Ni har kanske noterat tystnaden. I motsats till antagligen varenda politisk bloggare som befunnit sig här i Visby, så tog jag ledigt från skriverierna. Nu är det dock över, jag sitter i skuggan nere vid stranden och har tio timmar på mig innan färjan går.
Att hantera har jag en mångfald små idéer som jag ska försöka samla och förgrena på något vettigt sätt. Jag är ju nybörjare vad gäller politikerveckan.
Förhållandevis omedelbart insåg jag att det var meningslöst att försöka hålla samma tempo i nyhetsläsningen som jag gör annars. Därför tog jag helt ledigt från det, och ägnade tiden åt att ha kul med andra, äta glass, lyssna på floskler och gå på ett eller annat seminarium.
Och så har jag fotograferat massor, förstås. Knappt 1500 bilder rikare ska jag eventuellt börja gallra, välja och »framkalla« redan i dag. Några bilder finns redan i Flickr-flödet som du kan hitta i den bredare spalten här till höger.
Trots utebliven nyhetsbevakning har jag förstås ändå lyckats höra något av det mummelmediala svamlet. Jag har hört om sådant som Maud Olofsson som inte inte avgår efter valet, och om Sven Otto Littorin som inte inte avgått med anledning av att han inte inte har köpt sex. Framöver lyckas jag säkert skriva om det. I synnerhet vill jag få till något om Sven Otto-spektaklet. Jag gillar Paul Ronges analys av krishanteringen, så läs gärna den medan jag själv hinner ikapp.
I övrigt sammanfattar jag gärna Almedalen som följer. Under en sommarvecka trängs de som kallas viktiga och spiller vin på varandra, alltmedan ballonger, snittar och solsting förpassar sakligheten till ungdomsförbunden. Några av dem i vilket fall. Det är en vecka av PR, taktik, lobbyism och roligt hellre än både bra och rätt.
Det blev med andra ord en alldeles utmärkt liten avslappnande semester. Nu är den dock över, och snart är jag tillbaka i mera vanlig ordning. Till dess, mina vänner!
