliteten i vården.

Mer information: Ett förslag om nationell kvalitetscertifiering av svensk vård innebär att staten ska ta ett betydligt större ansvar än i dag för att upprätthålla likvärdig kvalitet och säkerhet i vården.

Argument för: Skillnaderna i vårdens kvalitet och säkerhet i Sverige är för stora och landstingens prioriteringar skiftar starkt på många områden. Alla ska ha rätt till samma vård oavsett var man bor.

Argument emot: Det kommunala självstyret är viktigt. Frågor som rör skatteuttag, organisation, tillgänglighet och service har landstingen ansvar för och det är ytterst en fråga för väljarna i respektive landsting att avgöra hur prioriteringarna ska göras.

4. Sjukförsäkring

Påstående: Sjukförsäkring ska vara tidsbegränsad.

Mer information: Tidsbegränsningen i sjukförsäkringen innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga prövas med jämna mellanrum av läkare. Målet med tidsbegränsningen är att fler ska komma tillbaka till arbetslivet.

Argument för: En alltför generös sjukförsäkring riskerar att cementera många i det utanförskap som sjukskrivning innebär och blir dessutom en stor kostnad för skattebetalarna.

Argument emot: Utförsäkring av sjuka är hjärtlös, ökar utanförskapet och gör sjuka människor till fuskare.

5. Apoteksreformen

Påstående: Apoteksmonopolet bör återinföras.

Mer information: Apoteksbolaget AB, numera Apoteket AB, bildades 1971 då ett statsägt monopolsystem infördes. Detta bröts upp 1 juli 2009, bland annat som en anpassning till EU:s regler. Reformen innebär fler apotek, att högkostnadsskyddet blir kvar och att receptfria läkemedel kan säljas i vanliga butiker.

Argument för: Avskaffandet av apoteksmonopolet leder till höjda priser och sämre service för dem som bor på glesbygden.

Argument emot: Omregleringen ger ökad tillgänglighet eftersom det blir fler apotek, generösare öppettider och bättre service.

6. Vård i annat EU-land

Påstående: Alla ska ha rätt att söka vård i ett annat EU-land utan förhandsbesked.

Mer information: Rätt till vård i ett annat EU-land kan stärka svenska patienters möjligheter, till exempel om vården i Sverige inte ges i rimlig tid. Frågan är om svenska patienter ska behöva kräva förhandsbesked från sitt hemlandsting för att få behandling och vård utomlands.

Argument för: Vården är en del av den fria rörligheten. Patienter ska kunna söka och få vård i ett annat europeiskt land utan förhandsbesked eftersom hemlandstinget ska betala. Detta är viktigt för att stärka patienträttigheterna.

Argument emot: Patienter måste ha förhandsbesked för att inte i efterhand riskera att hemlandstinget kräver betalning för vården. Utan förhandsbesked ökar orättvisorna eftersom de med goda tillgångar kan glida förbi vårdköerna.

7. Papperslösa

Påstående: Papperslösa bör få fri vård.

Mer information: Asylsökande, gömda och papperslösa personer har endast möjlighet att få akut vård i Sverige. De måste dessutom på egen hand betala de faktiska kostnaderna för vården.

Argument för: Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Särbehandlingen i vården gör att människor drabbas av onödigt lidande och tar onödiga risker. Vårdpersonal tvingas i strid mot sin yrkesetik sortera patienter i olika kategorier.

Argument emot: Papperslösa har samma rätt till vård som andra icke-medborgare som inte är folkbokförda i Sverige. De nekas inte vård vid akut sjukdom, men har inte och ska inte ha rätt till kostnadsfri vård. Inte heller medborgare från andra icke-EU-länder får sin vård subventionerad av svenska staten.

8. Vårdexport

Påstående: Sverige bör exportera mer vård.

Mer information: Svensk sjukvård har nått en hög grad av specialisering och kompetens inom flera avancerade områden, vilket gör att svensk sjukvård är eftertraktad utomlands. Inom flera områden undersöks nu möjligheterna att i större omfattning erbjuda vård till utländska patienter.

Argument för: Att patienter från hela världen, men framför allt från vårt närområde, söker sig hit stärker svensk sjukvård genom att forskningen gynnas och nya arbetstillfällen skapas inom vården, vilket stärker svensk ekonomi.

Argument emot: Svensk vård ska i första hand erbjudas svenska patienter. Export av sjukvård innebär att utländska patienter tar plats vid svenska sjukhus. Även om det sker mot betalning kan det bli aktuellt i stor skala först när köproblemen är lösta.

9. Omskärelse

Påstående: Svensk sjukvård ska erbjuda omskärelse enbart av medicinska skäl.

Mer information: I Sverige omskärs ett fyrtiotal judiska och tre tusen muslimska pojkar varje år. Ingreppet är fullt lagligt så länge det utförs av läkare eller om pojken är under två månader av särskilt utbildad omskärare som står under Socialstyrelsens tillsyn.

Argument för: Landstingen har hårt pressade budgetar och det finns verksamheter som är mer angelägna än omskärelse. Omskärelse bör dessutom utföras först när barnet kan fatta beslutet själv eftersom det är ett ingrepp som inte går att göra ogjort.

Argument emot: Omskärelse är ingen tom handling utan sker av hygieniska skäl som beskrivs i religionen. Utan sjukvårdens insats ökar risken att fler föräldrar vänder sig till någon som inte klarar ingreppet.

10. Stopplag

Påstående: Det behövs en stopplag för privatiseringar.

Mer information: Tidigare fanns en lag som satte stopp för privatiseringar av sjukhus. innebar bland annat att varje landsting skulle äga minst ett sjukhus och att inga universitetssjukhus fick säljas ut. Frågan är om denna lag, som avskaffades 2007, ska återinföras.

Argument för: Det går en gräns för privatiseringar vid sjukhusen eftersom dessa behövs för att landstingen ska kunna ta sitt ansvar för alla medborgare. De sex universitetssjukhusen är till exempel nationella angelägenheter med centrala roller i sjukvården.

Argument emot: Sverige ska ha en skattefinansierad välfärd av hög kvalitet. Tydliga och likvärdiga krav ska ställas på alla utförare. Driftsformerna får dock bli till självändamål och därför behövs ingen stopplag. Valfrihet skapar mångfald och ökar förutsättningarna för god kvalitet.

Källfil: XML-format.

Skolkompassen

1. Religiösa friskolor

Påstående: Religiösa friskolor bör förbjudas.

Mer information: Av cirka 500 fristående grundskolor är 60 konfessionella, alltså bekännelsetrogna till en religion. 50 är kristna, 15 islamska och två är judiska.

Argument för: Konfessionella friskolor bör inte stöttas av staten. Barnen i religiösa skolor tvingas in i en osjälvständig religiös föreställningsvärld och hindras från att utveckla personliga ställningstaganden, vilket begränsar deras möjligheter att i framtiden tänka fritt och självständigt.

Argument emot: Det handlar om mångfald, tolerans och några tusen elevers rätt, med stöd av Europakonventionen, att gå i friskolor drivna av religiösa huvudmän. Det är bättre att skärpa kontrollen av dessa skolor än att slopa ekonomiska bidrag och förlora mojligheten till insyn.

2. Betyg

Påstående: Betyg ska ges tidigt i skolan.

Mer information: Sedan 2008 får eleverna betyg från årskurs sex.

Argument för: Betyg tidigt i grundskolan ger läraren förfinade verktyg att tidigt upptäcka både de begåvade och elever som behöver hjälp och stöd.

Argument emot: Betyg är dåliga kunskapsmätare och mer verktyg för sortering. Barn ska inte börja livet med att bli värderade utifrån en bokstav eller en siffra.

3. Högskolebehörighet

Påstående: Alla gymnasieprogram bör leda till högskolebehörighet.

Mer information: Dagens gymnasieelever ska vara yrkesverksamma till mitten av 2050-talet. Allt tyder på att de kommer att behöva bättre kunskaper, ännu starkare förmåga till anpassning och större lust till förnyelse än tidigare generationer. Däremot är politikerna inte överens om hur eleverna bäst lägger grunden till sina kunskaper.

Argument för: Att rusta unga för en kvalificerad arbetsmarknad, liksom målet att 50 procent ska studera vidare, kräver högskolebehörighet för alla. Det ger en bra start och gör det möjlighet för alla att läsa vidare utan att tvingas komplettera med nya kurser senare i livet.

Argument emot: Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasiet, men fyra av tio når inte gymnasieskolans mål. Situationen är värst på yrkesprogrammen där drygt hälften hoppar av eller slås ut av kraven. Alla kan inte bli akademiker vilket kräver bra yrkesutbildningar.

4. Stökiga elever

Påstående: Stökiga elever ska kunna flyttas från en skola även mot elevens och föräldrarnas vilja.

Mer information: Rektorn får stänga av en bråkig grundskoleelev från ordinarie undervisning under viss tid om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Argument för: Ordning och reda i skolan kräver tydliga regler. I första hand tjänar eleverna på ordning och reda. Lärare och rektorer måste därför ha befogenheter att upprätthålla ordning och kunna vidta åtgärder vid en ohållbar situation.

Argument emot: Skolan är till för alla. Att stänga av elever på grundskolenivå, där utbildningen är obligatorisk, är orimligt. Stökiga elever behöver hjälp, stöd och mer undervisningstid. De ska inte få driva runt, de ska vara i skolan under uppsikt.

5. Statlig finansiering

Påstående: Staten bör finansiera skolan.

Mer information: Sedan skolan kommunaliserades 1989 avgör enskilda kommuner hur mycket pengar som ska satsas på skolan. Statens uppgift är att bestämma innehållet i skolan och kontrollera att målen nås genom att Skolverket kunskapstestar eleverna.

Argument för: Kommunaliseringen har ökat ojämlikheten mellan olika kommuner och skolor. Sverige har inte längre en likvärdig skola. För att alla elever ska få en likvärdig skolgång bör staten ta ansvar för skolans finansiering.

Argument emot: Staten ska inte tafsa på den kommunala självstyrelsen, och det är en kommunal angelägenhet att sköta skolan. Lokala politiker finns nära medborgarna, skolan och lärarna och vet bäst vad eleverna behöver och vilka satsningar som bör göras.

6. Friskolor

Påstående: Det behövs en lag som begränsar antalet friskolor.

Mer information: Sedan början av 1990-talet har antalet friskolor ökat kraftigt till närmare 4 000 skolor, inklusive förskolorna. Ungefär nio procent av grundskoleeleverna och 17 procent av gymnasieeleverna går i friskolor. Det motsvarar drygt 150 000 av 1,5 miljoner elever.

Argument för: Den kraftiga ökningen av antalet friskolor hotar den kommunala skolan. När pengar, elever och de bästa lärarna lämnar kommunens skolor för friskolor riskerar kvarvarande elever att få undermålig utbildning. På så sätt medverkar friskolor till ett ojämlikt utbildningssystem.

Argument emot: Friskolorna erbjuder speciell pedagogik som tar hänsyn till alla elever. Ökad trivsel och pedagogisk stimulans ger många gånger bättre studieresultat. Friskolorna behövs för att öka möjligheterna för alla elever och som kraftfull konkurrent till de kommunala skolorna.

7. Skriftliga omdömen

Påstående: Skriftliga omdömen från årskurs ett i grundskolan ökar måluppfyllelsen.

Mer information: Samtliga elever i grundskolan får skriftlig information, som kan vara betygsliknande, sedan höstterminen 2008. Syftet är att ge föräldrar och elever skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Informationen ges varje termin och hur den utformas bestäms lokalt på varje skola.

Argument för: Skriftliga omdömen om elevens färdigheter och situation i skolan ger tillsammans med utvecklingssamtalet med eleven och föräldrar värdefull och fullt tillräcklig information om till exempel vad eleven behöver förändra och förbättra.

Argument emot: Det är inget fel på skriftlig information om den är anpassad till elevens ålder och mognad och ger insiktsfull information om elevens situation. Nuvarande regler om skriftlig information syftar enbart till att smygvägen införa betyg redan i årskurs ett.

8. Lärarlegitimation

Påstående: En lärarlegitimation bör införas.

Mer information: En lärarlegitimation med tydliga bestämmelser om vad som ska krävas för att undervisa elever i olika årskurser och ämnen planeras. Legitimationen ska ställa särskilda krav och ska inte behöva omfatta alla lärare.

Argument för: Genom att förse lärare med legitimation blir läraryrket erkänt som profession. Lärare ges en kvalitetsstämpel och blir legitimerade likt advokater, läkare, revisorer och psykologer. Det kommer att höja yrkets status.

Argument emot: Att skapa nya skrån och låsa in lärarna i sådana rimmar illa med dagens moderna och föränderliga samhälle. De pengar som satsas på lärarlegitimation borde snarare användas för att öka kvaliteten på lärarutbildningarna.

9. Vinst

Påstående: Det behövs en lag som förhindrar att skolor drivs i vinstsyfte.

Mer information: I dag kan skolor ha offentliga eller privata ägare. Fyra koncerner dominerar den privata marknaden. Totalt kostar utbildningssystemet 110 miljarder kronor. Av dessa går 13 miljarder kronor till friskolor. Drygt var fjärde friskolekrona betalas till de fyra dominerande koncernerna.

Argument för: Att ägarna till friskolor kan ta ut vinst betyder att alla de skattepengar som är avsedda för skolan faktiskt inte går till undervisningen, eleverna och lärarna. I stället för att användas till att förbättra för eleverna och till exempel den kommunala skolan, hamnar en del i aktieägares fickor.

Argument emot: Det väsentliga är utbildningens kvalitet och att skolans huvudmän klarar kvalitetskraven. Varje skola ska granskas kritiskt och uppfylla samma höga krav. Användningen av eventuella vinster är inget som behöver regleras.

10. Stänga skolor

Påstående: Skolor som inte klarar kvalitetskraven ska kunna stängas.

Mer information: Skolverkets granskningar och utvärderingar syftar till att garantera alla elevers rätt till en god utbildning. När allvarliga brister upptäcks på en fristående skola kan Skolverket dra in skolans tillstånd.

Argument för: Inga barn ska behöva gå i undermåliga skolor. Oavsett om det är en kommunal eller fristående skola som inte klarar att hålla godtagbar kvalitet ska den kunna stängas med motiveringen att alla elever i Sverige har rätt till bra utbildning.

Argument emot: Stängda skolor drabbar eleverna hårt och de praktiska problem som uppstår för elever, föräldrar och samhället kommer att bli mycket omfattande. I stället för att stänga skolor bör extra resurser satsas på att åtgärda problem.

Källfil: XML-format.